Magdalena Forsberg har gjort det, liksom Anna Carin Zidek.
Bytt en framgångsrik längdkarriär till en ännu bättre skidskyttekarriär.
I mars 2020 tog Stina Nilsson beslutet att avsluta längdkarriären och börja med skidskytte. Många höjde på ögonbrynen, och hittills har det varit en resa som gått väldigt mycket upp och ned.
De inledande resultaten gjorde att experterna tvivlade på hennes kapacitet som skidskytt, men på slutet har hon fått med sig skyttet och behållit farten i spåret. Det gav henne en OS-plats i Peking.
– Jag var inställd på att det skulle gå mycket upp och ned. Det har ofta varit ett steg framåt och två tillbaka. Men det har jag varit helt fine med. Jag har aldrig känt att jag ångrat mitt beslut. Jag vet hur lång tid det tog att bli bra i längd, och det var inte på ett och ett halvt år, säger hon till SVT Sport.
”Jag har min resa – och de har sin”
Och hon känner ingen stress av att exempelvis Magdalena Forsberg och tyska stjärnan Denise Herrmann, som också varit längdåkare, lyckats så bra som skidskyttar.
– Det är klart att jag ser upp till vad de åstadkom. Men jag jämför mig inte så mycket med henne eller Denise Herrmann. Vi har helt olika bakgrunder. Jag har min resa och de har sin. Det går inte att jämföra oss, säger Stina Nilsson.
Nu väntar OS i Peking och Stina Nilsson kommer till mästerskapet helt utan press. Hon vet inte ens om hon kommer att få starta.
– Jag har ingen startplats, och det enda jag kan fokusera på är att komma så väl förberedd som möjligt och med så positiva tankar som möjligt. Dyker det upp en chans att få starta, så ska jag göra allt i min makt för att göra det så bra som möjligt, säger hon.
KLIPP – Ferry: De längdåkarna har potential att lyckas i skidskytte (3 februari 2022)