Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Kritiken mot RF: ”Det är förlegat i västvärlden” Foto: SVT

Kritik mot RF:s dubbla roller: ”Det är ju barockt”

Publicerad

Rekordmånga motioner har kommit in till helgens Riksidrottsmöte och flera ifrågasätter Riksidrottsförbundets roll inom idrottsrörelsen. Längst i sin kritik går fäktförbundet.

– Vi måste förstå att många accepterar en modell som inte längre fungerar för idrottsrörelsen, säger Otto Drakenberg, ordförande i Fäktförbundet.

Årets corona-anpassade digitala upplaga av Riksidrottsmötet kommer vara något utöver det vanliga. Aldrig har så många motioner och förslag kommit in.

Den motion som på förhand fått mest genomslag och lär göra mest skillnad är den som Ishockeyförbundet tillsammans med tio andra förbund skrivit under.

Den som är mest radikal i sin kritik mot Riksidrottsförbundet är den som kommer från fäktförbundet.

– Det paradoxala är att det mest radikala i det här läget vore att behålla den här situationen som den är. Att RF skulle fortsätta att vara en intresseorganisation för alla olika medlemsförbund och samtidigt vara de som bestämmer och fördelar om statligt stöd, säger Otto Drakenberg, fäktförbundets ordförande.

Vill att RF avsäger sig myndighetsrollen

I dag fungerar Riksidrottsförbundet på många sätt som en myndighet. De tar hand om och ansvarar för utdelningen av pengarna som regeringen avsätter till idrotten. Samtidigt är RF idrottens intresseorganisation som ska värna om medlemmarnas intressen gentemot staten.

En situation som enligt fäktförbundet har lett till att de stora idrottsförbunden som har mest makt inom RF också får oproportionerligt mycket makt över idrottsrörelsen.

Man vill ha kvar RF som en intresseorganisation för idrottsrörelsen. Men man vill att en separat, statlig myndighet tar över ansvaret att besluta om och fördela pengarna.

– Vi vill att man separerar dem. I dag är det ihopsatt, det är något som kan kallas för korporativism. Det är ganska förlegat i västvärlden men vi behåller det i Sverige. Men bara inom idrottsrörelsen, det är ju barockt.

RF-basen ogillar förslaget: ”Pappa staten delar”

Förslaget har mötts med skepsis från RF:s beslutande organ, Riksidrottstyrelsen.

– Jag är lite emot sån där förstatligande socialism eller vad vi ska säga. Innebörden av det är att pappa staten delar och vi medborgare tar tacksamt emot. Jag är lite mer för att idrotten sköter det där själv. Det är ingen motion som jag riktigt gör vågen för, säger RF-ordföranden Björn Eriksson.

Han menar i stället att den modell som finns nu fungerar så länge som medlemmarna är aktiva och byter ut sin styrelse om den inte fungerar.

– Det är den modell man skapade på 50/60-talet och jag tycker den är klok. För det andra alternativet att enskilda politiker bestämmer om vilka ska få är mycket mycket värre, säger Eriksson.

– Vi vet nuförtiden att de som håller på med en viss idrott på Friends Arena och de som håller på med fäktning, brottning eller någon annan idrott inte tillhör samma idrottsrörelse. Då funkar inte modellen. Modellens syfte är förfelat, säger fäktförbundets ordförande Otto Drakenberg.

Det skulle förvåna om Riksidrottsförbundet och dess medlemsförbund skulle rösta för att mer eller mindre upplösa sig själva i helgen.

Men räkna med att det kommer att debatteras friskt när idrottens representanter råkar samman på Riksidrottsmötet.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Förbundens kritik: RF har blivit mer av en idrottsmyndighet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer