Foto: Bildbyrån Grafik: Martin Josephson

Så mycket prispengar drog vinterstjärnorna in

Uppdaterad
Publicerad
Hanna Öberg är den skidsvensk som dragit in överlägset mest prispengar den gångna vintern.
Damdominansen är total, hela 17 av de 20 som tjänat mest prispengar är damer visar SVT:s kartläggning.
– Det finns många starka tjejer, jag är glad för att det finns många som lyckas, säger Hanna Öberg tlll SVT Sport.

Att det är svenska damer med skidor på fötterna som gläder Vinterstudions publik helg efter helg är inget nytt. Men att dominansen är så total som i år är exceptionellt. SVT:s kartläggning av hur mycket prispengar de olika skidsvenskarna dragit in i sina respektive cuper visar att de åtta första, och totalt 17 av 20 på listan, är damer.

– Det är väl lite häftigt, tycker jag som tjej. Jag tror att man känner igen sig mer i damidrott och när man ser andra svenska tjejer lyckas så blir man extra inspirerad av andras framgång, och då föds det mer framgång, säger Stina Nilsson.

Svahn drog in mest av längdåkarna

De som lyckats bra i sina totalcuper kommer också högt på denna lista. Stjärnskottet Linn Svahn vann sprintcupen och är den landslagslängdåkare som drog in mest med drygt 530 000 kronor i prispengar.

Sandra Näslund som vann skicrossens världscup är fyra med drygt 700 000 kronor och Britta Johansson Norgren som vann Ski Classics är även detta år den svenska längdskidåkare som åkt in mest prispengar under vintern, 858 400 kronor.

Att prispengarna är högre i alpint och skidskytte än övriga skidsporter speglar sig i listan. Anna Swenn Larsson är trea på listan trots endast en handfull toppresultat.

Många skidskyttar på listan

Ettan Hanna Öberg har ytterligare sju landslagskompisar på topp 20, däribland två av tre herrar på listan, Sebastian Samuelsson och Jesper Nelin. Mest oväntat är kanske att Elisabeth Högberg som knappt kört världscupen i vinter dragit in nära 275 000 kronor, men sex segrar i IBU-cupen á 3000 euro vardera ger resultat på kontot.

Den enorma damdominansen symboliseras främst inom längdskidåkningen. Hela sju landslagsdamer samt långloppsåkarna Norgren och Korsgren finns med på topp 20 – men inte en enda svensk herråkare.

KLIPP: Hör Hanna Öberg och se inslaget här

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hanna Öberg. Foto: Bildbyrån

Prispengar topp 20 vintern 19/20

Visa

1 Hanna Öberg Skidskytte 1 923 300 kronor
2 Britta Johansson Norgren Ski Classics 858 400
3 Anna Swenn Larsson Alpint 751 700
4 Sandra Näslund Skicross 705 600
5 Linn Svahn Längd 532 800
6 Ebba Andersson Längd 510 300
7 Linn Persson Skidskytte 468 500
8 Jonna Sundling Längd 419 500
9 André Myhrer Alpint 377 200
10 Lina Korsgren Ski Classics 370 700

11 Mona Brorsson Skidskytte 350 000
12 Elisabeth Högberg Skidskytte 273 700
13 Sebastian Samuelsson Skidskytte 268 900
14 Maja Dahlqvist Längd 233 600
15 Elvira Öberg Skidskytte 228 300
16 Jesper Nelin Skidskytte 215 300
17 Johanna Skottheim Skidskytte 200 200
18 Charlotte Kalla Längd 190 400
19 Frida Karlsson Längd 189 600
20 Stina Nilsson Längd 176 200

Källor
Vi räknade ut vad samtliga svenska åkare drog in i rena prispengar i sina globala cuper under vintern. Summorna gäller alltså inte åkarnas privata avtal och löner från sponsorer och landslag.
*Fis ”Prize money list” för Alpint och Längdskidor
*Egen uträkning samt bekräftelse av ”Biathlon facts and stats” av IBU:s officiella prispengar inom skidskytte världscup och IBU-cup
*Uträkning av FIS officiella prispengar för världscupen i Skicross, Freeski och Puckelpist (övriga discipliner som Backhoppning och Nordisk Kombination ej aktuella)
*Ski Classics egna uträkning vad de svenska åkarna fått i prispengar av organisationen

Valutakurser vid uträkning: 1 Euro = 10,82 SEK (Skidskytte och Ski Classics). 1 CHF = 10,25 SEK (alla FIS grenar)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer