”–Åh, vad härligt med vårsolen, nu smälter nog snön snabbt”

Nej, så enkelt är det inte. Solen i all ära, men om det är soligt väder är det klart, vilket då oftast leder till kalla nätter med köldgrader. Minusgrader nattetid gör att snösmältningsprocessen stannar upp, blötsnön och vattnet fryser till is, och smältprocessen måste startas upp på nytt när temperaturen åter hamnar på plussidan.

Viktigast är plusgrader

Det viktigaste för en snabb snösmältning är utan tvekan plusgrader dygnet runt. Då slipper man starta om på ruta ett igen efter nattens kyla. Det går åt väsentligt mycket mer värme om man först måste smälta den is som bildats av gårdagens smältvatten.

Vinden bidrar

En parameter som nog många inte tänker på som viktig för snösmältningen är vinden, men den har faktiskt ganska stor betydelse. Är det vindsvagt så kyler snön den luft som ligger närmast snöytan. Den kalla ”luftkudde” som då bildas skyddar snön från den något varmare luft som finns därovanför. Det gör att snösmältningen inte blir så effektiv som den blir om det blåser lite. Då blåser ”luftkudden” sönder och bort, och varmare luft kommer i kontakt med snöytan, och snön smälter fortare.

Även regnet skyndar på

Milt och blåsigt väder, speciellt med plusgrader dygnet runt, gör att snösmältningen tar ordentlig fart. Något som faktiskt kan bidra är även regn, vilket kanske låter lite underligt. Visserligen blir vatteninnehållet i snötäcket större då, men regnet bidrar till att snön smälter fortare. Som när man frostat av frysen hemma och vill bli av med snön och isen man lagt i diskhon, då spolar man vatten på för att få det att smälta snabbare.

Solen äter upp snön

Den långsammaste, men kanske även den mest behagliga, varianten av snösmältning är när solen får göra sitt i sakta mak. Kalla nätter bromsar effektivt upp snösmältningen, så att det bara är lite smältvatten som måste tas hand om och avdunsta eller rinna undan på dagarna.

Dessutom ”äter” solen snö. När vatten omvandlas direkt från fast form (snö eller is) till gasform (vattenånga) kallas det för sublimering. Tydligast ser man detta i slutet av vintersäsongen när solen är som starkast och då främst i söderläge där solen lyser rakt mot snön i exempelvis en snövall. Solstrålarna kan då gräva ur stora hålrum ur snövallen, samtidigt som ovansidan, som kanske är täckt av grus, inte smälter lika fort.

Lindrig eller häftig vårflod?

En snörik vinter är inte alltid synonymt med en häftig vårflod, och inte tvärt om heller. Hur kraftig vårfloden blir beror till viss del på hur mycket snö som finns, eller rättare sagt hur stort vatteninnehåll det är i snön som ligger. Men även på hur snabbt snön smälter, alltså om snösmältningen är utdragen över tid eller om vårvärmen slår till snabbt och rejält. Andra faktorer som påverkar är om det finns tjäle eller inte och om det spär på med regn samtidigt som snön smälter.

Generellt kan dock sägas att om vårvärmen kommer i gång sent och då med blött och blåsigt väder blir det en häftig vårflod, speciellt efter en snörik vinter. För att få en lindrig vårflod gäller givetvis det omvända, att snön smälter under lång tid med minusgrader nattetid, och med mycket sol som inte bara smälter utan även ”äter” snö på dagarna.