Arne Ljungqvist har en lång karriär i bland annat Wada, IOK och Internationella friidrottsförbundet bakom sig. Foto: Bildbyrån

Ljungqvist jämför med fallet Nicklas Bäckström

Uppdaterad
Publicerad

Den norska dopningsskandalen kan mycket väl ha gått till som den norska skidstjärnan Therese Johaug hävdar. Det säger dopningsexperten Arne Ljungqvist som ser tydliga paralleller till det uppmärksammade svenska dopningshaveriet i Sotji – Nicklas Bäckström.

En läppkräm med tydliga varningssymboler på förpackningen. Kan verkligen den norska landslagsläkaren ha missat det så att Therese Johaug nu riskerar lång avstängning för dopning av den anabola steroiden clostebol?

– Det händelseförlopp som getts finns det inte någon anledning att betvivla, säger Arne Ljungqvist till SVT Sport.

Han har tidigare varit vice ordförande i den internationella antidopningsorganisationen Wada och ordförande i IOK:s medicinska kommitté. Genom årens lopp har han hört betydligt mer otroliga förklaringar, säger han.

– Det har varit allt från steroider i tandkrämen eller för mycket sex och öl. Johaugs förklaring känns betydligt mer trovärdig, säger han till TT.

Enligt Arne Ljungqvist är dagens analysinstrument så pass känsliga att de mycket väl kan plocka upp en substans som applicerats på läpparna.

Svensk parallell

– Läpparna är röda på grund av blodkärlen. Att ta på en kräm på såriga läppar är inget konstigt och då går det direkt ut i blodet, säger Arne Ljungqvist till SVT Sport.

Att en bestraffning blir av är högst troligt, frågan är om det blir en reprimand eller en avstängning.

– Det finns en mycket snarlik svensk parallell och det är fallet med den svenska hockeyspelaren Nicklas Bäckström under OS i Sotji. Han tog en astmamedicin, också efter att ha rådfrågat läkaren om det var ok, säger Ljungqvist.

Bäckström blev först frikänd, men Wada hotade att driva målet ända upp till högsta instans, idrottens skiljedomstol Cas i Lausanne, Schweiz. Det hela slutade med att Nicklas Bäckström blev avstängd från OS-finalen och fick en varning.

Högre straffvärde

– Han är alltså listad som dopad och om det upprepas kan det bli livstids avstängning, säger Arne Ljungqvist till.

I Nicklas Bäckströms fall handlade det dock om substansen pseudoefedrin, som har lägre straffvärde än clostebol.

Arne Ljungqvist vill inte spekulera i hur de olika instanserna kommer att resonera. Till syvende och sist gäller principen om ”strict liability”, det vill säga att det är idrottaren själv som är ansvarig för vilka substanser som finns i kroppen.

– Det gäller att bedöma graden av egen skuld. Idrottaren har alltid det sista ansvaret för att inte ta förbjudna substanser. Så är reglerna. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer