Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Så bildas stackmoln Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Ett stackmoln blir till

Uppdaterad
Publicerad

Stackmoln är en mycket vanlig molntyp på våren och sommaren.  På latin heter de Cumulus. Stackmolnen bildas genom att varmluftsbubblor bildas vid marken på grund av solstrålningen. Luft som är varmare än sin omgivning stiger. När den varma luftbubblan stiger upp minskar trycket i luften och luftbubblan kyls ner. Vid en viss höjd kondenserar så vattenångan i luften och bildar mycket små vattendroppar som i sin tur blir stackmolnet som vi ser. Höjdnivå där detta sker kallas för kondensationsnivån och det är den som avgör var molnets undersida hamnar. Det brukar oftast vara mellan 600 m och 3 000 m över marken.

Under varma dagar fortsätter varm luft att stiga från marken under hela dagen. Detta gör att stackmolnen kan fortsätta att växa på höjden och torna upp sig rejält. Det är först nu de kan släppa ifrån sig lite regn, då molndropparna har fått tillräckligt med tid för att slå ihop sig till regndroppar som är tunga nog för att falla ur molnet.

Om det fortfarande är så tidigt på dagen att uppvärmningen av marken fortsätter, kan molnen växa ytterligare och bli jättelika åskmoln, Cumulonimbus, som ger regn, åska och hagel.

Framåt kvällen värms inte marken upp längre och molnen sjunker ihop och löses upp. Om de är tillräckligt stora kan det ta lång tid innan de försvinner och kan leva kvar inpå natten.

Hela processen kan gå snabbare om det är riktigt varmt och fuktigt. Då kan molnen bli tillräckligt stora för att ge skurar och åska redan under förmiddagen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Tema vår

Mer i ämnet