Verkligheten matematiskt

När forskare studerar klimatet i framtiden är de helt hänvisade till beräkningar. För ett klimat som förändras räcker det inte med statistik över det som varit. Klimatmodeller är numeriska datormodeller som beskriver klimatsystemet. Klimatmodellen ska innehålla de processer som påverkar klimatet.

– Även om det naturligtvis finns saker som vi inte känner till är kunskapen mestadels god om vilka fysikaliska processer som styr klimatet, hur dessa fungerar, på vilka skalor de verkar, och hur dessa processer ska beskrivas i klimatmodeller, säger Gustav Strandberg.

Räknar på historiskt klimat

Enligt Strandberg utvärderas modellerna genom att simulera historiskt klimat. Modellens resultat kan sedan jämföras med observationer för att se hur bra modellen är på att beskriva klimatet. Historiska perioder som modelleras kan till exempel vara de senaste 100 åren, de senaste 1000 åren eller den senaste istiden. Trots att det bara under de senaste 40 åren funnits satelliter som gett så pass bra observationer över hela jordklotet att en fullständig utvärdering kan göras finns ändå ett värde i att modellera andra perioder.

– Det är bra att kunna visa att modellen kan återskapa många olika klimat, även om kunskapen om klimatet blir osäkrare ju längre bakåt i tiden vi går. En bra klimatmodell ska kunna återskapa alla sorters klimat inte bara det vi har just nu, påpekar Gustav Strandberg.

Kan återskapa historien

Gustav Strandberg menar att dagens klimatmodeller i stort sett kan återskapa klimatet de senaste 100 åren. De kan återskapa den globala trenden i temperatur, men också variationer i denna till följd av vulkanutbrott. Klimatmodellerna kan också återskapa den regionala fördelningen av till exempel temperatur och nederbörd, och inte bara globala medelvärdena. Klimatmodellerna kan också återskapa andra perioder i jordens historia, även om bristen på information om klimatet i det förgångna gör att sådana jämförelser är mindre detaljerade än för de senaste 50 åren.

– Men modellen är en modell och naturligtvis inte en perfekt beskrivning av verkligheten och osäkerheter finns, säger Gustav Strandberg.

Fungerar i genomsnitt

De naturliga variationerna som simuleras i modeller är inte nödvändigtvis i fas med de verkliga variationerna

– Även om antalet varma och kalla år är samma i modellen och i verkligheten så är det inte säkert att de infaller i samma ordning. Det kan alltså inträffa perioder av år, eller till och med tiotals år, då modellen är kallare – eller varmare – än verkligheten påpekar Strandberg.

Det viktigaste är enligt Gustav Strandberg att det långsiktiga medelvärdet ändå ska vara detsamma för att modellen ska anses återskapa klimatet på ett korrekt sätt.