Simning

Jane Cederqvist vann silver på 400 meter frisim under OS i Rom 1960. Hon var då endast 15 år gammal. Foto: TT

Bragdguldvinnaren Jane Cederqvist sjuk i ALS

Uppdaterad
Publicerad

OS-simmaren Jane Cederqvist tilldelades Bragdguldet som första kvinna 1960.

Nu har hon drabbats av den obotliga sjukdomen ALS, skriver Svenska Dagbladet.

– Livet tvärbromsade. Det värsta är ovissheten, hur mycket lidande jag har framför mig, säger 77-åringen till tidningen.

Jane Cederqvist kände i samband med uppmärksamheten kring hockeylegendaren Börje Salmings sjukdom och död i ALS att hon ville berätta om sin situation – hur livet varit de senaste 18 månaderna.

– ALS är en hemsk sjukdom som inte varit speciellt uppmärksammad, men så plötsligt blev den det med Börje Salming, vilket är bra. Det är nämligen många, inklusive vården, som inte vet eller kan så mycket om ALS. Jag har en annan variant än den Salming hade, men saknar kommunikation med någon som är kunnig på området, säger hon till SvD.

Cederqvist var nyss fyllda 15 när hon tog silver på 400 meter fritt vid OS i Rom 1960. Hon satte även världsrekord på 800 meter fritt och blev första kvinnan någonsin under tio minuter på distansen det året. Men idrottskarriären varade inte länge och hon slutade året efter.

Därefter utbildade hon sig, för att så småningom doktorera i historia och i stället göra karriär som chef på museer och inom statlig förvaltning.

Det här är ALS

Sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros) är ovanlig men allvarlig. Det finns inget botemedel, men mediciner som lindrar några av symtomen.

Varje år får drygt 200 personer i Sverige ALS, de flesta är mellan 50 och 70 år. Det finns omkring 800 med diagnosen i Sverige idag.

ALS är, enligt överläkare Caroline Ingre som grundat ALS center för klinisk forskning på Karolinska universitetssjukhuset, inte en enda sjukdom utan ska snarare ses som en samling undergrupper där alla leder till samma symtombild. Sjukdomen gör att armar och ben blir allt mer förlamade, talförmågan påverkas också likväl som förmågan att svälja.

Sjukdomssymtomen kan uppstå på olika ställen i kroppen för att sedan sprida sig tills man är helt förlamad. Rent tekniskt handlar det om att nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen bryts ned, de som reglerar de viljestyrda musklerna. Påverkan sprider sig sedan genom nervsystemet.

Den som diagnosticeras med ALS avlider vanligtvis inom två till fyra år efter insjuknandet, en av tio lever dock betydligt längre på grund av en långsammare utveckling av sjukdomen.

Orsaken till ALS är inte helt fastställd, forskning tyder på en kombination av arv och miljö. Var tionde som drabbas av ALS har släktingar som haft sjukdomen. Alla som bär på anlag blir dock inte sjuka.

Källa: 1177.se

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.