Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (7)
Visa alla (7)

Blött, solfattigt och få varma dagar

Uppdaterad
Publicerad
Regn och skurar präglade majvädret från dag ett, och därmed blev det även en solfattig månad. Dagar med sol och värme fanns, men var lätträknade.

Maj blev inte fullt så kall som säkerligen många upplevt den som. Medeltemperaturen har till och med varit aningens högre än det normala i nordligaste Norrland och längs ost- och sydkusten. Att det är så tror jag beror på två saker. För det första att många av oss tror att maj är varmare än den faktiskt är, vilket gör att sol- och värmetörstande nordbor sätter för stora förhoppningar och förväntningar till sommarvärme redan i vårmånaden maj.

Den andra och mest avgörande orsaken till ”detta måste vara den kallaste maj någonsin”-känslan tror jag är avsaknaden av varma dagar. Endast tre dagar i maj orkade temperaturen nå 20-gradersstrecket någonstans i landet. Ostadigt och solfattigt väder dominerade i stort sett dag ut och dag in. Många gånger dämpades nattkylan av mycket moln, varvid medeltemperaturen under dygnet inte blev så låg trots allt. Skulle man beräkna ett medelvärde av dagstemperaturen i maj tror jag det skulle avvika mer mot det normala än vad medeltemperaturen gör. Tänk räkneexemplet med övervägande klart och 20 grader på dagarna och 0-gradigt nattetid, vilket ger ett medelvärde på cirka 10 grader. Samma medeltemperatur fås även om det är 10 grader dygnet runt. Råder ingen tvekan om vilket väder som upplevs som kallast, eller hur!?

Rekord för såväl lite sol som mycket regn
Medeltemperaturen blev som sagt inte så kraftigt avvikande från det normala som många upplevt det som. I nordligaste Norrland och vid ost- och sydkusten blev medeltemperaturen något över det normala. Ölands norra udde och Fårösund-Ar på Gotland hade störst positivt avvikande jämfört deras normalvärden med 1,6 grader över det normala. I större delen av landet blev maj dock något kallare än normalt, mestadels 0–2 grader. Bara ett fåtal platser noterade större negativ avvikelse än så, med Idre fjäll i norra Dalarna i topp (eller botten hur man nu väljer att se på saken) med 2,9 grader under normal medeltemperatur. I absoluta tal var maj varmast i skånska Malmö med 10,9 grader, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade kallast med 1,9 minusgrader.

Hela landet fick mer nederbörd än normalt i maj, och i stora delar av landet föll mer än dubbla normalmängden. Mest fick nordöstra Norrland, där det i stora delar av Norrbotten föll över 300 % och lokalt över 400 % i jämförelse med normal nederbördsmängd. Allra mest jämfört det normala blev 449 % (123 mm mot normala 27 mm) i Överkalix-Svartbyn i Norrbotten. Det är dock inte mest i millimeter räknat, för där toppas ”regnligan” i maj av Ed i Dalsland med 178 mm (vilket är 325 % av deras normalvärde). Endast två stationer (Ankarvattnet i norra Jämtlandsfjällen och Landskrona vid skånska västkusten) uppmätte mindre nederbörd än vanligt i maj, och just södra och västra Skåne klarade sig relativt lindrigt undan alla regn- och skurväder under månaden. Så nära har det aldrig tidigare varit att samtliga landets stationer fick mer nederbörd än normalt. Minst i millimeter räknat föll det i Axstål utanför Karlsborg vid Vätterns västra strand med 32 mm.

Månadens blöta kommer märkas i statistikrullarna, för flera platser satte nya månadsrekord, framför allt i Västerbotten och Norrbotten. Här de stationer med över hundraåriga mätserier som satt nya och föga efterlängtade nederbördsrekord för maj:
Göteborg (startår 1860) 121 mm mot tidigare 120 mm 1969,
Karlstad-Säve i Värmland (startår 1860) 122 mm mot tidigare 116 mm 2010,
Gunnarn i södra Lappland (startår 1860 i den kopplade serien med Stensele) 90 mm mot tidigare 88 mm,
Haparanda i Norrbotten (startår 1860) 92 mm mot tidigare 81 mm 1957,
Grythyttan i västra Västmanland (startår 1878) 148 mm mot tidigare 117 mm 1926,
Landsort i Stockholms södra skärgård (startår 1879) 81 mm mot tidigare 78 mm 1912,
Särna i norra Dalarna (startår 1880) 127 mm mot tidigare 121 mm 1983,
Holmön vid Västerbottenskusten (startår 1880 i den kopplade serien med Holmögadd) 114 mm mot tidigare 90 mm 1967,
Finspång i norra Östergötland (startår 1893) 99 mm mot tidigare 93 mm 1924,
Älvdalen i norra Dalarna (startår 1894) 120 mm mot tidigare 119 mm 1906,
Ulrika i södra Östergötland (startår 1908) 127 mm mot tidigare 117 mm 1915,
Linhult i nordöstra Västergötland (startår 1911) 140 mm mot tidigare 136 mm 1982
och Håvelund i norra Bohuslän (startår 1911) 146 mm mot tidigare 124 mm 1973.

I detta sammanhang bör även Stockholm nämnas. Majrekordet deras lyder visserligen på hela 180 mm från 1794, men årets 110 mm är dock det mesta som fallit i maj sedan det föll 132 mm 1802, alltså för över 200 år sedan. Mätningarna i huvudstaden inleddes redan 1785.

Under sommarhalvåret går statistiken för soltimmar och nederbörd ofta hand i hand. Därför är det inte alls förvånande att det i så gott som hela landet varit en solfattig månad. Av de fåtal platser som mäter solskenstid är det bara över Gotland (Visby och Hoburg) som solen lyst mer än brukligt, medan det i övrigt syns en tydlig solbrist. Mest sken solen i maj över just Hoburg med 312 timmar, med Storlien i Jämtlandsfjällen fick minst solskenstid, 150 timmar. Nya anti-solskensrekord, som knappast lär dyka upp i några turistkampanjer för respektive ort, slogs för följande tre platser i maj:
Luleå (startår 1957) med 183 timmar mot tidigare 189 timmar 1997,
Umeå (startår 1969) med 168 timmar mot tidigare 177 timmar 1983
och Borlänge (startår 1987) med 173 timmar mot tidigare 174 timmar 2005.

Kylig och blöt inledning
Månadens första dygn blev en blöt historia, speciellt vid Östersjökusten. Flera platser i främst Östergötland fick mer än 30 mm dygnet den 1 (från klockan 8 den 1 till klockan 8 den 2):
37 mm i Härsnäs i västra Östergötland,
36 mm i Malmslätt utanför Linköping i Östergötland,
35 mm i Holmbo i nordöstra Småland,
32 mm i Högemålen i nordvästra Småland,
31 mm i Malexander i södra Östergötland,
31 mm i Horn i södra Östergötland,
30 mm i Linköping i Östergötland
och 30 mm i Kisa i södra Östergötland.

Månadens lägsta temperatur i olika landsdelar inträffade tidigt i maj:
I norra Norrland 13,7 minusgrader i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen den 3,
i södra Norrland 8,8 minusgrader i Börtnan i södra Jämtland den 4,
i Svealand 6,1 minusgrader i Idre-Storbo i norra Dalarna den 3
och i Götaland 3,9 minusgrader i småländska Hagshult den 9.

Majsnö i Götaland
Det var även inslag av snö på Sydsvenska höglandet i regnet den 1. På morgonen den 2 låg snön 8 cm djup i Malmbäck på Sydsvenska höglandet i norra Småland. Det är Götalands största majsnödjup sedan 1999. Utöver Malmbäck fanns däromkring mätbart snötäcke även i Tidaholm i östra Västergötland med 2 cm. Här samtliga landsdelarnas största snödjup i maj:
I norra Norrland 163 cm i Katterjåkk nordligaste Lapplandsfjällen den 1,
i södra Norrland 51 cm i Ankarvattnet i norra Jämtlandsfjällen den 1,
i Svealand 50 cm i Gördalen i norra Dalarna den 1
och i Götaland 8 cm i Malmbäck den 2.

Snögränsen har under månaden sakta men sakta krupit allt längre in i fjällvärlden. Sedan den 27 finns bara en officiell station i landet med mätbart snötäcke, Katterjåkk med knappt en meter djup snö nu vid månadsskiftet. Månadens största officiella snödjupsökningar på ett dygn blev 8 cm, dels i redan nämnda Malmbäck den 2, dels i Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen den 10.

Regn, blåst och åska
Väderprognoserna under månaden har grovt sett varit kopior på varandra, för regn på regn har dragit in från sydväst och vandrat upp över landet. Däremellan har skurar förekommit, men också kortvarigt stabilare och soligare väder, dock utan nämnvärd värme. Utöver månadens två mest omfattande och kraftigare regn (den 1 och den 30 som jag skriver om senare i denna krönika) har det fallit 30 mm eller mer vid några tillfällen:
33 mm i Sorsele i södra Lappland den 11,
32 mm i Börrum i östra Östergötland den 12,
32 mm i Stockholm den 17,
34 mm i Kypäsjärvi i norra Norrbotten den 23,
42 mm i Björkudden i mellersta Lappland den 27 (månadens största dygnsnederbördsmängd),
39 mm i Jäkkvik i mellersta Lappland den 27
och 34 mm på Jokkmokk flygplats i mellersta Lappland den 27.

Vid endast två tillfällen nådde medelvinden i fjällen stormstyrka i maj, dels 28 m/s i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen strax efter midnatt den 6, dels 27 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen på eftermiddagen den 14. Månadens högsta byvind oavsett station noterades vid det förstnämnda tillfället med 32 m/s i Blåhammaren. Inga observationer inkom om mycket hårda vindbyar över inlandet i maj.

I maj börjar även den egentliga åsksäsongen, och visst förekom det en del åska under månaden. Totalt 10 av månadens 31 dygn bjöd på 100 blixtar eller mer i landet. Månadens mest åskfrekventa dygn blev den 5 med 509 registrerade blixtnedslag i landet, följt av den 12 med 336 blixtar, den 6 med 242 blixtar och den 20 med 206 blixtar.

Vårflod i Norrlandsälvarna
Den 5–6 var månadens varmaste dygn jämfört det normala och sätt till riket som helhet. Därmed inte alls förvånande att det från den 8 har varnats för höga och lokalt mycket höga flöden i norr. Vårfloden är alltid en kombination av snösmältning och nederbörd. Snösmältningen tar fart på allvar när temperaturen nattetid inte når köldgrader, och får man även påspädning av regn uppifrån kan flödena snabbt stiga och orsaka översvämningar.

Årets vårflod för skogsälvarna i mellersta och norra Norrland kulminerade under ett par dagar kring månadens mitt. Värst drabbades Sangisälven i Norrbotten där det den 11–18 varnades för mycket höga flöden, likaså i biflödena till Råneälven och delar av Vitån och Töreälven i Norrbotten den 12–17. I övrigt kulminerade flödena på höga nivåer i norra och mellersta Norrland under ungefär samma dagar. Det gällde för små och medelstora flöden i Norrbotten samt för nedre delen av Kalixävlen, nedre delen av Luleälven, nedre delen av Byskeälven och delar av Fjällsjöälven.

Senare i månaden tog snösmältningen igång på allvar även i fjällen och därmed tillkom nya flödesvarningar från och med den 25. I små och medelstora vattendrag i fjällnära områden i Lappland och i norra Norrbotten var flödena höga månaden ut. Efterhand utökades varningen till att från den 29 även gälla Ängesåns södra gren och från den 31 även gälla Vittangiälven, Lainioälven och Muonioälven. Årets vårflod är alltså på intet sätt över trots att almanackan visar juni.

Norskt bakslag
Natten till den 17 slog ett regn på väg norrut över i blötsnö från norra Värmland och upp till Jämtland. På morgonen den 17 hade Hammerdal i Jämtland officiellt fått mest nysnö med 5 cm. Var det norrmännens dominans över Sverige inom skidsport som var budskapet i snöandet på Norges nationaldag tro?

Regnet den ”syttende mai” var annars mest intensivt över Stockholm, och 32 mm det dygnet är huvudstadens största dygnsnederbörd i maj månad sedan det föll 45 mm den 31 maj 1988.

Till slut blev det lite mer sommar trots allt
Efter att den meteorologiska sommaren (medeltemperatur över 10 grader fem dygn på raken) gjort lokal och tidig entré redan den 19 april tog den en månadslång paus i sin framfart. Först den 19–21 tog sommaren ett kliv till när den anlände till delar av södra och östra Götaland, östra Svealand och sydostligaste Norrland. Sommaren gjorde därmed en SJ och är nu avsevärt försenad jämfört den normala tidtabellen när sommarmånaden juni tar över.

Den meteorologiska vintern hängde också kvar länge i fjällen. Den 5–6 blev det meteorologiska vår (medeltemperatur över 0 grader sju dygn på raken) i större delen av fjällkedjan, men först den 24–28 anlände våren till de sista utposterna i vår vackra fjällvärld. Allra sista ut att få vår är troligen Blåhammaren i Jämtlandsfjällen den 28, men det kan först slås fast med hundraprocentig säkerhet när alla sju dygn passerat (alltså först den 4 juni).

Sämsta majvärmen sedan 1962
Under hela månaden var det bara under tre ynka dagar som temperaturen nådde 20-gradersstrecket någonstans i landet, den 12 i nordöstra Skåne, den 24 vid Smålandskusten och den 31 i Tornedalen. Endast sju officiella platser upplevde därmed 20 grader eller mer i maj:
21,4 grader i Kristianstad den 12,
20,8 grader i Oskarshamn den 24,
20,8 grader i Övertorneå den 31,
20,4 grader i Hästveda den 12,
20,2 grader i Gladhammar den 24,
20,1 grader i Osby den 12
och 20,0 grader i Pajala den 31.

Den föga imponerande noteringen på 21,4 grader som landets högsta temperatur i maj är osedvanligt låg. För att hitta en ännu lägre högsta-temperatur för maj månad i Sverige behöver man bläddra tillbaka över 50 år i tiden till 21,2 grader i Viksbäcken i Ångermanland den 27 maj 1962. Här är månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna:
I Götaland 21,4 grader i Kristianstad den 12,
i Svealand 19,3 grader i Stockholm den 24,
i södra Norrland 18,7 grader i Hudiksvall vid Hälsingekusten den 27
och i norra Norrland 20,8 grader i Övertorneå den 31.

Årets hittills varmaste dag är därmed fortsatt den 20 april, dagen då värmländska Arvika noterade 22,0 grader. Att landets högsta majtemperatur är lägre än den i april händer lite då och då, men inte alltför ofta. Senast det hände var för nästan två decennier sedan, 1996. Örebro i Närke och Torup i Halland hade då varmast i landet med 26,6 grader den 14 respektive 13 maj, men det var hela 28,8 grader i småländska Målilla den 23 april. Det året var det ju snarare den extrema värmen i april (0,2 grader från det svenska aprilrekordet) som gjorde att landets maxtemperatur i maj blev lägre än i april. Innan 1996 hände samma sak senast 1987, men även då med klart högre värden än årets: 26,5 grader i Oskarshamn den 30 april och 26,3 grader i Risinge i Uppland den 1 maj. Nästan lika varmt gången dessförinnan också 1968: 26,0 grader i skånska Staffanstorp den 22 april och 24,0 grader i halländska Knäred den 31 maj.

Precis som för maxtemperaturen i sig behöver vi därför backa till 1962 för att hitta ett liknande scenario som i år: 22,5 grader i Ambjörnarp i Västergötland och i Ramsjöholm i Småland den 25 april och som tidigare nämnts 21,2 grader i Viksbäcken den 27 maj.

Sval och blöt avslutning
Årets maj avslutades likt som den började, med ett omfattande regnväder. På kvällen den 29 tog sig ett regn in från sydväst. Regnet förstärktes och blev delvis kraftigt över nordöstra Götaland, Svealand och sydöstra Norrland den 30, för att sedan i försvagat skick vandra vidare norrut den 31. Främst i Dalarna föll 30 mm eller mer under nederbördsdygnet den 30 (räknat från klockan 8 den 30 och 24 timmar framåt):
36 mm i Lillhamra i nordöstra Dalarna,
35 mm i Kolsva i sydvästra Västmanland,
34 mm i Våmhus i mellersta Dalarna,
34 mm i Stora Spånsberget i södra Dalarna,
33 mm i Gesunda i mellersta Dalarna,
33 mm i Orsa i mellersta Dalarna,
33 mm i Dravagen i inre Härjedalen,
33 mm i Sågen i södra Dalarna,
32 mm i Fredriksberg i sydligaste Dalarna,
31 mm i Söderbärke i sydligaste Dalarna
och 30 mm i Höglekardalen i Jämtlandsfjällen.

Bland annat vräkte regnet ner över alla tappra löpare i Stockholm Marathon den 30. Denna ostadiga maj drog därmed arrangörerna av Göteborgsvarvet vinstlotten. Även om det var rätt blåsigt var det nog ändå många som gladdes åt att det var strålande sol och cirka 14 grader varmt när den halvmaran genomfördes den 23.

Natt mot 1 juni kom nästa kraftiga regn in över Västkusten. Eftersom maj månads nederbördsmängd räknas ända fram till klockan 8 på morgonen den 1 juni han det bli ytterligare en observation på dygnsnederbörd på 30 mm eller mer:
34 mm i Ulricehamn i södra Västergötland den 31 maj.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer