Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (8)
Visa alla (8)

”Maj speziale med extra allt”

Uppdaterad
Publicerad

Vädret i maj kan vara mycket varierande, vilket årets version sannerligen bevisade. Högsommarvärme varvades med kylande nordvindar och snöfall. Omslagen var flera och oftast snabba.

Rekordsolig, rekordvarm och närapå rekordblöt, samtidigt som månaden också var väldigt, väldigt torr på många håll i främst södra Götaland. Mycket av allt helt enkelt, såsom det kan vara i vår- och försommartider om vädergudarna gillar att ta ut svängarna.

Rekordvarm och rekordsolig

Vid två tillfällen i maj drog kalluften söderut över landet, så framförallt kring månadens mitt var vädret kallare än brukligt. I övrigt var det värme som gällde, vilket sammantaget gav ett överskott på mestadels 1–3 grader över det normala, men längst i norr till och med dryga 4 grader varmare än vanligt. Störst överskott noterades i Parkalompolo i norra Norrbotten med 4,6 grader, medan Sveg i Härjedalen ”bara” fick 0,5 grader varmare än deras genomsnitt för referensåren 1961–1990. I absoluta tal hade skånska Lund varmast i maj med en medeltemperatur på 14,5 grader, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade kallast med 0,4 grader.

Trots de stora överskotten längst i norr var det i Sydsverige och upp längs ostkusten som majtemperaturen slog rekord. Följande platser med minst hundraåriga mätserier slog rekord:
13,2 grader i Falsterbo på den skånska sydvästspetsen (mot tidigare 13,1 grader 2000), startår 1880,
14,4 grader i Malmö (mot tidigare 14,3 grader 1993), startår 1917,
14,5 grader i Lund (mot tidigare 14,3 grader 1993), startår 1860,
9,7 grader i Svenska högarna i norra Östersjön (mot tidigare 9,5 grader 1993), startår 1879,
8,7 grader i Holmön vid södra Västerbottenskusten (mot tidigare 8,1 grader 2009 och 1865), startår 1855 i den sammankopplade serien med Holmögadd
och 8,8 grader i Bjuröklubb vid norra Västerbottenskusten (mot tidigare 8,7 grader 2009), startår 1879.

Dessutom tangerade Landsort vid Södermanlandskusten (startår 1860) sitt majrekord på 10,1 grader från 1921.

Nederbörden fördelades väldigt ojämnt över landet. Delar av Svealand och södra Norrland fick mer än brukligt, främst i Gästrikland och Hälsingland med över dubbla normalmängden på många håll. I stora delar av sydvästra Götaland och nordvästra Norrland föll mindre än hälften av månadens normalmängd, och lokalt så lite som en femtedel. Lite förvånande kanske att även Öland, Smålandskusten och södra Gotland fick mer regn än vanligt denna ”torra” maj. Det beror på ett enda regn som den 15 vräkte ner över Öland med omnejd och gav mer än månadens normalmängd (som är 30–40 mm i de trakterna). Ett enda dygn kan alltså bestämma hela månadens slutresultat.

Det skiljer väldigt mycket mellan de torraste och blötaste delarna av landet i maj. Regnligan i millimeter räknat toppas av Gördalen i norra Dalarna med 138 mm, medan Rensjön i norra Lapplandsfjällen fick minst med 5 mm. Efter 83 mm på bara två dygn i Gävle i Gästrikland blev det närapå rekordmycket regn även för månaden som helhet, men med sammanlagt 114 mm fattades trots allt 2 mm till rekordet.

Solen sken flitigt i maj, och undantaget västra Svealand och nordvästligaste Götaland noterades fler soltimmar än brukligt. Flesta soltimmar fick Hoburg på sydligaste Gotland med 352 timmar, medan Borlänge i Dalarna bara noterades för 211 timmar (vilket är 24 timmar mindre sol än brukligt för deras del). Flera platser noterade rekordmycket sol. Utöver de korta mätserierna för Karlskrona och Tarfala sattes också solskensrekord för maj i Kiruna i norra Lappland med 355 timmar mot det tidigare rekordet på 344 timmar från 1996. Mätningarna inleddes där 1958. För Hoburg (startår 1985) ser det något preliminära värdet för maj ut att ge en tangering av rekordet 365 timmar från 1989.

”Sommartider hej hej”

Redan i slutet av april började värmen komma smygande, och det blev allt tydligare när sköna maj gjort entré. Stockholm var först ut att hälsa den meteorologiska sommaren välkommen den 1. Då hade man där det första av de fem dygn på raken med minst 10 grader i medeltemperatur varje enskilt dygn som krävs. En vecka in i maj hade sommaren anlänt till hela Götaland, stora delar av Svealand samt sydöstra Norrland.

Årets högsta temperatur var 21,0 grader (Ronneby-Bredåkra i Blekinge den 5 april) vid månadens start, men höjdes flera gånger på bara några dagar:
21,2 grader i Örebro i Närke den 3 och i Film i norra Uppland den 4,
22,1 grader i Falun-Lugnet i Dalarna den 6,
24,3 grader i Göteborg den 7,
25,5 grader i Delsbo i norra Hälsingland och i Markaryd i sydligaste Småland den 8 (årets första högsommarvarma dag)
och 27,4 grader i Uppsala den 9.

Hela 27 grader varmt i Svealand i början av maj är väldigt ovanligt. Uppsala fick dock inte behålla landets årshögstanotering i mer än dryga två veckor, för senare skulle det bli ännu varmare. Mer om det senare i denna dignande krönika.

Gräsbränder och stoftvirvlar i det snustorra vädret

Fjolårsgräset torkade snabbt, och flera gräsbränder härjade runtom i landet dagarna kring Kristi himmelsfärdsdag den 5. Den mest kända blev nog gräsbranden som övergick till skogbrand nära Vänge på inre Gotland.

Torrt i markerna, men även torr luft bidrog till brandrisken dessa dagar. I Stockholm var exempelvis den relativa luftfuktigheten endast 12 % på sena eftermiddagen den 5, vilket är det lägsta värde som uppmätts i huvudstaden på åtminstone 20 år.

Sol, värme, lite vind, torr mark och torr luft är även ypperliga förutsättningar för att stoftvirvlar ska bildas. Oftast är virvlarna relativt små när de sveper över skolans grusplan eller den nyharvade åkern. I början av maj slog åtminstone fem kraftigare stoftvirvlar till, virvlar som var så pass kraftiga att de orsakade viss materiell skada.

Första kalluftsattacken norrifrån

Många blev snabbt bortskämda och ”krävde” att maj skulle fortsätta på den inslagna vägen. Nu blev det inte så, och omslaget blev kraftfullt och märkbart. Kallare luft hade legat och lurat längst i norr ett par dagar, och när almanacka väl visade den 10 var det dags för kalluften att dra söderut över Norrland och Svealand. Temperaturen sjönk på många platser med omkring 10 grader inom en timme, luftfuktigheten sköt i höjden och vinden vred till en kylig nordan. Vindkantringen överraskade, och blev en påtaglig minnesbeta om att majvädret snabbt kan byta ansikte.

Den 11 drog kalluften vidare söderut, men även om den varmaste luften gjort sitt var det soligt och skapligt varmt ändå. Ett band med regn svepte den 12–14 söderut över landet (som mest föll uppåt 40 mm), varefter ännu kallare luft följde norrifrån. Det var så pass kallt att snö föll i delar av Härjedalen och norra Dalarna natten till den 13. Det blev dock inget snötäcke på någon officiell mätstation. Den 14 blev månadens utan tvekan kallaste dygn jämfört med det normala sett till en snitt för hela landet.

Snö i Västmanland–Dalarna och regn i massor över Öland

Natten därpå blev det snöinslag så pass långt söderut som i Närke, men det var främst i trakterna kring Ludvika i sydligaste Dalarna som det föll uppskattningsvis 10–20 cm natten till den 14. Av landets officiella snödjupsstationer noterade Ställdalen i norra Västmanland mest med 13 cm, följt av Söderbärke i sydligaste Dalarna med 3 cm. Med tanke på vad jag brukar hävda om att ”mannaminnet är kort”, så kändes nog snön den morgonen i Ludvika-trakten mer extrem än den egentligen var. Blötsnön orsakade strömavbrott för flera tusen abonnenter.

Snöfall i maj är relativt ovanliga söder om Siljan, men förekommer trots allt då och då. På senare år kan nämnas att gällande snödjupsrekord för Svealand för maj månad sattes i Leksand i Dalarna den 18 maj 2008 med 30 cm, och den 5 maj 2010 delade kung Bore skadeglatt ut 7 cm av vinterns vita guld till Svinhult i Östergötland.

Apropå snö är det kanske bäst att för formens skull även redovisa månadens största snödjup i landets olika delar:
I norra Norrland 78 cm i Sadjem sydost om Gällivare i Lappland och i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 1,
i södra Norrland 51 cm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 1
och i Svealand nyss nämnda 13 cm i Ställdalen.

I Götaland har inget snödjup uppmätts i maj. Ställdalens snödjupsökning på 13 cm den 14 blev för övrigt med råge månadens största snödjupsökning i landet.

Regnet norrifrån drog vidare och snurrade sedan till sig över Öland med omnejd den 15. Ett minst sagt välbehövligt regn föll, och det blev mer än genomsnittlig majmängd när det kom 40 mm eller mer på flera platser:
46 mm i Löttorp på norra Öland,
45 mm i Skedemosse på mellersta Öland,
44 mm i Mönsterås vid Smålandskusten,
43 mm i Norra Möckleby på mellersta Öland
och 40 mm i Hoburg på sydligaste Gotland.

Månadens högsta byvind oavsett stationsplacering blev stormbyar på 30 m/s i Söderarm i Stockholms yttre norra skärgård på kvällen den 15.

Nätterna i mitten av månaden var kyliga med lokal frost långt söderut. Här har ni månadens lägsta temperatur i de fyra landsdelarna:
I norra Norrland 7,7 minusgrader i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen den 19,
i södra Norrland 7,1 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 11,
i Svealand 3,9 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 5
och i Götaland 4,2 minusgrader i Horn i sydligaste Östergötland den 1.

Värmen återkom

Efter ett par dygn med svalt och tämligen intetsägande väder återkom värmen. Först lite smygande i sydost den 20–21, och sedan mer utbrett den 22. När maj inleddes var det fortsatt meteorologisk vinter på sina håll i fjällkedjan. För en officiell station i landet (Tarfala) dröjde det ända fram till den 21 innan vintern officiellt övergick till vår. Definitionen för meteorologisk vår är ju sju dygn på raken med medeltemperatur över 0 grader varje enskilt dygn.

Vädret stod och vägde, för svalare luft fanns i nordväst och strax väster om Sverige, vilket gav en hel del väderdramatik. I norra Dalarna föll uppåt 100 mm på bara två dygn den 22–23. Officiellt fick Gördalen 86 mm dessa två dygn, så inte undra på att flödena i vattendragen steg snabbt, bland annat i övre delen av Västerdalälven. Utöver regnet pågick också snösmältningen i fjällen för fullt. Frånsett Gördalens 53 mm den 22 var det inga andra platser som noterade 40 mm eller mer på ett dygn den 22 eller den 23, men väl uppåt 37 mm som mest i ett stråk från norra Dalarna upp till inre Ångermanland.

Värmen kulminerade i sydöstra Götaland den 24 med den nya årshögstanoteringen 27,8 grader i Halmstad vid Hallandskusten.

I gränsen till svalare luft som efterhand tryckte på norrifrån (mer om det strax) brakade åskan lös den 24. Från Vänern med omnejd och neråt Halland blommade kraftiga åskmoln upp, och regnet vräkte ner. Skyfallsliknande regn vållade översvämningar i bland annat Karlstad. I Ed i Dalsland föll hela 83 mm regn, vilket är extremt mycket. Det svenska dygnsnederbördsrekordet för maj lyder nämligen på 93 mm satt i Öxabäck i Västergötland den 21 maj 1931.

Över 40 mm föll på följande platser dygnet den 24 (fram till klockan 8 den 25):
83 mm i Ed (månadens största officiella dygnsnederbördsmängd),
54 mm i Källsjö i norra Halland
och 41 mm i Sunne i mellersta Värmland (varav 19 mm på bara en timme).

Andra kalluftsattacken norrifrån

Månadens andra attack norrifrån med kalluft hade många likheter med månadens första. Kalluften kom i flera portioner ner över landet, varav den sista var ett regn som efter att snällt ha glidit ner åt sydost plötsligt fick för sig att snurra till sig. Det första regnet gjorde det över Götalands ostkust den 15, medan månadens andra ”kalluftsregn” snurrade till sig över östra Svealand och sydöstra Norrland den 26–27.

Det började så smått den 25, men det var främst den 26–27 som regnet vräkte ner över norra Uppland, Gästrikland och södra Hälsingland. Gävle-Åbyggeby fick mest med 83 mm på två dygn, följt av 77 mm i Älvkarleby i norra Uppland. Lokala översvämningar följde, vilket är helt naturligt om så mycket regn faller på kort tid.

Officiellt föll det 40 mm eller mer den 26 (från klockan 8 den 26 till klockan 8 den 27) på följande platser:
60 mm i Gävle-Åbyggeby (nytt dygnsnederbördsrekord i maj för Gävle),
55 mm i Gävle,
44 mm i Söderala i sydöstra Hälsingland
och 44 mm i Älvkarleby.

Gävles notering är inte bara nytt dygnsnederbördsrekord (där det tidigare majrekordet löd på 51 mm från den 18 maj 2008), utan även det blötaste majdygnet i hela Norrland sedan den 30 maj 1988 då Borgavattnet i östra Jämtland satte norrländskt rekord med 89 mm.

Värmen fick sista ordet

När väl regnet snurrat klart tog det några dagar innan värmen åter tog hand om taktpinnen. Mycket varm luft vällde in österifrån, och värmen smet först in över nordöstra Norrland den 28. De två avslutande majdagarna blev sedan mycket varma i så gott som hela landet, och därmed blev totalt 11 av månadens 31 dagar högsommarvarma, alltså med minst 25 grader någonstans. Maxtemperatur under 20 grader var det 7 av 31 dagar, medan övriga 13 majdagar toppade på mellan 20 och 25 grader. Lägst maxtemperatur i maj inträffade den 15 då Sundsvalls flygplats i Medelpad noterade varmast i landet med sina 16,4 grader den dagen.

Värmen kulminerade på Västkusten den 31 med nytt årshögsta. Här ses den noteringen och även månadens högsta temperatur i de övriga landsdelarna:
I Götaland 29,7 grader i Göteborg den 31,
i Svealand 27,4 grader i Uppsala den 9,
i södra Norrland 27,2 grader i Junsele i inre Ångermanland den 31
och i norra Norrland 27,4 grader i Vittangi i nordöstra Lappland den 29.

Uppåt 30 grader i Göteborg i maj tillhör inte vanligheten precis. Det har bara varit ännu varmare i maj en enda gång tidigare, nämligen 29,8 grader i Göteborg-Säve den 5 maj 1977.

Följande platser satte nya maxtemprekord för maj månad den 31:
26,1 grader i Vinga (startår 1849) utanför Göteborg mot tidigare 26,0 grader den 21 maj 1993,
25,4 grader i Holmön mot tidigare endast 20,0 grader den 31 maj 1978
och 25,0 grader i Falsterbo (startår 1880) mot tidigare 24,7 grader den 21 maj 2012.

Med värmen tog åskskurarna ny fart, och den 31 var det gott om åska från Skåne upp längs Västkusten, speciellt vid Hallandskusten. Åska är en klassisk indikator på att vi ändrat väderregim från vår till sommar. Den 31 blev månadens mest åskrika dygn med drygt 4 500 registrerade blixtar i landet, följt av den 24 med drygt 3 100 och den 23 med drygt 800.

Årets första natt utan köldgrader i landet är också ett sommartecken gott som något. I år skedde det den 23, och därefter har även nätterna från den 29 och framåt varit officiellt fria från frost i hela landet.

Efter en två veckor lång paus tog den meteorologiska sommaren ny fart norrut den 21–30. Lokalt är det fortsatt vår i delar av fjällvärlden, men i övrigt är sommaren här nu.

Vinterns sista utposter

Snötillgången har, med viss kortvariga undantag, sakta men säkert minskat under månaden. Den 25 var det enbart barmark utanför fjällvärlden, och därmed kan man med fog lägga locket på för snösäsongen 2015–2016. Helt snöfritt är det givetvis inte än i fjällvärlden, och möjligen kan det även snöa en del innan vintern helt och hållet gjort sitt för landets kyligaste utposter.

Under majs första halva var det höga flöden i små och medelstora vattendrag i nordöstra Norrland. Vårfloden kulminerade på mycket höga nivåer den 6–9, varefter flödena sakta men säkert sjönk så att varningarna kunde tas bort helt den 15. Efter snösmältning i de södra fjälltrakterna, och därtill regnigt den 20–24 nådde vårfloden höga nivåer i delar av Dalälven i Dalarna den 23–25 och i Klarälven i Värmland den 23–30. Efter flera dagars snösmältning i fjällvärlden tog säsongens sista vårflod sin början den 31 med höga flöden i Lapplands- och norra Jämtlandsfjällen.

Värmen i början av maj gick hårt åt den lilla rest av havsis som fanns i Bottenviken vid månadsskiftet. Den 12 såg säsongens sista iskarta dagens ljus.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer