Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (12)
Visa alla (12)

Bakslag och högsommarvärme

Publicerad

Vårvädret är ofta varierande, och årets maj bjöd på allt man kan tänka sig. Efter en kylig inledning med snö så långt söderut som i Uppland följde högsommarvärme och lokala värmerekord, innan det slog om och blev kyligt igen.

På våren kan vädret vara varierande, kontrastrikt och omslagsbenäget. Årets maj blev inget undantag, snarare tvärtom, för det har bjudits på stora skillnader och snabba omkastningar. Sammantaget blev månaden inte speciellt ovanlig, även om enskilda händelser var det.

Sammantaget rätt normalt
En kylig inledning, en varm mitt, och till slut väldigt varierande temperatur gjorde att månaden som helhet blev 0­–2 grader varmare än normalt i större delen av landet, med störst avvikelse i landets sydligare delar. I absoluta tal hade Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen kallast i maj med en månadsmedeltemperatur på 0,5 grader, medan Malmö och även Hallands väderö i nordvästligaste Skåne hade varmast med 12,8 grader.

Nederbörden har fördelats ojämnt i både tid och rum. I söder föll det mesta av månadens regn den 6–14 då flera regn och skurområden passerade, medan det mesta som föll i norr kom den 24–25. Sammanlagt blev maj en blötare månad än vanligt i större delen av södra och mellersta Sverige, men torr längre norrut. Lokalt föll mer än dubbla normalmängden, och i procent räknat fick Forse i Ångermanland mest nederbörd i maj med 248 %, vilket för deras del innebär 93 mm. Lokalt föll också mindre än hälften av normal majnederbörd, med som minst 29 % (7 mm) i Rensjön i norra Lappland.

I grova drag sken solen normalt mycket för att vara i maj månad. Av de platser som mäter solskenstid fick framförallt Stockholm och Umeå färre soltimmar än brukligt, medan Göteborg fick mer än vad som är normalt. Preliminärt fick mätningen i yttre skärgården i Karlskrona i Blekinge med 296 timmar och Nordkoster vid norra Bohuskusten med 291 timmar mest solskenstid i maj.

Vårvärmen som försvann
Strax innan månadsskiftet gav aprilvärmen vika och kallare luft drog ner över landet. På morgonen den 1 låg nysnön decimeterdjup på sina håll, bland annat så långt söderut som i Uppland. Vattholma i mellersta Uppland hade 20 cm snö, och det dröjde någon dag eller två innan allt hade smält igen. Här samtliga snödjupsökningar på 10 cm eller mer dygnet fram till morgon den 1 (där den nederbörd som orsakade dessa snödjupsökningar räknas till april eftersom nederbördsdygnet slutar på morgonen dagen därpå):
20 cm i Vattholma i mellersta Uppland (månadens största snödjupsökning i landet på ett dygn),
12 cm i Nyhyttan i södra Dalarna
och 11 cm i Söderby-Karlsäng i norra Uppland.

Allmänt kyliga och smått ostadiga dagar inledde månaden. Trots att vi vänt blad till maj i  almanackan var det ”aprilväder” med växlande molnighet och lokala byar av regn, snö och hagel. Luften var torr, så mycket av den nederbörd som föll avdunstade på väg ner till marken, så det var gott om fallstrimmor också.

Kallaste i maj sedan 1999
Inte nog med att dagarna var kyliga, nätterna var rejält kalla dessutom. Natten till den 5 sjönk temperaturen i Naimakka i nordligaste Lappland till 17,1 minusgrader, vilket är den lägsta majtemperaturen i landet på 15 år. Senast det var kallare än så var i Rensjön i nordligaste Lappland med 21,0 minusgrader den 2 maj 1999. Månadens lägsta temperatur i övriga landsdelar blev:
I Götaland 7,2 minusgrader i Hagshult i inre Småland den 2,
i Svealand 8,2 minusgrader i Ulvsjö i norra Dalarna den 5
och i södra Norrland  13,0 minusgrader i Korsvattnet i Jämtlandsfjällen den 5.

Många platsen upplevde sina kallaste majnätter på länge, exempelvis:
Vänersborg i Västergötland 3,7 minusgrader den 2 är kallast där sedan 1899,
Linköping-Malmslätt i Östergötland 4,4 minusgrader den 5 är kallast där sedan 1941,
Kalmar i Småland 5,0 minusgrader den 3 är kallast där sedan 1961,
Visby på Gotland 5,1 minusgrader den 6 är kallast där sedan 1965,
Ulricehamn i södra Västergötland 6,0 minusgrader den 2 är kallast där sedan 1967,
Skara i inre Västergötland 4,2 minusgrader den 2 är kallast där sedan 1978,
Piteå i södra Norrbotten 5,2 minusgrader den 1 är kallast där sedan 1981
och Sveg i Härjedalen 10,2 minusgrader den 3 är kallast där sedan 1981.

Flera decimeter snö i Dalarna
Den 6­–8 pressade mildluft på från sydväst. Flera regn drog in och arbetade sig sakta men säkert åt nordost. Kylan ville dock inte riktigt ge vika, och i gränszonen mellan mildluften i sydväst och kylan längre norrut föll mycket regn. I norra Värmland, västra Dalarna, inre Hälsingland, Härjedalen och Jämtland även snö så att snötäcket tillfälligt bredde ut sig igen.

De största mängderna föll dock som regn den 7 över nordöstra Götaland och inre Svealand. Här samtliga officiella observationer på 35 mm eller mer det dygnet:
39 mm i Omberg i västligaste Östergötland,
37 mm i Nora i Västmanland
och 36 mm i Kilsbergen-Suttarboda i Närke.

Längre åt nordväst föll nederbörden som snö. På sina håll i fjällen snöade det i mer än två dygn på raken och flera decimeter snö föll. Bland de officiella snödjupsmätningar som finns noterades en snödjupsökning på 10 cm eller mer dygnet den 7 (uppmätt morgonen den 8):
15 cm i Nornäs i västra Dalarna
och 10 cm i Ulvsjö.

Månadens maximala snödjup inträffade under dessa dagar tidigt i  maj:
I norra Norrland 150 cm i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen den 3 (bara 9 cm under hela säsongens största snödjup),
i södra Norrland 20 cm i Häggberget i sydvästra Härjedalen den 1–5,
i Svealand 35 cm i Ulvsjö den 8
och i Götaland fanns inget officiellt snötäcke i maj.

Efter en händelserik första majvecka följde en betydligt mer intetsägande andra vecka. Kalla nätter bromsade effektivt snösmältningen i början av månaden, och det var först när värmen tog över den 16 som snösmältningen tog fart på allvar. Havsisens utbredning i Bottenviken minskade alltmer i början av maj, och den 15 fanns det ingen havsis kvar.

Ett typisk sommarfenomen är tromber, och årets första observerade tromb syntes utanför Lund den 15. Det är osedvanligt tidigt på säsongen, inte minst med tanke på att det inte var speciellt varm eller fuktig luft över Skåne den dagen. Tromber skapas i samband med kraftiga regn- och åskskurar och de behöver mycket fukt och värme, och ses därför oftast över hav under senare delen av sommaren.

”Bättre och bättre dag för dag”
I mitten av månaden tog vårvärmen över alltmer. Snabbt blev det även försommarvarmt och till och med högsommarvarmt, alltså 25 grader eller mer.Den 17 blev det för första gången i maj varmare än vad april hade bjudit på, och sedan följde närapå dagliga putsningar av århögstatemperaturen:
24,5 grader i Hudiksvall i Hälsingland den 17,
25,3 grader i Sveg i Härjedalen den 18 (årets första högsommardag),
25,6 grader i Haparanda i Norrbotten den 19,
26,0 grader i Avesta i sydligaste Dalarna den 21,
28,9 grader i Åsbräcka-Torpabron i Västergötland den 22,
29,3 grader i Torpabron igen den 23
och till slut 30,1 grader i Gävle i Gästrikland den 24.

Med värmen dagtid följde även att nattkylan dämpades. Årets första natt utan observerade köldgrader någonstans i landet var natten till den 20. Den natten hade Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen kallast i landet med 1,4 grader.

Högsommarvärmen slog nästan rekord i Gästrikland
Med en ynka tiondel av en grad stod sig rekordet för högst majtemperatur genom alla tider för södra Norrlands del. Det rekordet lyder alltjämt 30,2 grader och sattes i Gävle den 21 maj 1865. Högsommarvärmen kulminerade den 23–24 och täckte då större delen av landet. Månadens högsta temperatur i olika landsdelar blev:
I Götaland 29,3 grader i Åsbräcka-Torpabron den 23,
i Svealand 29,2 grader i Uppsala den 24,
i södra Norrland 30,1 grader i Gävle den 24
och i norra Norrland 28,1 grader i Piteå den 23.

Utöver Gävles notering för södra Norrlands del fattas det ett par grader till temperaturrekorden för maj i övriga landsdelar: 32,5 grader i Götaland, 31,3 grader i Svealand och 30,6 grader i norra Norrland.

I Sveg i Härjedalen har det aldrig tidigare uppmätts högre temperatur i maj månad än i år. 27,9 grader den 23 är högre än Svegs tidigare värmerekord för maj på 27,6 grader från 1946, och mätningarna inleddes för deras del redan 1875. Andra platser utöver Sveg och Gävle som upplevde osedvanlig majvärme var exempelvis:
Uppsala 29,2 grader den 24 är högst sedan 1841,
Karlstad i Värmland 27,9 grader den 23 är högst sedan 1905
och Borås i Västergötland 28,3 grader den 22 är högst sedan 1979.

Sommar långt norrut
Den meteorologiska sommaren tog ett jättekliv norrut den 15–19. Då vällde sommarvärmen upp över landet, bara fjällkedjan och delar av inre Lappland undantaget. Även de rester av meteorologisk vinter som fanns kvar i fjällkedjan fick se sig besegrad av värmen, så sedan den 17 är det vår i de delar av landet som ännu inte fått sommar.

Samtidigt som värmen kulminerade började kraftiga regn- och åskskurar uppträda i gränsen till kallare luft i väster. Den 23–24 var månadens två mest åskfrekventa dygn med 7 939 (främst södra och västra Götaland) respektive 18 016 registrerade blixtar (ett band nord-sydligt genom södra halvan av landet). Lokalt vräkte regnet ner, och 35 mm eller mer på ett dygn föll på följande platser:
36 mm i Kristianstad i nordöstra Skåne den 23,
41 mm i Vitsand i norra Värmland den 24,
40 mm i Leksand i mellersta Dalarna den 24,
37 mm i Hamra i norra Dalarna den 24
och 36 mm i Mockfjärd i södra Dalarna den 24.

Till den 25 hade regn- och åskskurarna bakat ihop sig till ett mer sammanhängande och delvis kraftigt regn med tyngdpunkt över sydvästra och mellersta Norrland. Här samtliga observationsstationer som fick 35 mm eller mer under nederbördsdygnet den 25 (alltså från klockan 8 den 25 till klockan 8 den 26):
50 mm i Hallhåxåsen i norra Jämtland (månadens största dygnsnederbördsmängd),
48 mm i Backe i nordvästra Ångermanland,
48 mm i Hammerdal i norra Jämtland,
44 mm i Lövberga i norra Jämtland,
43 mm i Strömsund-Edet i norra Jämtland,
39 mm i Klövsjöhöjden i södra Jämtland
och 36 mm i Hoting i norra Ångermanland.

Häftig vårflod
Ända fram till mitten av maj var det inte mycket till vårflod att tala om. Med värmen kom snösmältningen i fjällkedjan igång på allvar och flödena steg. I fjällområdena från Dalarna i söder till södra Lappland i norr blev flödena höga eller mycket höga under andra halvan av maj. Klarälven i Värmland fick ta emot mycket smältvatten från den norska sidan och tappningen i Höljesdammen ökades. De delvis mycket höga flödena som följde kulminerade den 26–29. Även flödena i Dalafjällen, bland annat i Västerdalälven, kulminerade med mycket höga flöden den 24–27. Lokalt blev denna intensiva vårflod den värsta på flera år med bland annat översvämningar och raserade vägar. Bidragande orsaker var givetvis den snabba snösmältningen när sommarvärmen slog till, men även det myckna regnandet den 24–25.

Tio grader på två timmar
Värmen tog tvärt slut när betydligt kallare luft drog söderut över landet den 25–26. I Stockholm föll exempelvis temperaturen cirka tio grader på ynka två timmar på sena eftermiddagen den 26. Sommarklädda stockholmare som njutit av 20-gradig värme på dagen huttrade nog bra på hemväg när temperaturen sjunkit till cirka 10 grader.

Sista ordet denna vädermånad fik ett regnväder österifrån. Efter en övervägande solig om än delvis kylig Kristi himmelsfärdsdag den 29, tog moln och regn över i öster den 30–31, bland annat med en skur precis när startskottet för Stockholm Marathon gick vid lunchtid den 31. Främst den 30 var landet tydligt tudelat i en östra del med moln, kyla och regn, medan det i väster var soligt och varmt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer