Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (9)
Visa alla (9)

Förvånansvärt kallt

Publicerad

Efter en mild inledning på vintern trodde nog många på fortsatt mildväder i januari. Men det blev kallt istället, i alla fall under tre veckors tid.

Det svenska vintervädret kan skifta snabbt och ofta. Årets inledande veckor blev ett tydligt exempel på det. Det var nog många som tvivlade på att det skulle bli kallt efter att november och än mer december bjudit på milt, mycket milt och till och med extremt milt väder. I slutet av julhelgen hände dock något, och strax efter nyåret tog kylan över ordentligt. Kylan höll inte greppet om oss månaden ut, för de avslutande dygnen bjöd på milt, ostadigt och blåsigt väder med snabb snösmältning i söder.

Inga större avvikelser från det normala

Milt nyår, men sedan cirka tre veckor med vinterkyla, innan mildluften åter tog över gör att januari sammantaget blev något kallare än brukligt i större delen av landet. För större delen av landet är avvikelsen 0–3 grader. I absoluta tal hade Vittangi i norra Lappland kallast i landet i januari med en medeltemperatur på 19,6 minusgrader, medan Falsterbo vid den skånska sydvästspetsen hade varmast med 0,6 grader.

Nederbördsmässigt var det inga större avvikelser från det normala. Bara ytterst lokalt avvek nederbördsmängden med mer än 50 % från normalvärdet. Torrast jämfört det normala var det i delar av mellersta Norrland samt vid Östersjökusten. Mycket av månadens nederbörd föll i samband med mildluften och det ostadiga vädret under månadens avslutning. Det är ju helt i sin ordning, eftersom milt och blött oftast går hand i hand under vintern, likaså kallt och torrt. Trots allt föll även en del nederbörd under köldperioden, främst den 8–11 (då det dock var tillfälligt mildare ska sägas). Dessutom den 18–19 inte att förglömma, för det var ju då snön vräkte ner över Göteborg med omnejd.

Solen lyste i grova drag i stort sett lika mycket eller aningens mer än vanligt under januari. Flest soltimmar av de stationer som mäter solskenstid fick Nordkoster vid norra Bohuskusten med 66 timmar, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen fick minst med 3 timmar sol.

Kung Bore tog över

Nyåret var milt, och den 1 noterades bland annat 5,5 grader i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen. Det var och förblev månadens högsta temperatur i norra Norrland.

Redan den 2–3 tog kalluften över, och den meteorologiska vintern (fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur under 0 grader varje enskilt dygn) anlände till de delar av Götaland och sydöstra Svealand som inte tidigare fått vinter. Den flödesvarning som fanns för Säveån under stora delar av december togs snabbt bort när kylan tog över i början av januari.

Vädret stabiliserades alltmer och kylan österifrån tog över. Speciellt vid trettonhelgen var det kallt, där trettondagen den 6 blev månadens kallaste dygn sett till riket som helhet. Säsongslägsta blev lägre och lägre dag för dag i början av månaden: Först 32,1 minusgrader i Naimakka i nordligaste Lappland den 4, sedan 35,5 minusgrader i Kvikkjokk-Årrenjarka i nordligaste Lapplandsfjällen den 5 och därefter underskreds 40-gradersstrecket när Naimakka och Vittangi bägge noterade 40,6 minusgrader den 6.

Det slutade inte där, utan det blev ännu kallare dygnet därpå. Januaris lägsta temperatur blev 42,9 minusgrader i Naimakka den 7. Det är kallast i landet på 15 år. Den vintern var det 44,0 minusgrader i Idre-Storbo i norra Dalarna den 4 februari 2001.

Tillfälligt något mildare innan kylan åter tog över

Ett snöfall från sydväst den 8 blev början på en lindring av kylan, speciellt i söder. Det slog över till plusgrader i främst Götaland, och den 11–12 var mildluften som mest utbredd norrut.

I gränsen mellan kyla och mildluft föll snön, och officiellt ökade snödjupet som mest med 27 cm på ett dygn. Det skedde i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen där snödjupet ökade från 45 cm på morgonen den 11 till 72 cm dygnet därpå. Samma dygn rapporterade Söderala i sydöstra Hälsingland 40 mm i smält form. Det resulterade i 23 cm djupare snö för deras del.

Mildluften trycktes tillbaka söderut den 12–13. Kylan återkom, men det blev inte fullt lika kallt längst i norr denna gång. Däremot fick övriga delar av landet ännu kallare än kring trettonhelgen i samband med månadens andra köldknäpp. Här är de olika landsdelarnas lägsta temperatur i januari:
I norra Norrland 42,9 minusgrader i Naimakka den 7,
i södra Norrland 35,7 minusgrader i Lillhärdal i södra Härjedalen den 15,
i Svealand 34,9 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 15
och i Götaland 23,7 minusgrader i småländska Hagshult den 18.

När temperaturen aldrig når över 0 grader kallast det för ett isdygn. Om det händer för samtliga mätstationer i Sverige blir det helt logiskt ett nationellt isdygn. Det hände vid tre tillfällen under månaden. Först den 3, men det var dock med minsta möjliga marginal. Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård noterade exakt 0,0 grader som högst det dygnet. Sedan blev det nationella isdygn även den 16 och den 17.

Snökaos i Göteborg

Natten till den 19 föll mycket snö i Göteborg med omnejd. På många håll föll 10–20 cm, och lokalt än mer än så. Klart störst snödjupsökning noterades i Mollsjönäs nordost om Göteborg. Där ökade snödjupet med 33 cm, från 14 cm på morgonen den 18 till 47 cm dygnet därpå. Det blev månadens största snödjupsökning på ett dygn i hela landet under månaden. Snömassorna vållade stora problem i främst morgonrusningen.

I millimeter räknat föll det 46 mm i Mollsjönäs under nederbördsdygnet den 18. Även det värdet är högst i landet i januari.

Här är månadens största snödjup i olika delar av landet:
I norra Norrland 96 cm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 31,
i södra Norrland 73 cm i Ankarvattnet i nordligaste Jämtlandsfjällen den 31,
i Svealand 49 cm i Svaneholm i sydligaste Värmland den 12–14
och i Götaland 47 cm i Mollsjönäs den 19.

Kraftfullt omslag gick hårt åt snötäcket

Den 23 bröts kalluftsdominansen när mildare luft nådde in västerifrån. Lite trevande till en början, men med från den 25 var omslaget ett faktum. Därefter var det milt, ostadigt och tidvis blåsigt väder som gällde. I stort sett ett nytt regn- och snöväder per dag svepte in från sydväst. Det blev mildare även i norr, även om det mestadels ändå var tal om minusgrader och inte speciellt dramatiskt väder heller under de sista januaridygnen.

Tidigare under månaden hade större delen av landet varit snötäckt. Tillfälligt den 22 var hela landet snötäckt. Med mildluftens framfart gick dock vinterns vita guld ett dystert öde till mötes. Snön smälte i allt snabbare takt, och på bara några dygn försvann nästan all snö i Götaland och södra Svealand.

Det blev allt mildare för var dag som gick: 7,5 grader i Sylarna i Jämtlandsfjällen den 25, 8,0 grader i Sylarna igen den 26 och 9,9 grader på Kalmar flygplats i Småland den 27. Mildluften kulminerade sedan den 28 med årets första 10-gradersdag. Här januari månads högsta temperatur i de olika landsdelarna:
I Götaland 10,3 grader i Oskarshamn vid Smålandskusten den 28,
i Svealand 8,5 grader i Örebro den 28,
i södra Norrland 8,0 grader i Sylarna i Jämtlandsfjällen den 26
och i norra Norrland 5,5 grader i Katterjåkk den 1.

Oväderstider med Tor som ”höjdpunkt”

Flera oväder svepte snabbt österut över landet under den milda avslutningen av januari. Natten till den 27 föll uppåt 30 mm regn innanför Västkusten. Officiellt hamnade detta regn på nederbördsdygnet den 26 eftersom nederbördsdygnen räknas från morgon till morgon. Närbelägna Ullared och Källsjö i inre Halland noterade mest med 30 mm.

Såväl den 28 som den 29 noterades lokal storm på svenska farvatten. På eftermiddagen den 28 blåste det 25 m/s i Örskär vid norra Upplandskusten, och drygt ett dygn senare 25 m/s i Väderöarna vid Bohuskusten.

Kring lunchtid den 28 noterades lokala stormbyar över inlandet med 25 m/s i skånska Kristianstad. Även i samband med stormen Tor på sena kvällen den 29 noterades lokala stormbyar över land: 28 m/s i Axstål utanför Karlsborg vid Vätterns strand i Västergötland och 27 m/s i småländska Målilla.

Värst av dessa oväder blev den storm som norska meteorologer döpte till Tor. Den slog klart hårdare mot Norge, men brakade även österut under kvällen den 29 och natten till den 30. Det var främst norra Götaland, Svealand och södra Norrland som drabbades. Stormskadorna blev tämligen lindriga trots mycket hårda vindbyar på många håll och lokalt alltså även stormbyar i Axstål och Målilla.

Nytt vindrekord för januari

Det hade visserligen blåst storm vid ett antal tillfällen redan tidigare under månaden i Jämtlands- och Lapplandsfjällen (den 1, den 2–3, den 4–5, den 10–11 och den 26) men i samband med Tor blev det etter värre. Vinden kulminerade med orkanvindar på två platser:
44 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen på tidigare morgonen den 30,
33 m/s i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen på sena kvällen den 29.

Noteringen i Stekenjokk är nytt svenskt vindrekord för januari, där det gamla rekordet från samma plats den 11 januari 2005 slogs med några få tiondelar: 43,8 m/s nu mot 43,5 m/s då.

Månadens högsta byvind oavsett stationsplacering kom vid samma tillfälle, 49 m/s i Stekenjokk. Jämfört medelvinden 44 m/s är byvindsnoteringen föga imponerande.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer