Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

regnbåge Foto: SVTVisa alla (7)
Visa alla (7)

Dubbel regnbåge

Vid skurbetonat väder så blir regnbågen ett vanligt förekommande fenomen, men något som inte är lika vanligt att se är dubbelregnbågen.

Många har lyckats fånga en dubbelregnbåge på bild den senaste tiden och anledningen kan vara det har varit mycket växlande molnighet, där vädret har växlat mellan solsken och skurar. Tidvis har vi sett riktigt intensiva skurar. Och det är just under sådana förutsättningar som ökar möjligheten att beskåda regnbågar.

Speglas i vattendroppar

Förutsatt att vi befinner oss på en plats där solsken kombineras med skurar så blir det också vanligt att det uppstår en regnbåge (primär regnbåge). Då reflekteras (speglas) solljuset i vattendropparna och alla färger, som faktiskt alltid döljer sig i det som vi uppfattar som solljus, träder fram. När solljuset reflekteras i vattendropparna delas färgerna upp i ett spektrum som blir synligt för blotta ögat.

I vissa fall kan solljuset också reflekteras två gånger i en och samma vattendroppe. När detta sker så alstras också en ovanliggande regnbåge, också kallad sekundär regnbåge. Eftersom ljuset reflekteras två gånger så kommer det samtidigt ge upphov till en omvänd regnbåge, där färgschemat kastas om. Det är därför vi nu ser den röda färgen innerst, medan den blå färgen hamnar ytterst.

Men varför är då dubbelregnbågen ovanligare att beskåda?

Delvis beror detta på att solljuset i regel reflekteras i betydligt större utsträckning en gång i vattendropparna, men delvis också på att energin från solljuset avtar efter varje reflektion. Därför kommer också den sekundära regnbågen alltid att vara mer diffus, om den överhuvudtaget syns.

”Alexanders mörka band”

Varför uppstår det då ett mellanrum som skiljer regnbågarna åt?

Mellanrummet, som också är känt som Alexanders mörka band, är uppkallat efter Alexander från Afrodisias som omkring år 200 beskrev fenomenet. Mellanrummet uppstår eftersom den sekundära regnbågen reflekteras med en högre vinkel. För att kunna se regnbågen så måste observatören befinna sig med exakt denna vinkel till regnbågen. Den primära syns vid 40-42 ° och den sekundära vid 50-53 °, därför hamnar också den sekundära ovanför.

Har inget slut

I gammal folktro trodde man att en skatt fanns vid slutet av regnbågen, men det var omöjligt att ta sig dit. Det är också sant att du aldrig kommer att se dig själv stå precis där regnbågen slutar, eftersom observatören måste befinna sig med en viss vinkel från regnbågen för att kunna se den. Så vi når aldrig fram till guldet dessvärre.

Egentligen så har regnbågen inte heller något slut, utan den är i själv verket rund. Anledningen till att vi inte kan se det är för att marken helt enkelt är i vägen. Flera foton visar nu på att regnbågen blir rund när vi ser den från ett mycket högt berg eller ett flygplan.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Optiska fenomen

Mer i ämnet