Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (7)
Visa alla (7)

Högsommarvarm avslutning

Majvädret skiftade en hel del, precis som det kan göra. Kraftigt snöfall, häftig vårflod och 30-gradig värme passerade i rubrikerna innan maj var över, en månad som sammantaget blev både varm och kall, både blöt och torr, allt beroende på var i landet man befann sig.

Frånsett några dagars värme i Sydsverige bjöd första dryga halvan av maj på kyligt och ostadigt väder. Snön föll och många misströstade. Sedan tog vårfloden rejäl fart i norra Norrland och inte minst Sangisälven drabbades. Sommarvärmen i slutet av maj gladde, men det hann slå om igen till kyla innan maj övergick i juni.

I Götaland, Svealand och upp längs Norrlandskusten blev maj varmare än normalt, men i inre och västra Norrland blev månadens medeltemperatur lägre än vanligt. De inledande dagarnas värme i söder och inte minst den avslutande högsommarvärmen som kom in söderifrån bidrog starkt till denna temperaturfördelning över landet. I absoluta tal hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen kallast i maj med en medeltemperatur på 2,6 minusgrader, medan skånska Lund hade varmast med 13,1 grader.

Södra och östra Götaland fick en torr månad, så även delar av Jämtland och Lappland. I övriga landet blev maj blötare än normalt. Mest nederbörd jämfört med normalt fick delar av Hälsingland där det föll mer än dubbelt så mycket som normalt, dock inga rekordmängder.

Antalet soltimmar blev allmänt något fler än normalt, undantaget delar av Norrland som fick mindre solskenstid än brukligt i maj.

Kyligt i norr, varmt i söder
Maj inleddes med ett par dagars rejäl vårvärme i söder. Den 2 blev det nytt årshögsta med 23,2 grader i småländska Målilla. Dagen därpå fick såväl skånska Osby som Gendalen i inre Västergötland 24,6 grader, nästan högsommarvarmt alltså.

Samtidigt som det var sommarlikt i söder var det senvinterväder i norr. Nätterna var kalla med som lägst 12,6 minusgrader i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen den 4. Det blev månadens lägsta temperatur i landet. Av och till var det också blåsigt i främst fjällen med stormvindar på 25 m/s i Stora sjöfallet i norra lapplandsfjällen på natten den 1 och 32 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lappland på morgonen den 2, därtill mycket hårda vindbyar i Mattmar och Föllinge i inre Jämtland omkring lunchtid den 3.

I Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen växte snötäcket med 26 cm på tre dygn från morgonen den 30 april till morgonen den 3 maj. Snödjupet den 3 var 126 cm, vilket blev månadens största i landet. För övriga landsdelar var maxsnödjupet i maj för södra Norrland 81 cm i Storlien-Storvallen i Jämtland och för Svealand 25 cm i Ulvsjö i norra Dalarna bägge den 1. För Götaland finns ingen uppmätt snödjup i maj.

Kyligt med både regn och snö
Den 3-5 passerade ett regn- och snöväder långsamt österut över landets mellersta och norra delar. Snödjupsökningar på 15 cm eller mer på ett dygn rapporterades från flera platser:
Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen 25 cm på morgonen den 5,
Lövberga i norra Jämtland 15 cm den 5,
Glommersträsk i södra Lappland 24 cm den 6,
Sadjem i norra Lappland 19 cm den 6,
Långträsk i södra Lappland 18 cm den 6,
Jörn i norra Västerbotten 16 cm den 6,
Kusmark i norra Västerbotten 16 cm den 6,
Tärendö i norra Norrbotten  15 cm den 6,
Skröven i norra Lappland 15 cm den 6,
Kalvträsk i norra Västerbotten 15 cm den 6
och Malå i södra Lappland 15 cm på morgonen den 6.

I smält form föll det lokalt över 30 mm på ett dygn (uppmätt på morgonen efter angivet datum):
Kittelfjäll 32 mm den 4,
Fagerheden i södra Norrbotten 51 mm den 5,
Klöverträsk i södra norrbotten 41 mm den 5,
Puottaure i östra Lappland 40 mm den 5,
Kusmark 31 mm den 5
och Piteå i Norrbotten 30 mm den 5

Snö, is och sommar
En vecka in i maj tog snösmältning över och resten av månaden drog sig snögränsen långsamt tillbaka i norr. Den 9 fanns inget officiellt snödjup kvar i Svealand, och det trots fortsatt rätt kyligt väder. Det vara bara delar av södra Sverige som hade lite varmare igen den 9-11 med maxtemperatur på drygt 20 grader. Den kvarvarande havsisen i Bottenviken gick samma öde till mötes som snötillgången. Omkring den 19 var det helt isfritt i Bottenviken.

Värmen skulle komma senare i månaden skulle det visa sig. Sommaren anlände till delar av Mälardalen den 14, men först något senare i månaden, den 17-24, kom sommarens stora framryckning norrut. Då hade sommaren anlänt hela vägen upp till en linje Jämtland-Ångermanland ungefär, och lokalt även längre norrut.

Mycket regn och häftig vårflod
Det övervägande kyliga och ostadiga vädret bestod. Den 9-11 föll mycket regn i söder, främst i västra Götaland den 10 med 30 mm eller mer:
Källsjö i inre Halland 40 mm,
Lysekil i Bohuslän 39 mm,
Fotskäl i västligaste Västergötland 38 mm,
Mollsjönäs strax nordost om Göteborg 37 mm,
Linhult i sydligaste Västergötland 36 mm,
Borås i södra Västergötland 32 mm,
Ullared i inre Halland 32 mm,
Göteborg 31 mm,
Kroppefjäll-Granan i Dalsland 31 mm
och Rossared i nordligaste Halland 30 mm.

Två stormtillfällen blev det också, i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen med 25 m/s på morgonen den 12 och 27 m/s exakt två dygn senare. Vid lunchtid den 14 noterades även kortvarigt mycket hårda vindbyar i Hunge i sydöstra Jämtland.

Snösmältningen satte fart på vårfloden i mellersta och norra Norrland i mitten av maj. Värst drabbades Sangisälven i Norrbotten, där flödesnivåerna nådde aningens högre nivåer än den extrema vårfloden 1995. Den 16 varnades för höga flöden, men flödena kulminerade sedan på extrema nivåer den 20. Även Muonioälven, Torneälven, Kalixälven, Råneälven och Byskeälven och Öreälven nådde varningsnivåer, och där kulminerade flödena den 17-25. Trots höga flödesnivåer blev det inte alltför kostsamma översvämningar då det till stor del var glesbefolkade områden som drabbades.

Högsommarvärme söderifrån
Samtidigt som flödesnivåerna i norr var högaktuella gjorde sommarvärmen entré i söder. Med början den 20 spred sig värmen sakta men säkert upp över landet, för att kulminera den 24-27. Månadens och årets högsta temperatur höjdes flera gånger, först Hunnestorp i nordvästra Skåne med 24,8 grader den 20, sedan Markaryd i sydligaste Småland med 28,7 grader den 21 och till slut 29,8 grader i värmländska Arvika och Falun-Lugnet i Dalarna den 25. Nästan 30 grader redan i maj är inte illa, och 29,8 grader är också högst i landet i maj månad sedan Oskarshamn noterade 30,1 grader den 15 maj 2000.

För Faluns del innebar det nytt majrekord, där det gamla löd på 28,5 grader från 1865. Även Vänersborg vid Vänerns södra strand med 28,7 grader den 25 slog sitt gamla rekord på 28,0 grader som noterats inte mindre än fyra gånger: 1917, 1934, 1958 och 1985. Både Falun och Vänersborg har mätserier som inleddes 1860.

Natten till den 25 var också första natten för året utan minusgrader i landet. Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen hade kallast den natten med 1,1 grad.

Kyligt slut
Värmen stod sig inte månaden, för den 28 skedde ett markant omslag till kylig luft igen. De högsta temperaturerna i landet hamnade åter under 20-gradersstrecket och minusgraderna nattetid tog över i norr igen. Och inte bara i norr dessutom, för på Visby flygplats sjönk temperaturen till 2,1 minusgrader natten till den 31. Det är extremt kallt för att vara så sent i maj. Som jämförelse kan nämnas att Visbys junirekord är 1,0 minusgrader. Den 31 föll också mycket regn i norra Götaland och södra Svealand, som mest 40 mm i Mariestad norra Västergötland.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer