• Viktigt meddelande:

    Det brinner i Husumfabriken i Örnsköldsviks kommun. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Vattendroppar på trädet och på taket har först förångats av att solen värmt det svarta taket. När vattenångan når bara en liten bit upp kyls den åter av när den blandas med den ännu kalla jämtländska vårluften. Vattenångan kondenserar åter och bildar som ett litet moln ovanför taket. Foto: Thomas Hallgren-Schaffer

Den osynliga väderingrediensen

Uppdaterad
Publicerad

Vattenånga är en mycket viktig ingrediens i vädret och betydelsefull komponent i atmosfären. Vattenångan fungerar också som den viktigaste växthusgasen. Den bidrar till den största delen av jordens naturliga växthuseffekt som behåller värme och dämpar solen. Jordens medeltemperatur är idag omkr +14°C. Utan den naturliga växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur vara omkr -19°C och liv skulle knappast vara möjligt på jorden.

Vattenångan är helt osynlig precis som andra typer av energi som finns i luften i form av värme och rörelseenergi. Det är en av anledningarna till att väder inte är helt enkelt att förstå för oss människor. Under meteorologiutbildningen brukar man jämföra händelser i lufthavet med rörelser och skeenden i vatten och strömmar för att man ska få en lättare känsla av hur energin i luften ”ser ut”.

Vattenångan kan omvandlas till vattendroppar och bilda moln och nederbörd. Det sker genom att en mikroskopisk partikel i luften fungerar som kondensationskärna och vattenångan kondenserar kring den vid en avkylning av luften. Är det tillräckligt kallt bildas i stället snöflingor. Blir dropparna eller flingorna tillräckligt tunga faller de till jordytan som regn eller snö.

Utan de små kondensationskärnorna kan vattenångan omvandlas till vattendroppar enbart genom att luften kyls av till den sk daggpunktstemperaturen. Daggpunktstemperaturen är som en egenskap hos luften och avgör hur torr eller fuktig den är. Hög daggpunktstemperatur = fuktig luft och lägre ger torrare luft.

Genom experiment har man kunna mäta att vattenångans genomsnittstid i troposfären är ca tio dagar. Vattenångan försvinner alltså från luften med nederbörden och återförs igen i form av avdunstning från sjöar, hav och vattendrag men också från att växter ”andas” sk evapotranspiration.

Alla dessa processer finns noga beskrivna i våra prognosmodeller som vi dagligen har som underlag när vi arbetar fram våra väderprognoser t ex här på SVT.

På bilden här har vattendroppar på trädet och på taket först förångats av att solen värmt det svarta taket. När vattenångan når bara en liten bit upp kyls den åter av när den blandas med den ännu kalla jämtländska vårluften. Då kondenserar åter vattenångan och bildar som ett litet moln ovanför taket.

Lite lurigt är det med orden ångmaskin, ångbad etc som syftar på den synliga ångan –den som vi meteorologer alltså hävdar är vattendroppar. Det blir kanske lite enklare om vi tittar på engelskan som har två ord för vattenånga: ”steam” och ”vapour”. Steam betyder synlig ångrök medan vapour är den fysikaliskt och meteorologiskt rätta ånga i t ex ”water vapour”. Kanske borde vi ibland använda ordet ångrök!?

Pia Hultgren

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Tema moln

Mer i ämnet