Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (9)
Visa alla (9)

”Kommer inte vintern snart”

Publicerad

December blev en mycket mild månad, där vintervädret till stor del lyste med sin frånvaro och extremvärmen på fjärde advent satte stora avtryck i rekordlistorna.

Likt barnens ständiga frågor om när tomten kommer blev decembervädret en lång väntan på snö, kyla och allt annat som hör vintern till. Istället var det mildluft, blåst och regn som till stora delar gällde, vilket gör att månaden blev en av de allra varmaste vi upplevt.

Mycket milt och såväl blött som torrt

Jämfört med referensåren 1961–1990 blev medeltemperaturen i större delen av landet 4–6 grader över det normala, och därmed en av de allra varmaste som vi upplevt i landet sedan mätningarna inleddes på mitten av 1800-talet. På många håll i söder blev denna december den näst varmaste efter rekordvärmen 2006. I norr blev det mestadels den tredje varmaste genom tiderna, för förutom 2006 finns även främst 1929 med i listan över varma decembermånader i norr. I absoluta tal var det varmast i december med 6,8 grader i Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård medan Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen hade kallast med en medeltemperatur på 9,8 minusgrader.

En plats med över hundraårig mätserie lyckades till och med sätta nytt rekord. Kristianstad i nordvästra Skåne (med mätningar sedan 1880) fick en medeltemperatur i december på 5,5 grader, en tiondel över deras tidigare rekord från 2006. Även andra platser med långa mätserier såg länge ut att vara på väg mot rekord, men lite kyla i mellandagarna satte stopp för det.

Nederbörden fördelade sig mycket ojämnt över landet. Samtidigt som regnet vräkt ner över västra Götaland (lokalt dubbla normalmängden) har det varit torrt i främst Östersjölandskapen. Lokalt föll inte ens hälften av det normala där. Trots det myckna regnandet innanför Västkusten sattes inga nya nederbördsrekord för några längre mätserier. Mest i såväl millimeter som procent av det normala räknat fick Hid i södra Västergötland med 230 mm mot normala 88 mm (vilket motsvarar 261 %).

Solen sken något mer än brukligt i främst de torra östra delarna av landet. I väster däremot lite skralt med solskenstid, så Borlänge, Karlstad och Göteborg fick alla färre soltimmar än vad som vanligen är i december. Mest solskenstid noterades på Svenska högarna i norra Östersjön med 73 timmar.

Stormen Helga

December inleddes mycket milt, och väderläget med regn på regn på regn från Atlanten kändes igen från november. Bara en vecka efter stormen Gorm i slutet av november var det dags igen för ett rejält oväder. Den nya stormen döptes till Helga av våra danska meteorologkollegor, och det blev en storm som allmänt sett blev något lindrigare än Gorm.

Helga plöjde snabbt österut över södra Sverige den 4, och vinden kulminerade med storm till havs:
29 m/s i Måseskär vid Bohuskusten,
29 m/s i Väderöarna vid norra Bohuskusten,
26 m/s i Pålgrunden i Vänern
och 25 m/s i Landsort vid Södermanlandskusten.

Många av de senaste stormarna har gått på en något sydligare bana än vad Helga gjorde. Det kraftigaste vindbandet under Helga noterades i främst norra Götaland och sydligaste Svealand. Lite förvånande var det att Kettstaka i södra Närke (på östra sidan om Vättern) var den plats som drabbades av de allra värsta byarna när blåsten kulminerade under eftermiddagen den 4. Här listas samtliga officiella stormbynoteringar i samband med Helga:
32 m/s i Kettstaka,
31 m/s i Åsbräcka-Torpabron sydväst om Trollhättan i Västergötland,
31 m/s i Axstål strax norr om Karlsborg vid Vätterns västra strand,
29 m/s Erikstad-Bergarud i Dalsland,
28 m/s i Karlsborg vid Vätterns strand i Västergötland,
28 m/s i Såtenäs vid Vänerns strand  i Västergötland,
27 m/s i Floda i inre Södermanland,
27 m/s i Kymbo i östra Västergötland,
26 m/s i Hällum i inre Västergötland,
26 m/s i Malmslätt utanför Linköping i Östergötland,
26 m/s i Gårdsjö i nordligaste Västergötland,
och 26 m/s i Kolmården-Strömsfors i nordligaste Östergötland.

Dessutom rapporterades om mycket hårda vindbyar över land från Mälardalen i norr till Blekinge och norra Skåne i söder. Helgas framfart orsakade översvämningar, inställda och försenade tåg-, buss- och färjeavgångar, trädfällning och som mest var cirka 40 000 abonnenter strömlösa. I norrkanten av ovädret föll nederbörden som snö, men varken där eller längre söderut där det enbart föll regn kom det speciellt mycket. Som mest föll det 24 mm i Uddevalla i södra Bohuslän.

Bara ett dygn efter Helgas framfart svepte ett mycket kraftigt regn in över västra Götaland. Över 30 mm föll i ett stort område innanför västkusten. Här samtliga officiella nederbördsmängder på 30 mm eller mer under dygnet den 5 (räknat från klockan 7 den 5 till klockan 7 den 6):
63 mm i Mollsjönäs nordost om Göteborg (månadens största dygnsnederbördsmängd),
56 mm i Källsjö i inre Halland,
50 mm i Borås i södra Västergötland,
49 mm i Ullared i inre Halland,
49 mm i Kroppefjäll-Granan i Dalsland,
48 mm i Linhult i norra Västergötland,
46 mm i Alingsås i Västergötland,
45 mm i Hid,
43 mm i Uplo utanför Alingsås,
35 mm i Sjötofta i sydligaste Västergötland,
35 mm i Uddevalla,
33 mm i Fotskäl i sydligaste Västergötland
och 31 mm i Torup i inre Halland.

Trots nya regn senare i december blev dessa tretton 30 mm-noteringar de enda under hela månaden.

Det regnade också rätt mycket dygnet innan, så på två dygn fick exempelvis Mollsjönäs 86 mm regn. Inte undra på att det blev översvämningar och att flödena i främst de mindre vattendragen innanför västkusten snabbt steg. Redan i samband med Helga utfärdades den första flödesvarningen, och kortvarigt efter allt regn den 5 gällde varningar för höga, mycket höga och extremt höga flöden. Några dygn senare när vattnet samlats i de större vattendragen utfärdades varning för höga flöden i Säveåns nedre delar, en varning som kunde tas bort först efter en period med kallare och torrare väder över luciahelgen.

Dagarna efter Helga fortsatte det blåsiga vädret, och den 6 var det åter dags för lokala stormbyar över land i ett stråk kring de stora sjöarna:
27 m/s i Kilsbergen-Suttarboda i Närke,
25 m/s i Åsbräcka-Torpabron,
25 m/s i Erikstad-Bergarud
och 25 m/s i Axstål.

Först rekordvärme, men sedan tillfälligt kallare

Samma dag, den 6, var det extremvärme i delar av Svealand och södra Norrland med drygt 10-gradig värme. Det blev till och med nytt temperaturrekord för Norrland, 12,1 grader i  Gävle i Gästrikland. Det tidigare Norrlandsrekordet för december löd på 11,8 grader, satt i Åmotsbruk i Gästrikland den 2 december 1953. Utöver Gävle (med mätningar sedan 1858) satte inga andra platser med över hundraåriga mätserier rekord den dagen. Annat skulle det bli två veckor senare.... men det visst man ju inte då.

Månadens kraftigaste byvind oavsett stationsplacering blev 44 m/s i Tarfala i norra Lapplandsfjällen på kvällen den 9 i samband med ett bortflyende snöoväder i fjällen.

Lagom till lucia tog kallare luft tillfälligt över, och ett par dagar med kyla och övervägande uppehåll följde. Den 14 noterades nytt säsongslägsta med 29,9 grader i Nattavaara i mellersta Lappland. Den noteringen stod sig månaden ut.

Mer rekordvärme

I mitten av månaden tog mildluften över igen, och det blev ett omslag som orsakade halka och besvärligt väglag på många håll i främst mellersta Sverige, dels när snön smälte och förvandlades till is, men också med regn på kalla gator och vägar. Den 17–18 var läget som värst. Flödesvarningen för Säveån återkom också i samma veva i och med omslaget till ostadigare väder. Den varningen låg sedan kvar månaden ut.

Få kunde väl ana att det skulle blev än mer extremvärme i december och att det nysatta Norrlandsrekordet bara skulle stå sig i två veckor. Fjärde advent den 20 är utan tvekan den varmaste decemberdagen genom tiderna i landet, med en rekordslakt av sällan skådat slag som följd. Det slutade med nytt Norrlandsrekord, nytt Svealandsrekord och tangerat svenskt rekord:
13,7 grader i Fårösund-Ar, Gotland är tangerat svenskt decemberrekord med vad skånska Simrishamn noterade på julafton 1977,
13,3 grader i Adelsö, Uppland är nytt Svealandsrekord (där det tidigare rekordet var 13,0 grader i Norrtälje, Uppland den 4 december 1953)
och 12,6 grader i Gävle är nytt Norrlandsrekord.

För enskilda platser med över hundraåriga mätserier sattes rekord för följande:
Halmstad 11,4 grader
Ulricehamn 11,1 grader
Göteborg 12,7 grader
Skara 11,5 grader
Ölands norra udde 12,1 grader
Visby 12,5 grader
Karlstad 11,5 grader
Örebro 13,1 grader
Västerås 12,1 grader
Stockholm 12,7 grader
Uppsala 12,6 grader
Gävle 12,6 grader
Delsbo-Bjuråker 11,8 grader
Malung 10,1 grader
Särna 8,8 grader
Sveg 9,9 grader

För andra månaden på raken, först i november och sedan två gånger i december, har alltså nya norrländska temperaturrekord för absoluttemperatur satts. Oundvikligen går ens tankarna till att klimatförändringarna har ett mer eller mindre stort finger med i spelet, även om vädret i sig alltid har och alltid kommer att variera väldigt mycket.

Mildvädret och blåsten bestod i söder och natten till den 22 noterades på nytt lokala stormbyar i Skåne, dels 29 m/s i Kristianstad, dels 25 m/s i Rynge vid sydkusten.

Grön jul långt norrut

Mildluften hängde i in över julhelgen också, även om det inte var fullt så extremt milt längre. Högst temperatur på julafton noterades i Måseskär med 8,8 grader, och då är det svårt att få till den där rätta julkänslan. Dessutom blåste det också en hel del, och vindkänsliga Åsbräcka-Torpabron noterade stormbyar på 25 m/s under julnatten. Snöbristen var dessutom påtaglig, för gränsen för en vit jul eller ej gick från nordligaste Dalarna upp till Västerbottenskusten. Just dagarna före jul, såväl som under inledningen av julhelgen, var snöutbredningen den minsta i landet under hela månaden.

Stormen Staffan i norr på senare delen av juldagen och natten mot annandagen blev inte fullt så kraftig som det först befarades. I fjällen kulminerade det med orkanvindar på 37 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen (månadens enda tillfälle med orkan i medelvind), men öster om fjällen noterades stormbyar endast på en plats: Mattmar i inre Jämtland med 26 m/s sent på juldagskvällen. Bara ett par hundra hushåll blev strömlösa i samband med stormen, och även om fjällkedjan drabbades hårt gjorde Staffan inte alltför mycket väsen av sig.

Mycket regn föll i Skåne den 22 (20–30 mm som mest), så när mer regn föll där den 26–27 (ytterligare cirka 20 mm som mest bägge dygnen) följde en tillfällig flödestopp under några dagar för höga flöden i små vattendrag i västra Skåne.

Mer vinterlikt även i söder

I slutet av julhelgen inleddes ett omslag till mer vinterlikt väder även i söder. Kalluft tog sig söderut, och när det regn som legat och skavt över södra Skåne den 26 sakta men säkert vandrade norrut den 27 slog regnet över alltmer i snö. Stora delar av Götaland samt södra och västra Svealand fick snö (dryga 10 cm som mest), och snötäcket blev liggande kvar året ut. Omslaget och första snön för många kom olyckligtvis precis när många var på väg hem igen efter julfirandet. Långa köer, olyckor och avåkningar förekom på många vägar, inte minst i mellersta och norra Götaland där snöandet var som kraftigast. ”Kunde det inte ha snöat på julafton istället?” antar jag många bilister tänkte och tyckte när de satt där i köerna.

Månadens största snödjup i de olika landsdelarna blev:
i norra Norrland 100 cm i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen den 28,
i södra Norrland 33 cm i Myskelåsen i södra Härjedalen den 3 samt i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 17,
i Svealand 34 cm i Gördalen i norra Dalarna den 5
och i Götaland 14 cm i Regna i norra Östergötland den 28.

Eftersom de kraftigaste nederbördsområdena under december berörde sydvästra Sverige i form av regn så har det inte varit speciellt stora snödjupsökningar att tala om under månaden. Officiellt har snödjupet endast vid två tillfällen ökat med 20 cm eller mer på ett dygn:
22 cm i Mårtensboda i östra Västerbotten, från barmark den 4 till 22 cm den 5 (snö som föll i norrkanten på stormen Helga)
och 24 cm i Katterjåkk, från 74 cm den 26 till 98 cm den 27.

Månadens lägsta temperatur noterades som tidigare nämnts den 14 december, men för övriga landsdelar blev det som kallast i mellandagarna:
i norra Norrland 29,9 minusgrader i Nattavaara den 14,
i södra Norrland 23,7 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 28,
i Svealand 17,9 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 28
och i Götaland 13,5 minusgrader i Horn i sydligaste Östergötland den 29.

I och med kylan i mellandagarna tog även den meteorologiska vintern, som dittills stått helt stilla under månaden, ett visst kliv söderut, men fortsatt klart efter sin ordinarie tidtabell. Vid årsskiftet hade vintern anlänt till hela Norrland, större delen av Svealand (de sydöstra delarna undantaget) samt till delar av nordöstra Götaland. Normalt ”borde” nästan hela landet fått meteorologisk vinter vid årsskiftet, endast kustnära områden i Götaland undantaget.

Nyårsvädret blev lite varierat, men mestadels med uppehåll, inte alltför kallt och inte alltför blåsigt heller. Under årets sista dygn var det 5,0 grader i Väderöarna som varmast medan landets lägsta temperatur 15,8 minusgrader noterades i Nikkaluokta.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer