Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Anna Jönsson Haag: ”Tog hjälp för att få ordning på mensen” Visa alla (4)
Visa alla (4)

Jönsson Haag: ”Tog hjälp för att få ordning på mensen”

Uppdaterad
Publicerad
En norsk studie visar att kvinnliga skidskyttar och längdåkare upplever att de presterar sämre under menstruationen. I Vinterstudion berättar Anna Jönsson Haag om sina erfarenheter.
– Bara att hoppa i en vit tävlingdräkt de dagar man hade mens gjorde väl att man inte kände sig som någon power women, säger hon.

Majoriteten av kvinnliga skidskyttar och längdskidåkare i Norge berättade i en studie, som publicerades tidigare i veckan, att de upplever att de presterar sämre under menstruationen.

I studien, som baseras på 140 elitidrottare, svarade 47 procent att de upplever sämre fysisk form under mensen, en knapp tredjedel tycker att prestationen påverkas negativt.

I Vinterstudion fördjupade man sig i frågan under lördagen. Där hade professor Angelica Lindén Hirschberg och f.d längdskidåkaren Anna Jönsson Haag bjudits in.

– Jag hade inte så stora problem själv. Men bara att hoppa i en vit tävlingdräkt de dagar man hade mens gjorde väl inte att man kände sig som någon powerwomen den dagen, säger Jönsson Haag.

Hon berättar vidare att det fanns lite av en tystnadskultur kring mensen.

– Jag upplevde att vi pratade väldigt lite om det. De man bodde med kunde man inte undgå att prata om det med, men det hade varit fint att kunna ha pratat med sin tränare.

Kan leda till skador

Hur tänkte du kring mens och regleringen kring det om det vankades t.ex. ett mästerskap?

– Jag använde preventivmedel för att få mens. Jag hade så otroligt oregelbunden. Då fick jag lite koll på när den skulle komma och inte. Jag kom till det stadiet i slutet av min karriär när jag ville ha koll på min mens och att min kropp skulle fungera. Jag fick ordning på mensen när jag började äta bättre. Jag såg till att få i mig tillräckligt av de näringsämnena jag behövde för att inte få näringsbrist. Jag tog hjälp för jag hade ingen kunskap själv, även om jag trodde att jag visste.

– När jag började bli i slutet av min karriär ville jag att kroppen skulle funka. Kikkan Randall sa ”jag tar hellre en kaka till och ett barn i framtiden än högar med medaljer”. Det är väldigt fint, kroppen ska må bra för det finns något annat efteråt. Nog för att vi vill vinna medaljer men vi måste vara rädda om kroppen också.

Vad är sant och falskt om mens och idrott?

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Vad är sant och falskt om mens och idrott? Foto: SVT

”Alla påverkas inte”

Lindén Hirschberg köper inte helt det den norska studien kommit fram till.

– Det skulle vara galet om alla skulle träna efter sin menstruationscykel. Alla påverkas inte. Det måste vara individanpassat. Jätteviktigt att vi gör fler studier för att få kunskap, men vi får inte generalisera. Det är så mycket mer komplext.

Hon menar dock att det är vanligast inom uthållighets- och estetiska idrotter att man får en störd och oregelbunden menscykel.

– Den vanligaste orsaken vi vet i dag är energibrist, att man inte kompenserar de energiutgifter man har med att få i sig tillräckligt med energi. På kort sikt så har det inga större negativa verkningar, men på lång sikt vet vi att det kan öka riksken för olika typer av skador som till exempel stressrakturer.

Se hela diskussionen ur Vinterstudion:

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Vinterstudion diskuterar mens och idrott: ”Måste vara individanpassat”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer