Nadja Casadei är friidrottaren som trots att hennes familj hade dålig ekonomi lyckades hitta en väg in i föreningsidrotten. Hon tror att idrotten måste bli billigare men betonar också vikten av tillgänglighet och förebilder.

– Jag tror att de behöver veta att det finns en idrott som de kan gå till, där de är välkomna. Att här utanför 100 meter bort finns en fotbollsplan och vi tränar tre gånger i veckan. Bestämda tider. Och kanske någon förebild som hjälper dem och pushar dem.

Fotbollstränaren i Hisingsbacka, Leif Sjöqvist, tror att det är lättare att fånga upp tjejerna om man samarbetar med skola och fritids.

– Det här samarbete med skolorna, vi måste bli bättre på det. Vi måste ta tjejer i skolan och jag tror att öppnar vi bara upp så kommer det att rulla på. Men vi måste öppna upp så att några visar vägen, jag är förhoppningsfull att det ska fungera. Jag tror generellt sätt att det gäller alla förorter.

”Pengar borde inte hindra ungdomar”

Alice Liljensten, Patricia Chantino och Benazir Benazir Jamshidi är tre av tjejerna som liger bakom volleybollföreningen Lemonade. De trycker framför allt på att kostnaderna för att idrotta måste minska och att saker som utrustning och medlemsavgift inte ska få stoppa barn och ungdomar som vill idrotta.

– Det viktigaste är att fråga barnen och de unga vad det är som gör att just de skulle komma på träningar. Man ska försöka se saker och ting från deras perspektiv. Ett exempel är det ekonomiska perspektivet. Idrotten kostar i dag mycket för de personer som vill utöva den. Både kostnaderna för att vara med i föreningen men även i form av utrustning som kanske behövs för att utöva sporten.

– Pengar borde inte vara något som förhindrar ungdomar från att idrotta och det är något som många föreningar borde tänka på. Genom att till exempel göra det möjligt för ungdomar att inte behöva betala hela avgiften eller hjälpa till med utrustning, så tror vi att fler skulle känna sig välkomna.