Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (10)
Visa alla (10)

Skurar och skyfall

Publicerad

Det som mycket väl kan kallas ”extremväderssommaren” bjöd i augusti på mängder av skurar och skyfall. Det blev även ett nytt blixtrekord och den varmaste dagen i landet på 20 år.

Årets augusti går till historien som en av de allra regnigaste augustimånaderna som västra Götaland upplevt. Men det har hänt mycket annat denna minst sagt breddfyllda vädermånad. Bland annat nytt dygnsnederbördsrekord för Västergötland, landets mest blixtfrekventa dygn, nytt värmerekord för Falun och Sveriges mest omfattande skogsbrand i modern tid.

Varmt och blött
Månadens första tio dygn var alla varmare än normalt i större delen av landet. Dygnen den 15–25 var däremot rätt allmänt kallare än normalt. Tack vare extremvärmen i början av månaden blev augustis medeltemperatur högre än normalt i landet. Avvikelsen blev i söder 0–2 grader och i norr 1–3 grader. Preliminärt är det bara en enda officiell observationsplats som noterade under normal medeltemperatur. Det är Landvetters flygplats i västra Västergötland med 0,2 grader under vad som är normalt där i augusti.

Så gott som hela landet fick en blötare augusti än vanligt. Bara i delar av Lappland, Hälsingland, Gästrikland och Uppland har det fallit mindre regn än det normalt sett gör. På andra håll i landet föll däremot betydligt mer regn än brukligt i augusti, vilket gör årets augusti till en av de allra blötaste som främst västra Götaland fått uppleva. Halland, västra och inre Småland, Västergötland, Bohuslän och Dalsland fick mer än dubbla normalmängden. I millimeter räknat föll det över 300 mm på dessa officiella platser:
Torup i inre Halland med 329 mm (vilket är 292 % jämfört deras normala augustimängd),
Linhult i sydligaste Västergötland 327 mm (343 %),
Ullared i inre Halland 317 mm (324 %)
och Källsjö i inre Halland 300 mm (där normalmängd saknas då stationen bara varit i drift sedan 2009).

Över 300 mm i augusti är ovanligt, och då närmar man sig även hela Götalands rekordnotering på 347 mm i småländska Åby 1945. Av de över hundraåriga mätserier som finns slog följande två rekord:
Linhult (startår 1911) 327 mm (mot tidigare 305 mm från 1923)
och Uplo (startår 1900) i västra Västergötland 250 mm (mot tidigare 192 mm från 1923).

Antalet soltimmar blev nära det normala i hela landet. Preliminärt lyste solen mest i Hoburg på Gotlands sydspets med 272 soltimmar medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen med 131 timmar hade minst solskenstid i augusti.

Värmebölja och skogsbranden i Västmanland
Månadsskiftet juli–augusti var visserligen varmt med dryga 25 grader i stora delar av landet. Medtanke på hur julis andra halva gödslat med 30-gradersdagar så var det trots allt en tillfällig dipp på temperaturkurvan just kring månadsskiftet. Det dröjde dock inte länge innan värmen vällde in från sydost igen.

Det blev en relativt kort men desto intensivare värmebölja. Fyra dagar på raken (den 3–6) bjöds det på 30-gradig värme i landet och månadens 11 första dygn var högsommarvarma (alltså minst 25,0 grader). Den 3 tangerade Härsnäs i inre Östergötland årets dittills högsta temperatur på 33,9 grader i Hökmarksberget i Västerbotten den 26 juli.

Dagen därpå blev det ännu varmare, och just den 5 kulminerade värmen för i år. När de slutliga noteringarna inrapporterades på kvällen stod det klart att vi upplevt den varmaste dagen i landet på 20 år. I Falun-Lugnet i Dalarna noterades 35,1 grader, vilket är högst i landet sedan det var 35,2 grader varmt i Kalmar i Småland den 27 juli 1994. Det är även högst i augusti sedan Målilla i Småland noterade 36,2 grader den 10 augusti 1992. Svenskt augustirekord är för övrigt 36,8 grader i Holma i Östergötland den 9 augusti 1975.

Många platser i landet upplevde osedvanlig värme. Man behöver backa till rekordvarma augustidagar från klassiska år som exempelvis 1994, 1982, 1975 och 1969 för att hitta högre augustitemperatur än i år. Vissa platser slog till och med rekord:
Visby flygplats på Gotland (startår 1859) 32,9 grader den 3 (mot tidigare 31,8 grader 1992),
Falun-Lugnet (startår 1860) 35,1 grader den 4 (mot tidigare 35,0 grader 1975) och 35,1 grader är även rekord oavsett månad för Faluns del
och Gunnarn i södra Lappland (startår 1860 för den sammanlänkade Gunnarn–Stensele-serien) 29,7 grader den 4 (mot tidigare 28,6 grader 1969).

Månadens högsta temperatur i olika landsdelar blev:
I norra Norrland Vidsel i södra Norrbotten 31,8 grader den 5,
i södra Norrland Gävle i Gästrikland 32,6 grader den 4,
i Svealand Falun-Lugnet 35,1 grader den 4
och i Götaland Härsnäs 33,9 grader den 3.

Torkan var påtaglig på många håll, inte minst i inre och östra Svealand och sydöstra Norrland. Den mest omfattande skogsbranden i modern tid dominerade nyhetsflödet under åtskilliga dagar i början av augusti. Branden i Västmanland omfattade 150 kvadratkilometer till ett uppskattat skadevärde på 970 miljoner kronor. Allt började med gnistbildning vid markberedning den sista juli. Under den extremt varma måndagen den 4 och med de lynniga byvindar som då rådde bredde skogsbranden ut sig rejält. Branden var under egentlig kontroll först efter att ett mer ihållande regn passerat över området på förmiddagen den 11.

Förhoppningar fanns att kraftiga skurar innan dess skulle bidra till i släckningsarbetet. Men när extremvärmen pressades bort åt nordost från landet den 5–7 passerade skurarna brandområdet utan att nämnvärda regnmängder fallit.

Tropiska nätter (och dygn)
Likt under julivärmeböljorna noterades det en hel del tropiska nätter även i samband med augustis värmebölja. Sammanlagt i augusti blev det 57 tropiska nätter fördelat på 9 nätter och 27 platser. De två sista nätterna, den 8 och den 11 augusti det visserligen tropiska, men då temperaturen senare under dessa temperaturdygn sjönk under 20-gradersstrecket var det inte tropiska dygn. Så antalet tropiska dygn blev bara sju stycken i augusti.

Räknat tropiska dygn noterades det flest med fyra stycken för kuststationerna Skagsudde vid Ångermanlandskusten (den 4–7), Svenska högarna i norra Östersjön (den 3–6), Östergarnsholm på östra Gotland (den 3–6) och Utklippan i Blekinges sydöstra skärgård (den 1–4). Därtill noterade Storön vid Norrbottenskusten fyra tropiska nätter (den 4, 5, 7 och 8), varav den sista natten alltså inte var ett tropiskt dygn.

Tack vare varmt havsvatten inträffar de flesta tropiska nätterna vid kusterna, vilket gör att tre tropiska nätter i Stockholm (den 4–6) och två tropiska nätter i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge (den 3 och 4) imponerar. Månadens och årets sista tropiska natt (den tjugoandra natten och observation nummer 189 denna sommar) inträffade i Skillinge i sydligaste Skåne den 11 augusti. Det var som tidigare nämnts inget tropiskt dygn där då, utan bara en tropisk natt.

Den varmaste natten rapporterades på Gotska sandön den 4 med 23,6 grader. Det är bara en ynka tiondel under det svenska rekordet på 23,7 grader från Kullen i nordvästra Skåne den 10 augusti 1975. För Norrlands del sattes det ett nytt augustirekord för högst minimitemperatur när temperaturen i Storön inte sjönk lägre än till 21,8 grader den 7.

Nytt blixtrekord... igen
Det nysatta svenska rekordet på 43 546 blixtar från dygnet den 27 juli stod sig inte speciellt länge, för den 3 registrerades 47 901 blixtar i landet. Överlag har det varit väldigt blixtfrekvent i augusti. Nästan samtliga dygn fram till den 25 förekom över 1 000 blixtar per dygn i landet, och den 3–7 registrerades över 10 000 blixtar varje dygn.

Total under månaden registrerades 157 504 blixtar, vilket visserligen är väldigt många men ändå klart färre än julimånadens dryga 193 000 blixtar. Redan när rekorddygnet den 3 var över stod det dessutom klart att 2014 som helhet kommer bli det mest blixtfrekventa året sedan det nuvarande blixtlokaliseringssystemet togs i bruk 2002. Därmed slogs 2011 ut som rekordår för flest antal blixtar under ett kalenderår.

Nytt västgötskt regnrekord
De åskfrekventa dagarna bjöd givetvis på många skurar och lokala skyfall. Den 5 blev kanske månadens mest regniga dygn, speciellt i sydöstra Götaland. Värmeböljan österifrån orkade inte hela vägen västerut över landet, så i gränsen till svalare luft i väster förekom gott om kraftiga skurar under månadens inledning.

Andra dygn som utmärker sig såsom regniga var den 12 i nordligaste Norrland (då ett regn på väg norrut över landet den 11–12 bromsades upp och förstärktes), den 17 i västra Götaland (när ett omfattande regn drog in från sydväst), den 18 i norra Norrland (när regnet nått dit) och den 19 i västra Götaland (när omfattande skurar följde efter regnet två dagar tidigare).

Under de väldigt blöta dygnen den 17–19 föll 50–100 mm (och lokalt uppåt 170 mm) i ett stort område i västra Götaland (från Vänern i norr ner till Halland och västra Småland i söder). Regnandet följdes givetvis av översvämningar. Den mest extrema regnmängden som lyckades träffa en nederbördsstation slutade på 133,7 mm i Hällum i Västergötland den 19. Hela 83 mm av dessa föll under de sista fyra timmarna av nederbördsdygnet (alltså klockan 4–8 den 20), men i statistikrullarna kommer dessa millimeter tillskrivas nederbörsdygnet den 19.

Hällums 134 mm är med råge sommarens största nederbördsmängd på ett dygn, men kanske främst ett nytt dygnsnederbördsrekord oavsett månad för Västergötland. Det fattades dock några millimeter från att värdet även fick skrivas in som nytt augustirekord för hela Götaland. Därför är det rekordet fortsatt 141 mm i småländska Växjö den 14 augusti 1945.

I samband med skurar rapporterades om flera tromber under månadens inledande halva. Det är inte alls förvånande med tanke på ett skurbenäget väderläge och tillgång till trombernas livsnödvändiga bränsle i form av fukt och värme.

Efter att ett regn passerat norrut över landet den 11–12 hade sommarvärmen gjort sitt, och det blev en klar sänkning av dagstemperaturen. Sedan dess har maxtemperaturen legat på omkring eller drygt 20 grader. Årets sista högsommardag kan mycket väl ha inträffat den 11 med toppnoteringen 25,5 grader i skånska Kristianstad. Såvida inte högsommarvärmen återkommer nu i september förstås.

Den 12–26 i söder och den 14–24 i norr var dygnsmedeltemperatur mestadels under det normala. Därefter har medeltemperaturen pendlat kring normalvärdet under de avslutande dygnen av månaden.

Översvämningar i skyfallens spår
Allt regnande vållande givetvis problem. Det blev många lokala översvämningar när dagvattenledningarna inte mäktade med att på kort tid ta hand om vattenmassorna som föll. Bortspolade väg- och järnvägsbanor, inställda tågavgångar och tak som rasade in var andra skadeverkningar av skyfallen. Blixtnedslag orsakade bränder, strömavbrott och andra tekniska haverier, såsom att antalet blixtskadade modem sköt i höjden denna sommar.

Flödena i vattendragen steg och det blev till slut varning för höga, mycket höga och även en kortvarig varning för extremt höga flöden. Den 18 utfärdades den första av många varningar. Värst drabbades Nissans nedre delar i södra Halland med kulmen den 20–22 med extremt höga flöden. Som sviter efter ”Hällum-regnet” den 19 blev det mycket höga flöden den 20–22 i ett område söder om Vänern. Efter lokala skyfall i Kristinehamnstrakten såväl den 20 som den 23 nådde flödesvarningar nordost om Vänern sin kulmen med mycket höga flöden den 21 och åter den 24. Nivåerna i vattendrag i Ätrans och Suseåns avrinningsområden i Halland kulminerade med mycket höga flöden den 23. Stabilare väder under månadens avslutande dygn gjorde att varningarna en efter en kunde tas bort när kulmen passerats. Den 26 togs den sista varningen bort när det var sjunkande flödesnivåer i samtliga vattendrag.

Under tidiga morgonen den 31 vräkte regnet ner över Malmö, varvid undergångar, källare och dagvattenledningar snabbt fylldes med vatten. På bara tre timmar (klockan 06–09) föll 71 mm och på sex timmar (klockan 04–10) föll 85 mm. Skyfallet kom precis över brytpunkten klockan 8 mellan de två nederbördsdygnen den 30 och den 31. I arkivet kommer det därför stå 54 mm för den 30 och 53 mm för den 31.

När ett skyfall drabbar en stad på detta sätt får det helt andra konsekvenser än om samma regnmängder hamnat över skogar, betesmarker eller åkrar. Larmnumret 112 blev hårt belastat av samtal från drabbade. Bland annat fick såväl E6 som E22 stängas av på flera platser, busstrafiken ställdes in under flera timmar, uppåt 3 000 abonnenter blev strömlösa och folk fick evakueras ur bilar och bussar som fastnat i vattenmassorna. En flödesvarning för höga flöden i små vattendrag i sydvästra Skåne följde.

Regn i massor, och ofta
Det har varit gott om observationer där rikligt med regn fallit på kort tid. Detta trots att sannolikheten att de största mängderna råkar hamna just där en officiella regnmätning görs är extremt liten. Här samtliga 37 officiella regnmängder på 50 mm eller mer på ett dygn i augusti:
Gustavsfors i norra Värmland 71 mm den 3,
Nybro-Slättingebygd i östra Småland 83 mm den 5,
Torsås i sydostligaste Småland 67 mm den 5,
Karlskrona-Söderstjerna 65 mm den 5,
Tingsryd-Degerhaga i sydligaste Småland 61 mm den 5,
Växjö 59 mm den 5,
Orrefors i sydöstra Småland 57 mm den 5,
Svinhult i sydligaste Östergötland 56 mm den 5,
Emmaboda i sydöstra Småland 54 mm den 5,
Malmbäck i norra Småland 53 mm den 5,
Högland i södra Lappland 52 mm den 5,
Klövsjöhöjden i sydligaste Jämtland 52 mm den 5,
Bredåkra i Blekinge 51 mm den 5,
Norra Vi i sydligaste Östergötland 50 mm den 5,
Berga vid Södermanlandskusten 53 mm den 6,
Tandsbyn i Jämtland 52 mm den 6,
Markusvinsa i norra Norrbotten 72 mm den 12,
Linhult 50 mm den 12,
Skeppshult i västra Småland 92 mm den 17,
Torup 82 mm den 17,
Eftra i Halland 67 mm den 17,
Kävsjö i västra Småland 63 mm den 17,
Ullared 56 mm den 17,
Hestra i västra Småland 54 mm den 17,
Torup 56 mm den 18,
Hällum 134 mm den 19,
Uplo 108 mm den 19,
Vårgårda i Västergötland 96 mm den 19,
Herrljunga i Västergötland 67 den 19,
Talljärv i Norrbotten 51 mm den 19,
Väse i södra Värmland 60 mm den 20,
Väse 62 mm den 23,
Rossared i norra Halland 65 mm den 24,
Rödkallen vid södra Norrbottenskusten 57 mm den 24,
Malmö i Skåne 54 mm den 30,
Falsterbo på den skånska sydvästspetsen 51 mm den 30
och Malmö 53 mm den 31.

Lägg därtill 41 officiella dygnsobservationer med 40–49 mm och hela 156 stycken med 25–39 mm så förstår man att augusti var blöt, rejält blöt. Extremvädret har verkligen satt sina spår under sommaren. Först bedrövligt kyligt över midsommar, följt av extremvärmen i juli och så nu blötan i augusti. Slår man samman alla tre månaderna torde vi haft en tämligen normal sommar, medan vädret dag för dag oftast varit allt annat än normalt.

Kyla, höst och snö
Den 9 inleddes en obruten svit på fem dagar med dygnsmedeltemperatur under 10 grader i Tarfala i norra Lapplandsfjällen. Därmed hade hösten officiellt anlänt till landet. Sedan dess har delar av fjällkedjan och inre Lappland fått meteorologisk höst. Det är i stort sett helt i linje med vad som är brukligt.

Första snön för säsongen har även fallit i högre terräng i fjällkedjan, vilket också är helt rimligt att vänta sig en bit in augusti. Något officiellt mätbart snötäcke har det dock inte varit tal om än.

Nattkylan kom sakta smygandes under augustis andra halva. Månadens första köldnatt inträffade så pass sent som den 16 med 2,3 minusgrader i Latnivaara i norra Lappland som lägst. Månadens lägsta temperatur i olika landsdelar blev till slut:
I norra Norrland 3,2 minusgrader i Pajala i norra Norrbotten den 24,
i södra Norrland 1,9 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 29 och i Dravagen i Härjedalen den 31,
i Svealand 0,6 minusgrader i Ulvsjö i norra Dalarna den 31
och i Götaland 0,8 grader i Horn i sydligaste Östergötland den 29.

Första höstovädret har heller inte dykt upp, och det är nog många som hoppas att det dröjer. ”Tids nog kommer höstrusket”, så låt oss istället hoppas på en härligt solig och sensommarvarm september, som vi vet att det kan bli ibland. Inledningen lovar gott i alla fall.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer