Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (8)
Visa alla (8)

Stora svängningar

Publicerad

Januari bjöd på stora temperatursvängningar, där milt och kallt turades om. Torrt väder dominerade och överlag blev månaden tämligen odramatisk, med några få undantag.

Månaden blev på det hela taget tämligen odramatisk får man lov att säga, utan något enda stormtillfälle till havs. Därmed har höst- och vintersäsongen hittills varit helt förskonad från stormar. I fjällen däremot nådde medelvinden stormstyrka vid ett tillfälle i slutet av månaden. Temperaturen har visserligen varierat en hel del, men det har varit övervägande torrt väder, så svängningarna har inte inneburit några kraftigare oväder.

I södra och mellersta Sverige blev det omkring eller aningens under normal medeltemperatur i januari. För norra Norrlands del blev januari däremot mild med störst avvikelse från det normala i Esrange i Lappland med 5,1 grader. Åsele i sydöstra Lappland fick störst avvikelse åt andra hållet med 2,1 grader under det normala. I absoluta tal hade Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen kallast i landet i januari med en medeltemperatur på 15,3 minusgrader medan det var varmast i Skillinge i sydöstra Skåne med 0,4 grader.

Undantaget mer eller mindre stora delar av Skåne, Öland, Småland, Norrbotten och Lappland föll mindre nederbörd än normalt under januari månad, lokalt till och med mindre än hälften. Januari blev alltså en torr månad, där den nederbörd som föll till stora delar kom de avslutande dygnen, den 27-31. Mest nederbörd i millimeter räknat fick Katterjåkks automatstation i norra Lapplandsfjällen med 118 mm och minst fick Lungö vid södra Ångermanlandskusten med 9 mm.

Solen har skinit något mer än normalt i större delen av landet, vilket torde falla inom kategorin ”normalt” sett strikt statiskt.

Blidväder inledde
Fjolåret avslutades med mildväder i hela landet, och så fortsatte det också en dryg vecka in i januari. Snön levde ett tillbakadragandets liv och en allt större del av Götaland fick åter barmark.

Den 3-4 blåste det upp till lokalt mycket hårda vindbyar, först över Visingsö i Vättern och i Skåne på den eftermiddagen den 3, sedan i Jämtland och Härjedalen under natten till den 4. Det var i bakkanten på ett bortflyende vädersystem som på bred front snabbt passerade österut över landet och gav lite regn i söder samt lite regn och snö i norr. Högst byvind noterades i Visingsö med 24 m/s.

Mycket regn över nyåret och därtill aggressiv snösmältning gav lite vårflodskänsla med kortvariga flödesvarningar i västra och nordöstra Götaland. Mer långlivad blev flödesvarningen för Nyköpingsån i Södermanland. Varningen utfärdades första gången den 3, och först den 17 hade flödet kulminerat så att varningen kunde tas bort.

”Falsk vår”
Månadens högsta temperatur blev 9,6 grader i Malmö den 3. Övriga landsdelars högsta temperatur i januari inträffade nästan alla i början av månaden: I Svealand 6,3 grader i Floda i inre Södermanland den 1 och i södra Norrland 5,5 grader i Gävle i Gästrikland den 4. I norra Norrland däremot kom månadens högsta temperatur senare i januari, så mer om det framöver i denna krönika.

Efter sju dygn på raken med medeltemperatur över 0 grader var det den 4 januari ”falsk vår” ändå upp till Mälardalen. Det är nämligen så att datumet 15 februari måste vara passerat innan det kan bli meteorologisk vår. Den definitionen är till för att en längre mildväderperiod på vintern inte ska förväxlas med den egentliga våren. Först en bit in i februari när årets normalt sett kallaste period är över i Sydsverige har årscykeln passerat ”zenit” och våren kan när den så behagar göra entré. Milt vinterväder med plusgrader dygnet runt är någonting helt annat.

Åter snö och kyla
Ett kortvarigt men rätt intensivt snöfall över Stockholm med omnejd under morgontimmarna den 8 överraskade många och 40-talet olyckor skedde på en handfull timmar. Ett mer omfattande regn- och snöväder passerade sedan österut över södra Götaland den 9-10. Kalla nordostvindar följde och Kung Bore gjort storstilat entré på nytt med snö och kyla som pålitliga ackompanjatörer.

Nordostvindar gav stråk med snöbyar in mot Götalands ostkust. Det blåste tidvis hårt och tidvis snöade det ymnigt med sedvanliga problem som följdeffekter såsom olyckor, avåkningar, inställda bussturer med mera. På ett dygn ökade snödjupet som mest med 20 cm i småländska Kalmar. I Mönsterås 4 mil längre norrut ökade snödjupet med 32 cm på de två dygnen från morgonen den 10 till morgonen den 12. Snötäcket bredde också ut sig allt längre västerut och den 16 var hela landet snötäckt igen.

Den 15 var det en olycksalig kombination av dimma, snöfall och kyla i Skåne. Den troligtvis mest omfattande masskrocken i landets historia inträffade på Tranarpsbron på E4:an mellan Åstorp och östra Ljungby nordost om Helsingborg då det rådde minimal sikt och svår halka i och med vägsaltet inte bet. Totalt var 71 fordon inblandade, varav 38 var tyngre fordon såsom långtradare och bussar. Bärgningsarbetet blev mycket omfattande och tidskrävande.

Mildluft norrifrån
Den 18 brakade mild luft in med västvindar över landets nordligaste delar. Det var minst sagt upp-och-ner-vända temperaturvärlden ett tag med plusgrader i norra Norrland och kyla i övriga landet. Som varmast var det 4,1 grader i såväl Rensjön i nordligaste Lappland som i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 18. Mildluften norrifrån tog sig söderut de följande dagarna och dämpade den värsta kylan, om än bara tillfälligt.

Det föll också mycket nederbörd i samband med mildluftsattacken i norr. Katterjåkk i fick 27 mm i smält form den 18 januari och snödjupet ökade med 24 cm under det dygnet fram till morgonen den 19. I Katterjåkk finns även en automatstation, vilken registrerade hela 49 mm. Det belyser till viss del hur svårt det är att mäta nederbörd i blåsiga vädersituationer, men även hur känsligt det är var exakt mätarna placeras, för den manuella och automatiska stationen ligger inte på samma ställe.

Kylan återvände, och nu blev det ännu kallare
Under hela fyra dygn på raken den 23-26 var det enbart minusgrader på landets samtliga mätplatser. Visserligen bara några få tiondelar under 0-strecket vid sydkusten, men ändå under 0-strecket. Det är sällan som det sker, för även om det är kalluft i hela landet brukar någon enstaka kuststation med pålandsvind få strax över 0 grader. Men inte denna gång, vilket är ytterligare ett kvitto på hur stadigt grepp Kung Bore hade om Svea rike. Som ”varmast” dessa dygn var det 0,2 minusgrader i skånska Lund.

Kylan var delvis sträng och landets lägsta temperatur låg stadigt omkring 30 minusgrader. Samtidigt som mildluften pockade på igen i söder noterades månadens lägsta temperatur. Den 28 rapporterade Karesuando i nordligaste Lappland 37,8 minusgrader. För övriga landsdelar blev månadens lägsta temperatur: I Götaland 26,3 minusgrader i Horn i sydligaste Östergötland den 20, i Svealand 30,9 minusgrader i Storbo i norra Dalarna den 18 och i södra Norrland 32,1 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 18.

Milda sydvästvindar blåsigt slut
Mildluften pockade inte bara på i söder, utan med början den 27 slog vädret om till milt igen, efterhand även i norr. Det började dock i sydväst, men när flera regn- och snöväder de följande dagarna drog upp över landet var mildvädret allmänt tillbaka igen. Två snöfall i norra Norrland gav 10-20 cm snö som mest, först den 28 och på nytt den 30.

På kvällen den 27 blåste det upp till stormvindar i Jämtlandsfjällen, där Sylarna rapporterade 26 m/s och Blåhammaren 25 m/s. Byvinden i Sylarna nådde för övrigt orkanstyrka med 40 m/s som mest. På natten hade vindbandet nått Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen där det då blåste 27 m/s. Dessa tre observationer är månadens enda för stormvindar i landet.

Under morgonen och förmiddagen den 31 blåste det också upp rejält i sydligaste Götaland i bakkanten på ett regn som snabbt svepte bort österut. Inga stormvindar till havs, och inga stormbyar över land, men däremot mycket hårda vindbyar på några platser i främst Skåne, men även i Halland. Högst byvind noterades i Rynge vid skånska sydkusten med med 24 m/s.

Snö och havsis
Snötäcket kom och gick i Götaland under månaden i takt med svängningarna i temperatur. Hela landet var snötäckt den 16-28, men månad inleddes och avslutades med barmark i delar av Götaland.

Månadens största snödjup blev till slut 123 cm i Jokkmokk i mellersta Lappland den 31. För övriga landsdelar blev månadens största snödjup: I södra Norrland 78 cm i Hattsjöbäcken i norra Ångermanland den 31, i Svealand 69 cm i Gördalen i norra Dalarna den 31 och i Götaland 35 cm i Mönsterås den 19.

Även havsisen i Bottenviken gick en krympande framtid till mötes i början av månaden. Omkring den 10 började sedan havsisen i norr på allvar växa till sig igen. den 17-19 och den 23-26 var hela Bottenviken istäckt och sett till alla svenska farvatten var havsisen som mest utbredd den 26, varefter mildluft och ökande vind gjorde att isen fick se sig besegrad. I alla fall tillfälligt, för vem vet vad februari har att erbjuda på i form av sträng kyla eller tidig vårvärme?

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer