Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (12)
Visa alla (12)

Ingen värme på flera veckor

Publicerad
Juli inleddes med en värmebölja som var mest uttalad i söder. När värmen gav vika präglades resterande juliveckor av svalt och ostadigt väder. Många regn- och skurområden passerade, och dagstemperaturen var relativt låg även de dagar solen sken.

Utöver de sex inledande dagarna med högsommarvärme i landet har det bara noterats 25 grader eller mer vid en enda plats vid ett enda tillfälle, nämligen i skånska Lund med 25,9 grader den 22. Hade värmen varit jämnare fördelad över månaden hade upplevelsen säkerligen blivit annorlunda för många av oss trots samma statistiska utfall totalt sett.

Inte minst i kvällspressen är det hetsjakt på sol och värme under semesterveckorna. Med den måttstocken som mall återfinns ”vinnarna” (alltså de som drabbats minst av månadens svala och blöta väder) i Blekinge, stora delar av Skåne och i sydligaste Småland. Där har juli varit varmare, torrare och soligare än brukligt, medan övriga landet har haft regnigare eller mycket regnigare än normalt och till viss del även kallare än normalt. Norrlänningarna har därmed mer på fötterna om de klagat på julivädret än vad sörlänningarna har.

För stora förhoppningar?
Har vi för högt ställda förväntningar på det svenska julivädret? Ja, jag tror att många har det. Alla julimånader är inte som exempelvis fjolårets, som bjöd på mycket varmare väder än brukligt i hela landet. Om värmen då tillfälligt avbryts av skurar och åska ”gör det inte så mycket” jämfört en svalare sommar då varje skur drar ner betyget.

Ta årets juli i södra Götaland som exempel. Där har det i stort sett varit helt normalt väder sett till månadens sammanlagda statistik. I grova drag har det varit lika mycket sol, regn och värme som vanligt. I Blekinge, stora delar av Skåne och i sydligaste Småland har det till och med varit varmare, torrare och soligare än normalt. Det som dock bidragit till ”bedrövligt dåligt juliväder”-känslan är att värmen under månaden fördelades väldigt skevt. Utöver den inledande värmeböljan har det varit skralt med dagstemperaturen, även de dagar solen visat sig.

Regnigare än normalt i större delen av landet
De inledande dagarnas värme byggde snabbt upp ett överskott jämfört julimånadens normala medeltemperatur. Det överskottet har sedan dag för dag ”ätits upp” av mestadels svalare dygn än normalt under resten av månaden. Dygnsmedeltemperaturen blev till slut i stort sett normal i södra halvan av landet, och något lägre än brukligt i norr. Som mest avviker medeltemperaturen i Hörby i inre Skåne och vid Ölands norra udde med 0,9 grader över det normala, medan Ytterhogdal i nordvästra Hälsingland med 1,7 grader under det normala fick störst negativ avvikelse. För norra Norrlands del blev detta därmed på sina håll den kallaste julimånaden på cirka 20 år. I absoluta tal hade Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen kallast i juli med en medeltemperatur på 6,4 grader medan Ölands norra udde hade varmast med 17,5 grader.

Ett par rejäla regnväder och därutöver ostadigt väder i flera veckor gör att månaden som helhet blev regnigare än normalt i så gott som hela landet. Lokalt i Norrbotten har mer än dubbla normalmängden fallit. Inga rekordmänger dock, för det krävs ett varmare och mer åskfrekvent väder. I millimeter räknat regnade det allra mest i Vidsel i södra Norrbotten med 218 mm, medan det lite längre österut föll mest procentuellt sett med 295 % (146 mm) på Luleå flygplats. I  Blekinge, södra Småland, i stora delar av Skåne och på södra Öland blev juli däremot torrare än brukligt. Juli månads ”torr-liga” toppas i millimeter räknat av Falsterbo på den skånska sydvästspetsen med 34 mm (65 %) och procentuellt sett av Brösarp i östra Skåne med 53 % (41 mm). Privata mätningar på södra Öland vittnar dock om att det lokalt kan ha kommit mindre regnmängder än så i juli. Det är inte alls omöjligt med lokalt bara 10 mm med tanke på att det ofta har handlat om lokala skurar som passerat.

Inte lika mycket åska
Solen har lyst mindre än brukligt i större delen av landet, men likt för temperatur och nederbörd är det främst sydligaste Götaland som avviker. Där sken solen ungefär så mycket som vanligt i juli eller till och med lite mer. Givetvis är månadens inledande dagar starkt bidragande till detta. Som exempel kan nämnas att redan efter sex dygn hade solen lyst 84 timmar i Lund. Det är nästan exakt en tredjedel av vad som sedan blev månadens totala solskenstid på 244 timmar där. Normalt får Lund 223 timmar sol i juli. Av de fåtal stationer i landet som mäter solskenstid fick Hoburg på sydligaste Gotland mest sol i juli med 304 timmar, medan solen sken minst i Storlien-Visjövalen i Jämtland med 133 timmar.

Trots ostadigt väder har det inte alls varit lika mycket åska som de senaste årens julimånader. Avrundat till hundratals blixtar har det under årets juli registrerats 14 300 blixtar i landet, vilket är klart mindre 193 200 blixtar i juli 2014, 70 600 blixtar i juli 2013 och 59 800 blixtar i juli 2012. Månadens mest åskfrekventa dygn inträffade den 16 med 2 774 blixtar.

Värmebölja inledde
När juni blev juli anlände den av så många efterlängtade värmen. Det blev rejält varmt i flera dagar. För att få kallas värmebölja krävs högsommarvärme (25 grader) minst fem dygn på raken. Det infriades i Götaland och delar av Svealand, medan värmen längre norrut i landet inte höll i sig lika många dagar. Värmen svepte in från sydväst den 1, och var som mest utbredd norrut den 3, för att därefter tryckas tillbaka en del norrifrån. Ett ganska omfattande regn från sydväst den 5–7 satte sedan definitivt stopp för värmeböljan, den första och kanske enda denna sommar.

Den 1 noterades nytt årshögsta när det blev 28,8 grader i Falun-Lugnet i Dalarna. Redan dagen därpå kom månadens (och troligen även årets?) högsta temperatur när ångermanländska Forse rapporterade 32,8 grader. Det är nytt julirekord för den stationen sedan startåret 1901, men där pålitliga temperaturmätningar dock finns först från 1956 och framåt. Här månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna:
I Götaland 32,4 grader i Malmö den 5,
i Svealand 31,4 grader i Falun-Lugnet den 2,
i södra Norrland 32,8 grader i Forse den 2
och i norra Norrland 28,8 grader i Vindeln-Sunnansjönäs i Västerbotten den 3.

Flera platser runtom i landet noterade sina varmaste julidagar på åtskilliga år under värmeböljan, exempelvis:
32,4 grader i Malmö den 5 är högst där sedan 33,2 grader 1994,
32,4 grader på Sundsvalls flygplats i Medelpad den 3 är högst där sedan 33,0 grader 1994,
32,2 grader i Härnösand i Ångermanland den 3 är högst där sedan 32,3 grader 1994,
31,9 grader i Kristianstad i Skåne den 5 är högst där i juli sedan 32,9 grader 1959 och högst oavsett månad sedan 32,9 grader i juni 2000
och 31,1 grader Karlshamn i Blekinge den 5 är högst där i juli sedan 32,0 grader 1959 och högst oavsett månad sedan 33,0 grader i augusti 1975.

Märklig temperaturstegring följdes av tropisk natt
Natten till den 3 blev tropisk i Kuggören vid Hälsingekusten. För att räknas som en tropisk natt får temperaturen aldrig understiga 20 grader, och för Kuggörens del noterades 22,3 grader som lägst. Det var värmen från inlandet på eftermiddagen den 2 som under kvällen drev ut över kusten. Temperaturen i Kuggören steg nämligen från 20,5 grader klockan 18 till hela 30,2 grader en timme senare. Även om det sjönk under natten blev det alltså med god marginal en tropisk natt.

Troligen var det även en tropisk natt i Sundsvall samma natt, för stationen Sundsvall-Råsta noterade då 20,6 grader som lägst vid femtiden på morgonen. Den stationer mäter dock inte minimitemperatur utan bara temperatur varje halvtimme. Det finns därmed en liten sannolikhet att temperaturen hunnit ner under 20-gradersstrecket mellan två mättillfällen.

Även i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge upplevde man en tropisk natt. Natten till den 6 var det 20,1 grader som lägst där. Efter klockan 8 på morgonen sjönk dock temperaturen under 20 grader, så det blev inget tropiskt dygn där, bara en tropisk natt.

Tre olika platser har därmed noterat var sin tropisk natt under årets juli. Det är så långt också sommarens skrala totalfacit av antalet tropiska nätter. Det är extremt lite jämfört med förra sommarens frosseri i tropiska nätter.

Regn från sydväst blev slutet för värmen
Många regn- och skurväder drog in från sydväst och vidare upp över landet under juli. Det började med ett delvis kraftigt regn från sydväst den 5–7, ett regn som blev slutet för värmeböljan. Som mest föll över 40 mm på ett dygn:
44 mm i Fredriksberg i sydvästra Dalarna den 6,
42 mm i Vidsel den 6
och 40 mm i Vidsel igen den 7.

Sammanlagt föll alltså 82 mm på två dygn i Vidsel. Det är en stor del av deras totala månadsmängd på 218 mm. I regnets bakkant friskade byvinden i i söder. På sena eftermiddagen den 6 noterades vindbyar på som mest 23 m/s i Åsbräcka-Torpabron sydväst om Trollhättan i Västergötland. Det blev också månadens enda officiella mycket hårda vindby i landet i juli. Byvinden ställde till det en del för bland annat färjetrafiken.

Inga tillfällen med stormstyrka i medelvind har rapporterats från varken fjällen eller till havs i juli, vilket ju är helt normalt för en sommarmånad. Månadens högsta byvind oavsett stationsplacering noterades i Tarfala i norra Lapplandsfjällen med stormbyar på 29 m/s på tidiga morgonen den 3.

Än större dygnsnederbördsmängder föll i samband med ett nytt regn dagarna därpå, den 8–9. Här samtliga officiella noteringar av 40 mm eller mer på ett dygn:
54 mm i Kopparberg i norra Västmanland den 8,
49 mm i Gesunda i inre Dalarna den 8,
48 mm i Dala-Järna i inre Dalarna den 8,
46 mm i Hudiksvall i Hälsingland den 8,
44 mm i Ställdalen i norra Västmanland den 8,
41 mm i Edsbyn i inre Hälsingland den 8,
40 mm i Hammarby-Gästrike i Gästrikland den,
40 mm i Malung i västra Dalarna den 8
och 42 mm i Höglekardalen i västra Jämtland den 9.

Vårflod, nattkyla, snö, svala dagar och o-sommar
I början av månaden varnades för höga flöden i samband med den pågående vårfloden i Lapplands- och norra Jämtlandsfjällen. Den 15 togs den sista vårflödesvarningen bort.

Månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna blev:
I norra Norrland 2,0 minusgrader i Tarfala i norra Lapplandsfjällen den 1,
i södra Norrland 1,0 minusgrader i jämtländska Börtnan den 25,
i Svealand 2,5 grader i Särna i norra Dalarna den 25
och i Götaland 2,4 grader i småländska Hagshult den 17.

Den 21 sattes nytt julirekord för kyla i Åsele i sydligaste Lappland när det blev 0,8 minusgrader där. En vecka tidigare, den 14, sjönk temperaturen till 1,7 minusgrader i Pajala i norra Norrbotten, tangerat julirekord för deras del. I Åsele har temperaturmätningar skett sedan 1961 och i Pajala sedan 1940.

Lapplandsfjällen hade inte bara kallt i början av månaden, det föll även snö. På morgonen den 2 låg snön 2 cm djup i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen.

Sex högsommarvarma dagar inledde månaden, men därefter orkade temperaturen bara nå 25-gradersstrecket en enda gång till i juli. Få varma dagar under flera veckors tid är säkerligen en klart bidragande faktor till ”kallaste och regnigaste julimånaden någonsin”-känslan som många har. Den 9 blev det exempelvis inte ens 20 grader på en enda plats i hela landet. Det är minst sagt skralt mitt i sommaren. Når temperaturen inte mer än 20 grader så får vinden också en större betydelse för hur varmt det känns. Vid 25 grader så spelar det ingen större roll i fall det blåser eller inte, det är varmt i alla fall. Vid 20 grader däremot kyler vinden en del, och det känns kallare än vad termometern visar.

Sommaren hade anlänt till nästan hela landet när juli inleddes. Sedan dess har i stort sett ingenting skett, så fortsatt är det meteorologisk vår i delar av fjällvärlden. Det gör att våren nu kan komma att direkt övergå i höst. Det sker såvida de första fem dygnen på raken i augusti vardera har en medeltemperatur under 10 grader. Om det pendlar upp och ner kring 10-gradersstrecket i början av augusti är årstiden obestämd tills hösten anländer, eller sommaren för den delen om nu värmen kommer med fem dygn på raken över 10 grader.

Ännu mer regn gav höga flöden
Månadens tredje mer utbredda och omfattande regn drog förbi den 25–26, och även då föll det lokalt 40 mm eller mer:
49 mm i Kasa i nordöstra Ångermanland den 26,
47 mm i Nora-Östanö i östra Ångermanland den 26,
47 mm i Höglekardalen i västra Jämtland den 26,
42 mm i Frostviken i norra Jämtland den 26
och 40 mm i Nordanbäck i nordöstra Ångermanland den 26.

Som mest var cirka 2 000 abonnenter strömlösa i bland Skåne efter blixtnedslag när regnet den 25 följdes av ett band med åskskurar på kvällen.

I släptåg kom ytterligare ett skur- och regnområde in i söder den 27–30:
51 mm i Ed i Dalsland den 28,
55 mm i Kvarn i västra Östergötland den 29 (månadens största officiella dygnsnederbördsmängd),
53 mm i Kisa i södra Östergötland den 29,
51 mm i Linköping i Östergötland den 29,
51 mm i Vånga utanför Norrköping i Östergötland den 29,
49 mm i Tyllinge i nordöstra Småland den 29,
49 mm i Holmbo i nordöstra Småland den 29,
46 mm i Boxholm i sydvästra Östergötland den 29,
45 mm i Härsnäs i västra Östergötland den 29,
42 mm i Malmslätt utanför Linköping i Östergötland den 29,
41 mm i Norra Vi i södra Östergötland den 29
och 40 mm i Björkvik i sydvästra Södermanland den 29.

Eftersom det var mycket regn- och åskskurar som gällde den 27–30 var det väldigt stora lokala skillnader i mängderna. Exempelvis föll det hela 70 mm i Kisa den 28 enligt privata mätningar.

Alla regn under månaden drog in från sydväst, med ett undantag. Den 29–30 svängde nämligen ett regn från norra Finland in över norra Sverige. Först berördes nordligaste Norrland av regnet, därefter fjällen. Lokalt föll över 40 mm:
44 mm i Gäddede i norra Jämtlandsfjällen den 30
och 41 mm i Talljärv i inre Norrbotten den 30.

Utöver de fem omfattande regn- och skurområdena som tidigare nämnts (den 5–7, den 8–9, den 25–26, den 27–30 och den 29–30) har det lokalt vid två tillfällen noterats 40 mm eller mer på ett dygn:
41 mm i Fägre i nordöstra Västergötland den 14
och 41 mm i Sågen i sydvästra Dalarna den 16.

Eftersom det inte varit speciellt varmt när regn- och skurområdena passerat har inte några riktigt skyfallsliknande regn ännu förekommit denna sommar. Ändå gav allt regn till slut höga flöden på sina håll, och lokala översvämningar förekom. Alltid när det faller mycket regn på kort tid finns risken för översvämningar i främst städerna där dagvattenledningarna inte är dimensionerade för de allra värsta regnen. Allt vatten ansamlas då i de lägsta punkterna såsom undergångar och liknande.

Tillfälligt den 25 varnades för höga flöden i små vattendrag kring Göteborg. Samma dag kom en varning för höga flöden (delvis och kortvarigt även mycket höga flöden just den 25) i vattendrag från inre Jämtland och ner åt sydost till ”hörnet” Medelpad–Hälsingland–Härjedalen–Jämtland. Varningen stod sig månaden ut. Dagarna därefter tillkom varning för för många av Lapplandsälvarna, här uppräknat från söder till norr: Umeälven uppströms Lycksele, Skellefteälven uppströms Storavan, övre delen av Piteälven, Lilla Luleälven, Kalixälven uppströms sammanflödet med Kaitumälven och Torneälven uppströms sammanflödet med Kalixälven. Därtill utfärdades kortvarig en varning för höga flöden i små och medelstora vattendrag i sydvästra Östergötland efter allt regn där den 29.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer