Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Det ansågs för farligt för barn under fem år och äldre personer att ta sig ombord på evakueringsfartyget via stegar och rep. Istället skulle de flygas ut, men under lördagen kunde inte planet landa på grund av dålig sikt. Foto: ROYAL AUSTRALIAN NAVY/LSIS SHANE CAMERON HANDOUT

Fortsatt omgångar med hetta i sydöstra Australien

Uppdaterad
Publicerad

Australien är mitt inne i sin högsommar och hettan fortsätter. Det gäller även sydöstra Australien som dragit med svåra bränder som uppstått till följd av långvarig torka och de senaste månaderna även värme. I klippet ovan syns vädret under kommande vecka. Även om det bitvis blir svalare och passerar lite regn i närheten av det brandhärjade området i sydöstra Australen, sker ingen större förändring. Värmen kommer hela tiden tillbaka. Periodvis kan det också bli lite blåsigt vilket ökar risken för fortsatt spridning.

Indian ocean dipole
Det är framförallt den långvariga torkan som ligger till grund för de bränder som härjat i sydöstra Australien en längre tid. Orsaken till torkan har nog flera olika förklaringar, men den vädermässigt viktigaste förutsättningen är att fenomenet Indian ocean dipole, eller IOD, varit i en starkt positiv fas. Läs gärna mer om vad IOD är här. Positiv IOD leder ofta till mindre regn över bland annat Australien, medan negativ IOD ger det motsatta.

Svag El Niño modoki
I delar av västra och centrala Stilla havet har vattnet varit ovanligt varmt och detta har liknat vad man kallar för El Niño modoki (central El Niño, läs mer här). Såväl klassisk El Niño som modokivarianten har en tendens att ge torrare väder över Australien och även om signalen i det här fallet är svag kan det också vara en bidragande orsak till torkan.

Ovanligt nordlig jetström
Polarjetströmmen runt på södra halvklotet har befunnit sig betydligt nordligare än vanligt vilket hjälpt till att driva den riktigt varma luften från centrala och norra Australien åt sydost. Samtidigt har det också varit rätt blåsigt i samband med det. Ett liknande fenomen uppträdde över Europa sommaren 2017, då polarjetströmmen på norra halvklotet låg sydligare än vanligt. Det resulterade i mycket höga temperaturer och bitvis svår torka kring Medelhavsområdet, samtidigt som norra Europa hade ostadigt väder utan någon riktigt värme på hela sommaren.

Hur kommer klimatet in i bilden?
Klimatforskningen visar att i ett varmare klimat ökar sannolikheten för fler värmerelaterade extremer. Det kan vara allt från fler kraftiga regn till mer extrema och bestående värmeböljor, samt svår torka och dess konsekvenser – bland annat bränder. Kan man koppla den här enskilda, men långvariga torkan och värmen med bränder till det allt varmare klimatet?

Det finns förstås inte ett enkelt svar. Klimat är enkelt beskrivet medelvärdet av allt väder. Om klimatet förändras kan vädrets beteende ändras, men vi behöver studera många väderhändelser över hela världen för att förstå vad som faktiskt händer och om det ligger i linje med de beräknade klimatscenarierna. I fallet med Australien kan man säga såhär:

  1. Det finns en ökad sannolikhet att den extrema torkan och värmen som ligger bakom bränderna i Australien kan förklaras med det allt varmare klimatet.
     
  2. Värmen och torkan i Australien beror på de förutsättningar i vädret som styrt den senaste tiden, framförallt den kraftigt positiva fasen av Indian ocean dipole som pågått i flera månader men nyligen avtagit.
     
  3. Det ena utesluter inte det andra. Att värmen och torkan beror på vädret som råder är inte detsamma som att man då kan avfärda klimatets inverkan. Till exempel kan väder- och havsfenomen fenomen som Indian ocean dipole och El Niño också komma att påverkas av det allt varmare klimatet, på ett eller annat sätt. 
     

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer