Januarivädret 2018 Visa alla (3)
Visa alla (3)

Snömassor i norr, plaskvått i söder

Januari blev en svängig historia där det milda och blöta vädret övervägde. Solen lyste till stor del med sin frånvaro, så även mellan alla passerande snö- och regnväder var det molnen som hade kommandot.

Med mildare och nederbördsrikare vintrar i sikte decennierna framöver var årets januari helt i linje med vad man kan förvänta sig framöver. Landet var till stora delar tudelat, där gränsen gick genom Värmland–Dalarna–Hälsingland. Gott om snö norr därom, och skralt med snö och vinterväder söder därom. Så länge det är tillräckligt kallt att det blir snö som faller kommer mildare vintrar även innebära snörikare vintrar, och därmed ofta som nu med en ganska tydlig gräns mellan regn och snö.

Milt och blött

Kallt och milt väder turades om under månaden, men sammantaget var det de milda perioderna som övervägde i större delen av landet. Överskottet jämfört referensåren 1961–1990 hamnade på 2–4 grader i söder och mestadels 0–3 grader i norr. I nordvästra Lappland var januari dock kallare än normalt. I absoluta tal hade Falsterbo på den skånska sydvästspetsen varmast i landet i januari med en medeltemperatur på 3,1 grader (mot normala 0,3 grader), medan Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen hade kallast med 19,1 minusgrader (mot normala 15,3 minusgrader). Just Nikkaluokta hade därmed även störst negativ avvikelse, 3,8 grader under, medan Gustavsfors i Värmland hade störst positiv avvikelse med 4,6 grader över deras normalvärde.

Många av månadens vädersystem kom in på en sydlig bana och vidare norrut upp över landet, varvid Lapplandsfjällen ofta hamnat i nederbördsskugga. Torrare än normalt där, men i övriga landet blev det en något blöt januari utan att sticka ut speciellt mycket. Sista dygnets stora nederbördsmängder gjorde dock att det lokalt i sydöstra Norrland fallit drygt dubbla normalmängden. Mest i millimeter räknat i januari fick halländska Källsjö med 159 mm, vilket är 178 % av normalmängden där, medan Ritsem i nordligaste Lapplandsfjällen fick minst med endast 10 mm, vilket är 26 % för deras del. I procent räknat föll minst i Ritsem, och mest i sydöstra Norrland där Los i nordvästra Hälsingland fick allra mest med nästa trippla normalmängden, 111 mm mot normala 40 mm, vilket gav 275 %.

Solen har varit en bristvara i större delen av landet i januari, och på sia håll har det inte ens varit hälften av normalt antal soltimmar. I Umeå närapå rekordlite sol för att vara januari med ynka 9 timmar. Anti-solskensrekordet i januari för deras del är 8 timmar från 1988 och man har mätt solskenstid sedan 1969. Av landets fåtal solskensmätare som finns fick dock Tarfala i norra Lapplandsfjällen allra minst med 5 timmar, vilket är ungefär vad man kan förvänta sig där i januari. Visby fick mest sol med 42 timmar, något mer än deras normala mängd på 34 timmar.

Vinteråska är sällsynt, och under januari registrerades endast en blixt den 27, två den 28 och tre den 31.

Mild och ostadig inledning

Det nya väderåret inleddes med milt och ostadigt väder. Redan på nyårsdagen bjöds vi på 8,3 grader i Skillinge vid den skånska sydostkusten och den noteringen skulle stå sig i över tre veckors tid som månadens dittills högsta temperatur.

Flera regn- och snöväder passerade under månadens inledande dygn. Mestadels gick gränsen mellan regn och snö genom Svealand någonstans, och bara vid ett tillfälle kom lite större mängder att tala om. Under nederbördsdygnet den 4, alltså från morgon den 4 och ett dygn framåt, föll 27 mm i Sänningstjärn i norra Hälsingland, vilket ledde till att snödjupet där ökade med 30 cm, från 77 cm på morgonen den 4 till 107 cm morgonen därpå. Dessa 30 cm är månadens största officiella snödjupsökning på ett dygn i landet.

Stormen Cora

Till trettonhelgen blev det något kallare. Den meteorologiska vintern lyckades då, på trettondagen den 6 för att vara exakt, anlända till östra Svealand och nordöstra Östergötland. Det är klart senare än brukligt. Meteorologisk vinter är det när medeltemperatur ligger under 0 grader fem dygn på raken varje enskilt dygn, och där sedan det första av dessa räknas som startdatumet.

Helgperioden över jul, nyår och trettonhelgen avslutades med full snöstorm den 7. Många som hade tänkt sig att bege sig hemåt från Jämtland, inte minst Jämtlandsfjällen, den dagen fick antingen åka tidigare än planerat eller helt enkelt vänta ut stormen och åka hem dagen därpå.

Det var en ganska kortvarigt med ack så ettrig snöstorm som slog hårt mot främst Jämtlands- och sydligaste Lapplandsfjällen. Medelvinden kulminerade mitt på eftermiddagen den 7 på orkanvindar på 38 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen, och i jämtländska Blåhammaren blev toppnoteringen 31 m/s. Ett band med mycket kraftiga byvindar tog sig också vidare österut och berörde främst trakterna kring Strömsund i norra Jämtland på senare delen av eftermiddagen. Tre stationer noterade mycket hårda vindbyar (21 m/s) eller mer:
25 m/s (stormbyar) i Gubbhögen,
23 m/s i Fölinge
och 22 m/s i Hallhåxåsen.

Avstängda vägar, inställd tågtrafik och omkring tusen abonnenter var som mest strömlösa när stormen, som våra norska meteorologkollegor döpt till Cora, svepte förbi den 7.

För kust- och fjällstationer är medelvind det mest intressanta, eftersom det är den stadiga vinden som vållar mest problem med exempelvis snödrev och våghöjd. För inlandsstationer är däremot byvinden mest intressant, för det är den som knäcker och fäller träd, sliter loss tak och liknande. Det mäts givetvis byvindstyrka även för fjäll- och kuststationerna, och månadens högsta byvindsnotering oavsett stationsplacering uppmättes föga förvånande när Cora passerade. Blåhammaren noterade då en maximal byvind på 42 m/s.

Nästa vädersnurra passerade norr om Sverige den 8, men gjorde ändå att byvinden längst i norr lokalt i Naimakka vid finska gränsen i Lappland var mycket hård med som mest 23 m/s mitt på dagen.

36 graders skillnad på 700 meter

Det blev lugnet efter stormen, för under flera dygn som följde efter Cora var det tämligen odramatiskt med övervägande mulet väder och mest uppehåll.

Men visst fanns det en viss form av dramatik ändå, för vad sägs om 4,7 grader varmt i Sylarna i Jämtlandsfjällen samtidigt som det ungefär 15 mil åt sydost var 31,4 minusgrader i Sveg i Härjedalen. Kalluften var utbredd över landet, men i högre luftlager hade mildluft västerifrån sipprat in, redan den 11 med exempelvis 5,1 grader i Tarfala i norra Lapplandsfjällen, en temperatur som skulle visa sig stå sig som månadens högsta i norra Norrland.

Natten den 12–13 blev det än mer märkbart att mildluften tagit över i höjden. Sylarna på 1030 meters höjd över havet noterade den natten som högsta 4,7 grader. Ungefär 700 meter lägre, i Sveg 362 meter över havet, var det samma natt 31,4 minusgrader som kallast. Den nattens högsta och lägsta temperatur i landet låg bara 15 mil ifrån varandra, men det var höjdskillnaden som var det avgörande. Mildluften som dragit in på höjd västerifrån hade ännu inte blandats om med kalluften som låg kvar i lägre terräng. Efterhand blandade sig mildluften ner i de kalla luftlagren också, så i Sveg steg temperaturen till 20 minusgrader under dagen den 13 och till cirka 5 minusgrader dagen därpå.

Kalluften i söder gjorde att den meteorologiska vintern tog ett ytterligare kliv söderut, när delar av Gotland och större delen av Småland fick vinter den 12.

Kraftigt omslag

Efter många gråmulna dagar utan större dramatik tyckte vädergudarna att det åter var dags för lite ”mer” väder ett tag. Mildluft tryckte på västerifrån den 15 och sydvinden ökade alltmer. Ett rejält omslag var i antågande, och innan mildluften tagit över skulle först ett omfattande snöväder passera. Eftersom kyla föregick attacken var det snö som föll även långt söderut i landet. Stora delar av Götaland och Svealand som innan dess hade barmark fick nu åter snötäcke när snövädret passerade österut under dygnet den 16, och delvis hängde kvar även den 17–18.

I millimeter räknat föll 25 mm eller mer på tre platser:
27 mm i Svaneholm i sydligaste Värmland den 15,
27 mm i Uddeheden i mellersta Värmland den 15
och 27 mm i Lillhamra i Orsa Finnmark i Dalarna den 16.

På många håll i främst västra Svealand och södra Norrland föll 10–20 cm snö den 15–16. Störst snödjupsökning på ett dygn noterades i Åkroken i sydligaste Ångermanland, där man ökade med 25 cm från 77 cm på morgonen den 16 till 102 cm morgonen därpå.

Eftersom snöandet delvis fortsatte föll större mängder sett över några dygn. Bara för att ta tre exempel ur högen:
Lillhamra gick från 73 cm på morgonen den 15 till 103 cm tre dygn senare.
Gåltjärn i sydligaste Ångermanland gick från 99 cm på morgonen den 16 till 126 cm två dygn senare.
Kåge i norra Västerbotten gick från 55 cm på morgonen den 17 till 87 cm två dygn senare.

Sydvinden kulminerade den 15 med orkanvindar på 33 m/s i Blåhammaren och även med stormvindar på 30 m/s i Sylarna i Jämtlandsfjällen och lika mycket i Stekenjokk. Över inlandet uppmättes de kraftigaste byvindarna kring lunchtid dagen därpå med mycket hårda vindbyar på 21 m/s på Visby flygplats, på Uppsala flygplats och i Berga söder om Stockholm i Södermanland.

Sen vinterentré och nytt säsongslägsta

Efter omslaget den 15–16 om snöandet därefter till slut gav vika och drog bort österut tog kalluften över igen i hela landet. Det blev en knapp vecka där det mestadels var kallare än normalt i hela landet. Månadens sista ”vinterns ankomst”-kliv söderut gjordes den 18 då större delen av resten av Götaland fick vintern. Klart försenat, och i skrivande stund har fortsatt större delen av Skåne, Hallandskusten, Blekinge skärgård och delar av Öland meteorologisk höst. Undrar om vintern hinner komma dit innan det är dags för våren att göra entré, vilket per definition först kan ske den 15 februari.

Mycket moln, tidvis lätt snöfall ur molnen och delvis dimmigt väder präglade dessa rätt vinteraktiga dagar där större delen av landet var snötäckt. Det var dock aldrig ens i närheten av något nationellt isdygn, alltså ett dygn där temperaturen håller sig på minussidan i hela landet hela dygnet, men med tanke på hur skral vintern varit i Sydsverige denna vinter så var ändå maximitemperatur på cirka 3 grader att beteckna som kallt.

Sett till riket som helhet var den 22 månadens kallaste dygn. Då noterades de flesta landsdelar sin lägsta temperatur för januari. Visserligen lite trevande kyla i söder, men i norr var det desto kallare. Den 23 noterades nytt säsongslägsta med 37,8 minusgrader i Kvikkjokk-Årrenjarka i nordligaste Lapplandsfjällen. Här januari månads lägsta temperatur i de olika landsdelarna:
I norra Norrland 37,8 minusgrader i Kvikkjokk-Årrenjarka den 23,
i södra Norrland 32,0 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 22,
i Svealand 33,2 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 22
och i Götaland 15,3 minusgrader på Visby flygplats den 22.

Två regn- och snöväder gav nytt omslag

Säg den kyla som varar för evigt, för redan den 23 tog sig ett första av två regn- och snöväder i snabb följd in västerifrån. Det andra följde redan dagen därpå, och främst den 24–25 var det dessutom rejält blåsigt på sina håll. Som mest blåste det stormvindar på 25 m/s vid Väderöarna vid Bohuskusten på tidiga morgonen den 25.

Byvinden över inlandet var dessutom lokalt mycket hård:
24 m/s på Visby flygplats på sena kvällen den 24,
23 m/s i Kilsbergen-Suttarboda i Närke på förmiddagen den 25,
21 m/s i Floda på morgonen den 25,
21 m/s i Axstål utanför Karlsborg i Västergötland på sena kvällen den 24
och 21 m/s i Såtenäs söder om Vänern i Västergötland på morgonen den 25.

Gällande nederbörd föll 25 mm eller mer på två platser:
26 mmi Grebbeshult i sydost om Göteborg i Västergötland den 23
och 26 mm i Luleå-Bergnäset i Norrbotten den 24.

Snödjupet ökade med dryga decimetern på sina håll från Värmland–Dalarna–Gästrikland och norrut, medan det var mer regninslag längre söderut i landet. Inga större mängder föll dock, och det kan delvis förklaras med att snöandet ganska snabbt drog förbi.

Snötillgången har allmänt varit mycket god i Norrland och nordvästra Sveland under månaden, och på många håll har över snötäcket varit över en meter djupt. Månadens största snödjup, och för alla utom Götaland även säsongens hittills största snödjup, i olika delar av landet blev:
I norra Norrland 155 cm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen den 24,
i södra Norrland 126 cm i Gåltjärn den 18,
i Svealand 133 cm i Gördalen i norra Dalarna den 24
och i Götaland 27 cm i Börrum i östra Östergötland den 20.

På många håll från nordvästra Svealand och norrut var det länge sedan det var lika mycket snö i januari som vi haft i år. Här några nedslag bland ovanligt stora januarisnödjup:
155 cm i Kittelfjäll är nytt januarirekord sedan stårtåret 1979,
136 cm i Jokkmokk i mellersta Lappland är januarihögst sedan 1936,
126 cm i Gåltjärn är januarihögst sedan 1994, troligen är kanske bäst att tillägga då en del mätningar saknas,
122 cm i Jäkkvik i mellersta Lapplandsfjällen är januarihögst sedan 1945,
103 cm i Lillhamra är januarihögst sedan 1982,
100 cm i Nora-Östanö nordost om Härnösand i Ångermanland är tangerat januarihögst sedan 1994,
80 cm i Idre i norra Dalarna är januarihögst sedan 1982
och 78 cm i Fågelsjö i Orsa Finnmark i Dalarna är januarihögst sedan 1986.

Tvåsiffrigt i söder

Mycket mild luft brakade in i söder, och den 24 noterade Hästveda i norra Skåne 9,8 grader, med det var fram till klockan 19 då temperaturdygnet den 24 avslutades. Senare på kvällen blev det ännu varmare, men toppnoteringen på sena kvällen den 24 hamnar i statistikrullarna på temperaturdygnet den 25. Här månadens högsta temperatur i olika delar av landet:
I Götaland 10,3 grader i Norrköping i Östergötland den 25 (uppmätt på sena kvällen den 24),
i Svealand 7,6 grader i Kettstaka i södra Närke och i Floda i inre Södermanland den 25 (uppmätt på sena kvällen den 24) samt i uppländska Bromma norr om Stockholm den 25,
i södra Norrland 7,3 grader i Hudiksvall vid Hälsingekusten och Kuggören i kustbandet utanför Hudiksvall den 25
och i norra Norrland 5,1 grader i Tarfala den 11.

Utöver Norrköping nådde följande platser tvåsiffriga plusvärden under temperaturdygnet den 25:
10,2 grader i Hästveda.
10,1 grader i Hörby i inre Skåne.
10,0 grader i Horn i sydligaste Östergötland, i Oskarshamn vid Smålandskusten och i Malmslätt strax väster on Linköping i Östergötland.

Tvåsiffrigt i januari låta högt, men är det som man ofta kan få om det är rejäl mildluft som når in och det dessutom är blåsigt och ordentligt omblandad luft som passerar varje tiondel däröver är dock svårt att få till, och de svenska januarirekordet lyder 12,4 grader satt i Allgunnen i östra Småland den 5 januari 1973, och rekorden för Svealand och Norrland är bara tiondelar därunder.

Mildluften gick givetvis hårt åt snötillgången i söder, så det mesta av snön som låg i Götaland och östra Svealand smälte bort.

Mesta snön föll sista natten

Milt månaden ut, om än inte så extremt som den 24–25, och dessutom fortsatt ostadigt också. Framför ett snöväder på väg in på ganska bred front västerifrån noterades stormvindar på 27 m/s i Blåhammaren kring midnatt den 27–28. Nästa vädersnurra var ettrigare och passerade på en sydligare bana, varvid västvinden som följde var lokalt mycket hård med 22 m/s i Torup i inre Halland på eftermiddagen den 29. Den sydligare banan gav även att det blev aningens kallare igen, så tack vare den vädersnurran kunde snögränsen åter skjutas något söderut ner över Götaland innan januaris sista timmar var slagna.

Det sista av dessa, det som drog in västerifrån den sista januari blev även månadens klart kraftigaste snöväder. Eftersom nederbördsdygnet avslutas först klockan 7 morgonen därpå så räknas allt som föll fram till morgonen den 1 februari på januari sista nederbördsdygn. Då var det flera platser som noterade 25 mm eller mer i smält form:
47 mm i Hattsjöbäcken i nordöstra Ångermanland,
42 mm i Västmarkum i östra Ångermanland,
40 mm i Gåltjärn,
37 mm i Härnösand i vid södra Ångermanlandskusten,
33 mm i Söderala strax väster om Söderhamn i Hälsingland,
30 mm i Sidsjö i Sundsvall i Medelpad,
30 mm i Höglandsbodarna i nordligaste Medelpad,
29 mm i Stordalen-Midlanda norr om Timrå i Medelpad,
28 mm i Los,
27 mm i Åkroken i södra Ångermanland,
26 mm i Sänningstjärn
och 26 mm i Hudiksvall.

Snödjupet ökade därmed med 25 cm eller mer på följande platser:
35 cm i Gåltjärn (från 114 cm på morgonen den 31 till 149 cm morgonen därpå),
32 cm i Hattsjöbäcken (från 100 cm till 132 cm),
28 cm i Bredbyn (från 74 cm till 102 cm),
28 cm i Åkroken (från 92 cm till 120 cm)
och 27 cm i Ulvsjön i sydligaste Medelpad 27 (från 98 cm till 125 cm)

Det finns säkerligen en eller annan mätplats som aldrig tidigare uppmätt så mycket snö som man gör just nu. Det är en minst sagt snörik vinter i norr, det står utom allt tvivel redan nu. Om man ser till snödjupsmätningar på morgonen den 1 februari behöver man dessutom revidera säsongens hittills största uppmätta snödjup för Norrlands del till:
I norra Norrland 165 cm i Kittefjäll
och i södra Norrland 149 cm i Gåltjärn.

Inställda buss- och tågavgångar, stängda skolar och hundratals abonnenter utan ström vara bara några av följderna vid södra och mellersta Norrlandskusten när ovädret drog in vid månadsskiftet.

Långvariga flödesvarningar

Efter en övervägande blöt höst har vintern fortsatt på samma sätt i Sydsverige. Redan före jul kom de första flödesvarningarna och i januari har varningarna legat kvar mest hela tiden. Många är de vattendrag i främst södra Götaland som har eller har haft flödesvarningar under januari månad.

I hopp om någorlunda bra ordning från nordost och söderut, och sedan norrut igen i väster, är det följande vattendrag som berörts av höga flöden under hela eller delar av månaden: Trosaån, Svärtaån, Nyköpingsån, Svartån, Solgenån, Emån, Alsterån, Lyckebyån, Ronnebyån, Bräkneån, Mieån, Mörrumsån, Skräbeån, Helge å, Bolmån, Lagan, Nissan och Ätran. Kortvarigt, bara den 2, fanns en varning för mycket höga flöden. Det gällde Helge å från sjön Örken ner till Helgasjön i den över delen av Helge å i Småland.

Lika väntat som snörika vintrar i norr är höga flödesnivåer och översvämmade åkrar att vänta med allt blötare och mildare vintrar i söder.

Källor: StormGeo, SMHI

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer