Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Milt och stormigt

En rejält händelserik vädermånad avslutade väderåret 2011. Snö i massor, översvämningar, värmerekord och inte minst Dagmars framfart på annandag jul kryddade en stormig vädermånad.

Det är inte ofta som en enda månad bjuder på så många väderhändelser som december gjorde. Med nästan oavbruten mildluft var det som upplagt för blåsigt väder, och det blev det också. Fyra rejäla stormtillfällen kunde räknas in, och ett av dessa gav dessutom snö i massor över främst Ångermanland. Värst var det natten till annandag jul när en storm slog till mot stora delar av landet. Stormen döptes till Dagmar av våra norska kollegor och är den värsta i Sverige sedan den så kallade Per-stormen i januari 2007.

December blev mycket mild, men ändå inte så extremt mild så det blev tal om rekord. Där står sig ännu december 2006 som rekordår i stora delar av landet, medan december 1929 ännu är rekordvarm i delar av norra och mellersta Norrland. Temperaturöverskottet i december blev som störst i nordöstra Norrland med 6-9 grader varmare än normalt. Några platser med mätningar som inte fanns 1929 har därmed upplevt sin varmaste december sedan mätningarna inleddes. Det gäller exempelvis Pajala (startår 1940) och Överkalix-Svartbyn (startår 1962). I övriga landet blev månadens medeltemperatur 2-6 grader över det normala. I absoluta tal hade Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen och Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen kallast i december med en medeltemperatur på 7,8 minusgrader. Varmast var det i Måseskär vid Bohuskusten med 5,4 grader.

Milt och nederbördsrikt går ofta hand i hand på vintern, så ock denna gång. Så gott som hela landet fick mer nederbörd än en normal decembermånad. Här sticker nordöstra Norrland ut lite mer, precis som för temperaturen. Mer än dubbelt så mycket nederbörd som normalt föll i nordöstra Norrland och i delar av Norrbotten mer än så. För Piteås del är 130 mm mest i december sedan mätningarna inleddes där 1860. Det tidigare rekordet löd på 126 mm från 1935. Även Överkalix-Svartbyn med 106 mm och Haparanda med 135 mm var nära rekord, men där saknas några millimeter. Även lokalt i västra Götaland föll mer än dubbelt så mycket nederbörd som vanligt i december. Inga rekord där, men ack så nära för Borås del med 245 mm mot 247 mm 1999.

Antal soltimmar höll sig i stort sett på det normala i december.

Milt och blåsigt, men även vinterväder
Månaden inleddes med det väderläge som i stort sett skulle gälla månaden ut, alltså milt och blåsigt med västvindar som förde med sig passerande regn- och snöväder västerifrån. Tidvis nådde vinden storm i fjällen under alla de tre inledande dagarna av december. Mycket regn i västra Götaland den 3 (officiellt föll mest i Mollsjönäs strax utanför Göteborg med 27 mm) fick delar av E45 utanför Lilla Edet att svämma över så pass att vägen fick stängdes av under dagen.

Efter ett par rejält milda dygn blev vädret mer vinterlikt i söder. På morgonen den 5 uppmättes ett officiellt snödjup i Götaland för första gången denna säsong. Det var rejält halt på vägarna och mängder med olyckor och avåkningar skedde i västra och södra Götaland, precis som sig bör när första snön faller. Som djupast låg snön i halländska Havraryd med 7 cm. Morgonen därpå hade Kisa i södra Östergötland 20 cm djup snö, vilket blev decembers största snödjup i Götaland. Den 9 tangerades det snödjupet av Norra Vi i sydligaste Östergötland.

Samtidigt sjönk temperaturen i norr. 25,6 minusgrader i Nikkaluokta den 7 blev nytt säsongslägsta.

Storm nr 1 gav snöoväder i norr
En av många stormar i december drog österut över landet den 8-10. Natten till den 9 drog stormen in med full kraft över Götaland. Utanför väst- och sydkusten nådde medelvinden stormstyrka med som mest 28 m/s i Måseskär på eftermiddagen den 9. Över land kulminerade byvinden med stormstyrka. Här de platser som noterade stormbyar över land:
Torup i inre Halland 29 m/s,
Åsbräcka-Torpabron sydväst om Trollhättan 28 m/s,
Eftra-Broen i Halland 28 m/s,
Göteborg-Landvetter 26 m/s,
Göteborg 26 m/s,
Säve norr om Göteborg 26 m/s,
Halmstads flygplats 26 m/s,
Ängelholm-Barkåkra i nordvästra Skåne 25 m/s
och Visingsö i Vättern 25 m/s.

I kombination med mycket regn och högt vattenstånd följde översvämningar och höga flöden i stormens spår. Flödena i Ätran kulminerade först den 15 med extremt höga nivåer, och sjönk sedan bara i långsam takt. Det var fortsatt höga flödesnivåer i delar av Ätran ända fram till årsskiftet. Havsvattenståndet i Göteborg kulminerade på hela 146 cm över medelvatten natten till den 10. Med ett sådant högt havsvattenstånd blir det svårt för vatten i åar och älvar att rinna ut i havet, det tar helt enkelt stopp och det var en klart bidragande orsak till de höga flödena och översvämningarna.

Samtidigt som stormvindar och regn piskade Västkusten vräkte snön ner över mellersta Norrland. Snön var som kraftigast en bit innanför kusten, och till stor del väldigt blöt. Värst drabbades Ångermanland och södra Västerbotten, där det föll uppåt 40 cm på många håll. Följande platser noterade en snödjupsökning på minst 30 cm på ett dygn fram till morgonen den 10:
Hattsjöbäcken i norra Ångermanland 55 cm,
Bredbyn i norra Ångermanland 41 cm,
Nordanbäck i nordligaste Ångermanland 39 cm,
Södersel i nordligaste Ångermanland 35 cm,
Vännäs i Västerbotten 34 cm,
Vindeln-Sunnansjönäs i Västerbotten 34 cm,
Mårtensboda i Västerbotten 31 cm
och Balsjö i nordligaste Ångermanland 30 cm.

All snö vållade givetvis en hel del problem i trafiken. Även vid kusten, där nästan allt föll som regn, vållande ovädret med mycket hårda vindar och högt vattenstånd problem i form av översvämningar.

I millimeter räknat föll extremt mycket nederbörd dygnet den 9. Bredbyn fick 89 mm, Hattsjöbäcken 80 mm, Västmarkum i Ångermanland 57 mm och Höglandsbodarna i Medelpad 51 mm. Därmed sattes ett nytt dygnsnederbördsrekord för december i södra Norrland. Det tidigare rekordet löd på 75 mm, satt i Jormlien i Jämtland 2 december 1990.

Sammanlagt orsakade stormen i söder och snöovädret i norr strömavbrott för som mest cirka 15 000 abonnenter, de flesta i västra Götaland.

Varvat kallt och milt – och mycket åska
Efter stormen och snöovädret följde tillfälligt stabilare och kallare väder. Ett nytt säsongslägsta noterades när Nikkaluokta fick 26,8 minusgrader den 12. Under luciadagen slog det om till milt igen, vilket orsakade omfattande halka i främst Svealand och södra Norrland. Dessutom noterades månadens högsta medelvindstyrka när Blåhammaren i Jämtland rapporterade orkan 33 m/s på kvällen den 13. Samtidigt blåste det också kortvarigt storm vid Västkusten.

Återgången till mildväder gick hårt åt snötäcket i söder. Den 15 var det åter inget observerat snötäcke alls i Götaland. Men skam den som ger sig, för den 18-20 drog ett regn- och snöväder norrut och följdes av kallare väder igen ett par dagar innan jul. Uppåt 20 cm, lokalt 30 cm, föll från Dalarna-Hälsingland i söder till Jämtland-Ångermanland i norr. Snön la sig också i delar av Götaland och Svealand igen. Den 20-22 var snötäckets utbredning som störst. Då var Norrland, så gott som hela Svealand och stora delar av norra och mellersta Götaland snötäckt. Den 21 tangerades säsongens dittills lägsta temperatur på 26,8 minusgrader, denna gång i Idre-Storbo i norra Dalarna.

Hoppet om att snön skulle få ligga kvar till jul försvann i takt med snösmältningen när mycket mild luft brakade in västerifrån över landet den 23. Eftersom det inte fanns så mycket kyla lagrad i marken smälte väldigt mycket snö snabbt bort på bara ett dygn. Julaftonens morgon var därför åter helt utan observerat snötäcke i Götaland och i delar av Svealand och sydöstra Norrland lös också barmarken hånfullt mot alla som hade hoppats på en vit jul.

Det har också varit mycket åska för att vara december, men med tanke på hur mild månaden varit är det ändå inte alltför förvånande. Den 4 och den 8 rapporterades om blixturladdningar, och än mer den 13-14. Sammanlagt blev det den åskrikaste decembermånaden som registrerats med nuvarande mätsystem, som varit i drift sedan 2002.

Storm nr 2 döpte norrmännen till Dagmar
Natten till annandag jul brakade en storm in över landet, en storm som våra norska kollegor döpte till Dagmar. Hon slog till med full kraft kring midnatt och under annandagens inledande halva. Värst drabbades södra Norrland, men mycket hårda vindbyar eller mer rapporterades från Jämtland-Ångermanland i norr, till Värmland i sydväst och Småland i sydost. Det blev många rapporter om vindbyar på stormstyrka:
Östersund-Frösön 34 m/s,
Hunge i södra Jämtland 31 m/s,
Mattmar i inre Jämtland 31 m/s,
Tullinge i Södermanland 30 m/s,
Sundsvall-Råsta 30 m/s,
Hamra i norra Dalarna 29 m/s,
Dravagen i Härjedalen 29 m/s,
Föllinge i norra Jämtland 29 m/s,
Floda i inre Södermanland 27 m/s,
Västmarkum i Ångermanland 27 m/s,
Örnsköldsvik flygplats 27 m/s,
Visingsö 27 m/s,
Borlänge flygplats 26 m/s,
Kilsbergen-Suttarboda i Närke 26 m/s,
Hallhåxåsen i norra Jämtland 26 m/s,
Delsbo 26 m/s,
Örebro 25 m/s,
Norrköping-Kungsängen 25 m/s,
Edsbyn i södra Hälsingland 25 m/s
och Adelsö i Mälaren 25 m/s.

Östersunds 34 m/s är ju till och med orkanbyar, vilket är högst ovanligt över inlandet i Sverige. Medelvinden nådde dessutom storm i fjällkedjan från Dalarna upp till södra Lappland och även över hav utanför östra Svealand. Stormen fällde mängder med skog i främst Jämtland, Medelpad och Hälsingland. Tågtrafiken lamslogs i Norrland, många vägar blockerades av fallna träd, tak slets loss och åtminstone 170 000, kanske 200 000, abonnenter blev strömlösa. Röjnings- och reparationsarbetet blev långdraget och besvärligt, till stor del beroende på att det var så stora områden som drabbades av stormen. Vid årsskiftet var fortsatt över 1 000 abonnenter utan el.

Mildluften över julhelgen var smått extrem. Annandag jul noterades hela 12,2 grader i Berga i Södermanland. Det blev månadens högsta temperatur och det är bara 1,5 grader under det svenska decemberrekordet på 13,7 grader satt i Simrishamn i Skåne den 24 december 1977. För långa mätserier slogs två rekord:
Delsbo i Hälsingland (med mätningar sedan 1878) noterade 10,3 grader den 27, mot tidigare rekordet 10,0 grader från 1953.
Särna i norra Dalarna (med mätningar sedan 1885) noterade 7,8 grader den 27, mot tidigare rekordet 7,5 grader från 2006.

Storm nr 3 och 4
”En storm kommer sällan ensam” brukar man säga, och så var det verkligen i december. Efter Dagmar följde två stormtillfällen till på kort tid. Natten till den 27 var det lokal storm i fjällen och mycket hårda vindbyar eller mer på många håll i landet, från Arvidsjaur i norr till Göteborg-Landvetter i söder. Här alla inrapporterade stormbyar:
Arvidsjaur i mellersta Lappland 27 m/s,
Älvsbyn i södra Norrbotten 26 m/s,
Åsbräcka-Torpabron 25 m/s,
Gubbhögen i norra Jämtland 25 m/s,
Kymbo i inre Västergötland 25 m/s
och Eskilstuma i västra Södermanland 25 m/s.

Den 29 var det så dags igen när stormvindar till havs (Måseskär 27 m/s och Väderöarna vid norra Bohuskusten 26 m/s) och stormbyar över land (Säve 26 m/s). Jämfört med Dagmar och stormen den 26-27 var stormen den 29 närmast att liknas vid en lätt bris.

Kallt nyår
Snötäcket växte sig allt djupare i Norrlands inland under månadens sista vecka. Till slut var det 112 cm i Avasjö-Borgafjäll i sydligaste Lapplandsfjällen den 29. Det blev månadens största snödjup i landet. I södra Norrland blev 74 cm i Höglekardalen i Oviksfjällen i Jämtland den 28 och den 29 decembers största snödjup och i Svealand 63 cm i Gördalen i norra Dalarna den 29.

En minst sagt händelserik och dramatisk vädermånad avslutade ett milt och nederbördsrikt väderår 2011. Nu vänder vi blad och skriver 2012 som rubrik. En inte alltför djärv gissning är att även detta år blir ett milt och blött år. Men innan vi kan slå fast det låter vi 366 dygn av varierande väder säga sitt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer