• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Gävle kommun. Det brinner i en återvinningscentral i återvunnen plast på Stena recycling. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (4)
Visa alla (4)

Någon måste ha vänt på almanackan

Uppdaterad
Publicerad

Hela väderpaletten användes flitigt under april: Kyla, bakslag, aprilväder och försiktig försommarvärme. I år dock i omvänd ordning, för värmen kom först, sedan kylan.

Smått försommarvarma 21 grader i april känns helt normalt. Likaså häftiga snöbyar som lämnar decimeterdjup blötsnö efter sig i Sydsverige. Det som var lite ovanligt i år var att allt hände i ”fel” ordning. Den trevande försommarvärmen kom redan de första dagarna i april, medan aprilväder och flera bakslagsaktiga snöväder avslutade månaden.

Omvänt väder och en känsla av att det varit kallare än statistiken faktiskt visar gör nog att många varit besvikna på årets aprilväder. Delvis beror det på för högt ställda förväntningar, för även om snön försvinner tidigt blir det inte automatiskt varmt. Visst kan det bli sommarvarma dagar redan i april, men man kan inte kräva det när solen inte står högre än den gör, när vattnet inte är uppvärmt och när grönskan inte tagit fart på allvar. Så här års lagras inte värmen från dagarna på samma sätt som när våren går över i försommar.

Rekord i Norrbotten

Den till stora delar kyliga och ostadiga avslutningen till trots blev månaden något varmare än vanligt i hela landet. Medeltemperaturens avvikelse jämfört med referensåren 1961–1990 blev mestadels 1–2 grader, och ganska jämnt fördelat över landet. I absoluta tal hade Göteborg varmast i april med en medeltemperatur på 7,5 grader, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade kallast med 6,0 minusgrader.

Ganska många torra dagar i månadens mitt hjälpte föga, för det blev en övervägande blöt månad ändå. Speciellt i nordöstra Norrland där mer än dubbla, eller till och med trippla normalmängden föll. Lokalt blev månaden till och med rekordblött i Norrbotten, där det mesta föll den 6 och den 26–27. Bland över hundraåriga mätserier sattes ett nytt rekord. Piteå fick 99 mm i april, vilket är mer än det tidigare rekordet på 82 mm från 1970. Mätningarna inleddes där redan 1860 och normal nederbördsmängd i april är endast 31 mm. Piteå fick dock ej mest nederbörd i april, utan nederbördslistan toppas av Lesjöfors i östra Värmland med 114 mm (231 %), medan Klöverträsk i södra Norrbotten fick mest sett i procent av det normala med sina 113 mm (365 %). Ett tydligt undantag från aprilblötan finns dock, och det är Götalands ostkust och sydligaste Gotland som upplevde en torrare månad än brukligt. Minst i millimeter räknat fick Hoburg på sydligaste Gotland med endast 10 mm, vilket är 37 % av deras normala normalmängd i april. Även lokalt i norra Lapplandsfjällen var april torr, så minst i procent av det normala fick Katterjåkk med 30 % (14 mm)

Solen har i stort sett lyst så mycket som brukligt under månaden, på Gotland till och med aningens mer. Av de fåtal platser som mäter solskenstid i landet fick Hoburg mest sol med 261 timmar, medan Borlänge i Dalarna fick se minst av aprilsolen, bara 139 timmar.

Försommarvärme

Redan ett par dagar in i månaden vällde försommarvarm luft upp söderifrån. Den 4 noterades nytt årshögsta då Ullared i inre Halland fick 16,8 grader. Dagen därpå, när det sprack upp i östra Götaland, blev det betydligt varmare än så.

Årshögstanoteringen från Blekinge den 5 står sig än. Här de fyra landsdelarnas högsta temperatur i april:
I Götaland 21,0 grader i Ronneby-Bredåkra i Blekinge den 5,
i Svealand 17,7 grader i Eskilstuna i norra Södermanland den 30,
i södra Norrland 14,0 grader i Torpshammar i Medelpad den 11
och i norra Norrland 16,4 grader i Övertorneå vid finska gränsen i Norrbotten den 29.

Omfattande regn

Försommarvärmen puttades bort österut den 5–7 när två rätt omfattande regn- och snöväder drog österut över landet. Det första gav drygt 10 cm snö på sina håll i främst Lappland.

Här samtliga observationer på 25 mm eller mer i dygnsnederbördsmängd de blöta dygn som blev följde efter försommarvärmen gjort sitt:
30 mm i Ulricehamn i södra Västergötland den 5,
29 mm i Veddige i norra Halland den 5,
28 mm i Rångedala i södra Västergötland den 5,
28 mm i Källsjö i inre Halland den 5,
28 mm i Sjötofta i sydligaste Västergötland den 5,
27 mm i Linhult i nordligaste Västergötland den 5,
25 mm i Herrljunga i inre Västergötland den 5,
37 mm i Backe i nordvästligaste Ångermanland den 6 (månadens största dygnsnederbördsmängd),
28 mm i Forse i södra Ångermanland den 6,
25 mm i Arvidsjaur i mellersta Lappland den 6,
25 mm i Granträsk i södra Norrbotten den 6,
25 mm i Vännäs i södra Västerbotten den 6
och 26 mm i Degerfors i ostligaste Värmland den 7.

Soliga dagar, kalla nätter

Försommarvärmen förpassades alltså österut, och därefter följde flera dagar med skapligt mycket sol i landet. Det innebar också en hel del kalla nätter, för på vårkanten är det fritt fram för kyliga nätter så fort det är lite klart väder. Finns snötäcke kvar kan det bidra till nattkylan.

Månadens lägsta temperatur såg ett tag ut at bli de 20,7 minusgrader som noterades i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen natten till den 14, men en vecka senare skulle blev det ännu kallare längst i norr.

Här är månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna:
I norra Norrland 21,6 minusgrader i Naimakka i nordligaste Lappland den 21,
i södra Norrland 14,2 minusgrader i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 14,
i Svealand 8,8 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 10
och i Götaland 7,3 minusgrader på Jönköpings flygplats i Småland så pass sent i månaden som den 25.

Aprilväder

I månadens mitt tog kallare luft norrifrån över. Men nord- och nordvästvindar på vårkanten är det som upplagt för ”klassiskt aprilväder”, och det blev det också. Flera dagar bjöds det på snabba växlingar där byar av regn, blötsnö, snö och snöhagel varvades med sol. Även fallstrimmor förekom, vilket också är ett typiskt aprilfenomen i den torra vårluften. Det blev dock inte lika mycket aprilväder i år som i fjol.

Mitt i värsta aprilvädrandet passerade ett mer sammanhängande snöfall åt sydost över norra Norrland den 19. Främst Norrbotten fick mycket snö, och lokalt ökade snödjupet där med 10–25 cm. Störst officiell snödjupsökning fick Talljärv i inre Norrbotten med 26 cm (i smält form föll 21 mm), från 72 cm på morgonen den 19 till 98 cm morgonen därpå. Det är aprils största snödjupsökning i landet. Mest i millimeter räknat den 19 föll i Tärendö i norra Norrbotten med 26 mm, vilket dock bara resulterade i 5 cm djupare snö där.

Aprilvädret kulminerade helgen den 23–24. Satellitbilderna dessa dagar var – inte minst för oss meteorologer – härligt prickiga. Snöbyar satte dock käppar i sommarhjulen för en del på väg, och flera olyckor skedde när det blev vitt på sina håll. Enligt privata bedömningar kom det så mycket som två decimeter snö i skånska Bromölla den 24. Officiellt var däremot snödjupet bara ett par centimeter som mest i Götaland dessa dagar. Att det inte finns mer storslagna snödjupsobservationer än så har några enkla förklaringar: Dels mäts snödjupet endast en gång per dygn, på morgonen, dels är sannolikheten att snön väljer att dimpa ner precis där en snömätare sitter extremt liten.

Bakslag

Det klassiska aprilvädret följdes under månadens sista arbetsvecka av flera mer sammanhängande regn- och snöväder, och därmed bakslag i ordets rätta bemärkelse.

Det började den 25 med snö som från Finland valde att välla in över Norrlandskustens mellersta och norra delar. Snödjupet ökade med 10–20 cm på många håll i främst Västerbotten och norra Ångermanland. Det snöade ymnigt och väglaget var besvärligt. Störst officiell snödjupsökning fick Kalvträsk i inre Västerbotten, där det gick från barmark till 20 cm på morgonen den 26.

Bara ett drygt dygn senare var det dags igen. Det nya snövädret drog den 26 in på bred front österifrån över Norrland. Denna gång följde mildluft, så snön slog efterhand över i regn den 26–27. Samtidigt berördes Sydsverige av ett område med regn och blötsnö, så det blev ett stereo-bakslag den dagen.

Det var inte slut där, utan den 28 kom ytterligare ett regn- och snöväder in från sydost. Ett intensivt band med regn och blötsnö sträcktes från Södermanland till Värmland och Dalarna den dagen.

Här samtliga observationer på 25 mm eller mer i dygnsnederbördsmängd under månadens avslutande vecka:
28 mm i Bygdsiljum i östra Västerbotten den 25,
31 mm i Sjöbo i södra Skåne den 26,
28 mm i Klöverträsk den 26,
26 mm i Hörby i inre Skåne den 26,
25 mm i Piteå den 26,
27 mm i Talljärv den 27,
26 mm i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 27,
29 mm i Lesjöfors den 28,
29 mm i Gräsås i södra Värmland den 28,
28 mm i Daglösen i östra Värmland den 28,
27 mm i Spannarboda i inre Västmanland den 28,
27 mm i Nora i västra Västmanland den 28,
26 mm i Sköldinge i västra Södermanland den 28,
26 mm i Forse den 28
och 25 mm i Floda den 28.

I norr följde mildluft österifrån den 27, och det var främst Norrbotten som fick del av den under några dagar. Det kulminerade den 29 med 16,4 grader i Övertorneå. Som tidigare nämnts blev det också månadens högsta temperatur i norra Norrland.

Att vi är på väg in i den varmare delen av året märks på att åskan vaknat till liv igen. Under månadens andra halva blev det en del åsktillfällen. Inte minst den 28, som blev månadens mest åskrikaste dygn med 114 registrerade blixtar. Med sommarmått mätt är det ingenting, men för att vara på vårkanten är det ändå en indikation på att solinstrålningen och därmed den energi som vädret spelar med på den svenska spelplanen ökar vecka för vecka.

Den 29 blåste det upp rejält i Jämtlands- och södra Lapplandsfjällen. Lokalt blåste det stormstyrka med 31 m/s i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen på eftermiddagen. Samtidigt noterades månadens kraftigaste byvind, orkanbyar på 35 m/s.

Varierande valborgsväder

Ett par dagar innan valborg såg det hoppfullt ut om en stabilisering i vädret lagom till ”vårhälsningsdagen”. Den stabiliseringen kom av sig lite när det väl var dags, vilket gjorde att främst nordvästra Götaland och västra Svealand fick en del regn och blötsnö under valborgsmässoafton.

Redan under natten till den 30 vräkte regnet ner vid Västkusten. Nederbördsdygnet räknas fram till klockan 8 morgonen därpå, så i statistiken hamnar det regnande på dygnet den 29:
27 mm i Rossared i norra Halland den 29.

Regnet lugnade sedan ner sig, för att senare under valborgsmässoafton ta fart igen. I andra delar av landet sken dock solen många, många timmar den sista april. Det blev även allmänt varmare, och lokalt blev den 30 ett sommarvarmt dygn på sina håll i Götaland, vilket innebär att medeltemperaturen för dygnet var över 10 grader.

Här några topp- och bottennoteringar för aprils sista dygn:
Varmast i Eskilstuna med 17,7 grader (vilket alltså även blev högst i Svealand på hela månaden),
kallast i Gunnarn i södra Lappland med 4,5 minusgrader
och blötast under dagen (kl. 08–20) i Nordkoster vid norra Bohuskusten med 19 mm (efter att det dessutom regnat 13 mm där under natten till valborgsmässoafton).

På kvällen regnade det i främst Dalsland och Bohuslän, men även på andra håll i västra Götaland och västra Svealand. I övrigt uppehåll och klart på många håll i Norrland och ner över Östersjölandskapen. I det övervägande klara vädret sjönk temperaturen ner till minusgrader i större delen av Norrland till midnatt, så ”sköna maj” fick ett kyligt välkomnande i norr.

Vår och snö

Den meteorologiska våren (sju dygn på raken med en medeltemperatur över noll grader varje dygn) har inte avancerat speciellt mycket under månaden. I samband med den inledande värmen tog våren den 3–6 ett bra kliv norrut över delar av Norrland, men sedan blev det i stort sett stopp. Fjällkedjan och inre Lappland hade fortsatt vinter enligt definitionen, och hade så ändå till den 26–30, då våren mycket väl kan ha anlänt till resterande del av landet. Om det fortsatt är vinter någonstans nu när vi nått in i maj går inte att säga med full säkerhet. Detta eftersom vårens ankomst först spikas när de sju dygnen passerat, varvid det första av dessa sju dygn då sätts som ankomstdatum för våren.

Mycket till vårflod har det heller inte varit, inte än så länge i alla fall. Den skrala vinterns snö i söder smälte snabbt utan vårflöden att tala om. Även sydöstra Norrland smet undan vårflödena i år. Den 29, efter snösmältning och flera omfattande regn- och snöväder i nordost, steg flödena till höga i små vattendrag i delar av Norrbotten. Om det är början på en häftig vårflod i norr är för tidigt att säga än, men det finns fortsatt en hel del snö kvar i inre Norrland, tillika i fjällen.

Vid flera tillfällen under månaden ökade snöutbredningen i landet. Det skedde speciellt under de avslutande tredjedelen av månaden i samband med flera bakslag. I Götaland har det officiellt funnits snötäcke där på morgnarna den 1, den 22 och den 24–27. Månaden största observerade snödjup i landet blev för respektive landsdel enligt följande:
I norra Norrland 110 cm i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen den 14,
i södra Norrland 60 cm i Storlien-Storvallen den 1–4,
i Svealand 41 cm i Gördalen i norra Dalarna den 3
och i Götaland 5 cm i Vänge på inre Gotland den 22.

Vid månadsskiftet är det nu barmark i hela Götaland, större delen av Svealand och södra Norrland (fjällen och fjällnära områden undantaget) samt i delar av Västerbotten. Med tanke på hur prognosen för inledningen på maj ser ut finns inget som tyder på att snöutbredningen kommer öka något mer denna säsong. Om det även betyder att det inte blir något mer bakslag återstår att se, för även maj kan vissa år bjuda på obehagliga väderöverraskningar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer