Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (10)
Visa alla (10)

Solfattig extremvärme

Publicerad

Februari blev en extremt mild och solfattig månad. I norra Norrland är det bara rekordmånaden februari 1990 som varit varmare, medan det i söder finns några februarimånader genom tiderna som varit ungefär lika varma eller varmare som årets. I söder blev dessutom februari mer av en vårmånad än en vintermånad som det ”borde” vara.

Februari 2014 kommer gå till historien som en av de allra varmaste februarimånaderna vi upplevt i landet. Det blev en mycket o-vintrig månad, och den extrema mildluften gjorde att våren anlände till större delen av Götaland redan på första-möjliga-datumet den 15, och avancerade vidare norrut senare under månaden. Snö och is förde oftast en ojämn kamp mot gråmulna mildvädersdagar i söder, medan det i norr, där månadens myckna nederbörd föll mest som snö, varit generellt sett gott om snö.

Extremt milt och mycket blött
Februarivärmen från 1990 står sig som rekord i landet, men i norr var det på sina håll nära att rekorden fick ge vika för årets februarivärme. Överskottet jämfört med normalperioden 1961–1990 blev i år hisnande cirka 10 grader som mest i norra Norrland. Längre söderut i landet blev det inte fullt lika stor temperaturavvikelse, men skånska Falsterbo som hade minst överskott noterade ändå 2,9 grader över det normala. I absoluta tal hade Göteborg varmast i februari med en medeltemperatur på 3,8 grader, medan Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen hade kallast med 6,8 minusgrader som medeltemperatur.

Kanske minst lika unik som medeltemperaturen varit är den nästan totala avsaknaden av kalla perioder. I Uppsala exempelvis blev månadens lägsta temperatur 6,2 minusgrader den 19, vilket är den högsta minimitemperaturen där för februari månad sedan 1840 då deras kontinuerliga mätningar av max- och mintemperatur på dygnsbasis inleddes.

Med dominerande milda syd- och sydvästvindar har det varit fritt fram för flera regn- och snöväder att dra in från Nordsjön och upp över landet. Mer nederbörd än vanligt har fallit i så gott som hela landet, undantaget Gotland, Öland, östra Småland och delar av Jämtland. Mest jämfört med det normala har fallit över delar av Bohuslän, Dalsland, västra Värmland och västra Dalarna med omkring trippla normalmängden.

Malung i västra Dalarna har aldrig tidigare sedan startåret 1881 fått så mycket nederbörd i februari som årets 103 mm. En normal februarimånad får Malung 34 mm och deras tidigare februarirekord löd på 75 mm från 1988. I Malung tog även en osedvanligt lång oavbruten svit med nederbördsdagar slut när dygnet den 18 bjöd på ett säkerligen mycket efterlängtat dygn med uppehåll där. Totalt blev det en svit på 61 dygn på raken med uppmätbar nederbörd i Malung, en svit som inleddes redan i december förra året alltså.

Nya ”anti-solskensrekord”
Efter en solfattig januari fortsatte solen att lysa med sin frånvaro även i februari. Hela landet fick mindre solskenstid än brukligt, även om det nästan blev normala mängder sol längst i söder.

Lokalt har det aldrig uppmätts så få soltimmar i februari som i år, och det blev ett par rejäla putsningar av de gamla rekorden. De nya ”anti-solskensrekorden” lyder:
Umeå (startår 1969): 7 timmar (normalt 73 timmar och tidigare rekord 28 timmar från 1988)
Växjö (startår 1983): 10 timmar (normalt 63 timmar och tidigare rekord 11 timmar från 2010)
Luleå (startår 1983): 18 timmar (normalt 69 timmar och tidigare rekord 36 timmar från 1999)

Även i Kiruna var man med råge på väg mot nytt rekord för få soltimmar i februari. I takt med solens strålar över Kiruna under februaris sista dag försvann dock den möjligheten, och det slutade med en tangering av rekordet 17 timmar från 1967. Dock ingen som misströstade kan jag tro, för man ser nog hellre solen ett tag än slår nytt rekord.

Januaris vinterväder gav vika
Under februaris första dag drog de sista sviterna av januarimånadens kyliga och snöiga vinteravslutning bort från norra Sverige. Just den 1 var hela landet snötäckt, men därefter förflyttade sig snögränsen steg för steg norrut, dock med ett tillfälligt ”återfall” den 19–21. Snöbristen var påtaglig i söder, men i de delar av landet som hade snö var det generellt sett gott om snö. Det är inte alls förvånande med tanke på att månaden bjöd på mycket nederbörd, så där nederbörden föll som snö växte snödjupet på sig alltmer. Förmodligen är vatteninnehållet i det snötäcke som nu täcker landet relativt stort, så därmed är en av förutsättningarna för en häftig vårflod uppfylld.

Månadens största snödjup i Götaland inträffade redan den 1 med 35 cm i Godegård i nordvästra Östergötland, och från och med den 24 fanns inget mätbart snötäcke alls i Götaland. Månadens största snödjup i övriga landsdelar inträffade under senare delen av månaden:
I Svealand 151 cm i Gördalen i norra Dalarna den 22–23 (och det är även är säsongens hittills största snödjup),
i södra Norrland 95 cm i Häggberget i sydvästra Hälsingland den 22–23
och i norra Norrland 143 cm i Avasjö-Borgafjäll i sydligaste Lapplandsfjällen den 22.

Gördalens notering är för övrigt det största snödjupet som uppmätts i Svealand i februari månad sedan 1951 då Blåbärskullen i Värmland hade 180 cm djup snö.

Flera regn- och snöväder, men inget oväder
Flera mer eller mindre omfattande regn- och snöväder drog upp över landet under månaden. Inga större nederbördsmängder föll vid  respektive tillfälle, men den sammanlagda nederbördsmängden blev däremot osedvanligt hög för att vara februari. De två vädersystemen som sticker ut lite mer än övriga är de som passerade den 15–16 respektive den 21. Ingen av dessa kan klassas såsom varandes oväder, även om väglag var rätt besvärligt.

Månadens största dygnsnederbördsmängd blev föga imponerande 25 mm i Malung den 15. Störst mängder nysnö föll däremot den 21 med omkring 15 cm på sina håll i mellersta och norra Norrland. Officiellt ökade snödjupet vid det tillfället mest i Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen med 20 cm dygnet fram till morgonen den 22.

Vårflod och stormvindar
Snösmältning i kombination med påspädning av regn och blötsnö gjorde att flödesnivåerna i delar av norra Götaland och södra Svealand till slut nådde varningsnivåer. Den 17 utfärdades varning för mycket höga flöden i delar av Upperudsälven i Värmland. Nedströms Foxen var det mycket höga flöden, och nedströms Lelången höga flöden. Senare under månaden utökades flödesvarningarna att även gälla för höga flöden i vattendrag i delar av Värmland, Dalsland och Södermanland. Det är i stort sett samma områden som hade höga flöden i början och mitten av januari, alltså innan säsongens ytterst korta vinterväderperiod i dessa områden. Till slut nådde även flödena i värmländska Byälven nedströms Glafsfjorden höga nivåer.

Milt och ostadigt väder gjorde att det av och till blåste hårt, speciellt i Jämtlandsfjällen. Medelvinden i fjällen nådde orkanstyrka vid två tillfällen: Först natten till den 2 med 33 m/s, sedan på kvällen den 15 med 34 m/s, bägge gångerna i Blåhammaren i södra Jämtlandsfjällen. Vid ytterligare några tillfällen nådde medelvinden storm i fjällkedjan, även då främst i Jämtland.

Vid tre tillfällen rapporterades också mycket hårda vindbyar över inlandet. Först ut var 23 m/s på Göteborg-Landvetter flygplats kring midnatt den 15–16, sedan 22 m/s på Växjö flygplats kvällen den 16 och på sena eftermiddagen den 18.

Kyla trots tidig vårvärme
Mildluften tappade kortvarigt greppet om landets nordligaste delar den 20–21, vilket ledde till att de två dygnen blev kallare än normalt där. Även månadens första dygn var kallare än normalt i norra Norrland, medan månades övriga 25 dygn har varit varmare än normalt i hela landet med några ytterst lokala undantag den 2, 19 och 22. Den tillfälliga vinterkylan resulterade också i månadens lägsta temperatur, 30,2 minusgrader i Naimakka i nordligaste Lappland den 21. Övriga landsdelars lägsta februaritemperatur blev:
I södra Norrland 21,3 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 19,
i Svealand 20,8 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 18
och i Götaland 7,9 minusgrader i Kalmar flygplats i östra Småland den 5.

Mildluften var som mest utbredd och markant den 23–25. Då hade så gott som hela landet plusgrader, och på många håll åtskilligt många dessutom. Den 23 orkade temperaturen upp över 10-gradersstrecket för första gången i år då småländska Oskarshamn rapporterade 10,3 grader. Det toppade därmed årets dittills högsta temperatur på 9,3 grader i skånska Kristianstad från den 7 januari. Samtliga landsdelar noterade månadens högsta temperatur den 24:
I Götaland 11,5 grader i Oskarshamn,
i Svealand 11,9 grader i Eklången i inre Södermanland,
i södra Norrland 9,4 grader i Hudiksvall i Hälsingland
och i norra Norrland 9,1 grader i Boden i Norrbotten.

Våren anlände tidigt i år, för redan den 15 blev det vår i större delen av Götaland. Att det trots allt mildväder inte blev vår tidigare än den 15 beror på att just det datumet satts som första-möjliga-datumet för vårens ankomst. Den 21–22 fortsatte våren vidare norrut, varvid resten av Götaland, södra och östra Svealand samt Norrlands sydöstra delar också kunde räkna in den meteorologiska våren som ankommen. Meteorologisk vår definieras såsom den första av sju dygn på raken med dygnsmedeltemperatur över 0 grader. Det är alltså först i efterhand man med hundraprocentig säkerhet kan ange när våren anlände till en viss plats.

Vårvärmen kring den 24 februari gjorde att vatten underifrån trängde upp och igenom snötäcket över myrarna där Vasaloppsspåret går. Massiva insatser gjordes för att betvinga vattenmassorna och få till åkbara spår, och när vårvärmen byttes ut mot lite kallare väder mottogs det med glädje. På senare år är det bara rekordvärmen i februari 1990 som fått arrangörerna av Vasaloppet att ställa in loppet på grund av snöbrist.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer