Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Stora temperatursvängningar

Uppdaterad
Publicerad

Mars blev en ganska normal vintermånad, där sedan våren tog fart på allvar i söder under andra halvan. Kall och varm luft förde en ständig kamp om herraväldet över landet, så temperaturen svängde ofta och mycket.

Om ni tror att årets mars varit osedvanligt kall och med snötäcke ovanligt långt söderut långt in i månaden så tror ni alldeles... fel. Visst har mars som helhet varit något kallare än normalt i delar av landet, men man behöver bara backa till 2006 för att hitta en betydligt kallare marsmånad. Då var även snötäckets utbredning i söder betydligt större i slutet av månaden än vad det är i år. Vill man sammanfatta hela vintern så blir det ju lite annorlunda, men det lämnar vi därhän. Nu är det mars som ska synas i sömmarna.

Snödjupen i Götaland kulminerade redan i februari, men nu i mars har snödjup större än på länge uppmätts längre norrut i landet. Falun 64 cm den 1-8, Härnösand 86 cm den 2-3 och Gunnarn i södra Lappland 95 cm den 28-30 är de största snödjupen där sedan 1988, och Piteå 94 cm den 30 är störst sedan 1981.

Tema månadskrönikor

Varma och kalla perioder har avlöst varandra i en strid ström under månaden. Sammantaget blev månaden något kallare än normalt i stora delar av landet, men på sina håll även något varmare. Spannet blev till slut från 1,4 grader över till 1,9 grader under det normala. I absoluta tal hade Naimakka i nordligaste Lappland kallast i landet i mars med 11,9 minusgrader, medan Malmö med 2,8 grader hade månadens högsta medeltemperatur.

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVT

Nederbördsmängderna blev något mindre än normalt, främst i söder, medan norra Sverige fick normalt eller något mer än normal nederbördsmängd i mars. Mest nederbörd föll i delar av norra Norrland, lokalt dubbelt mot det normala, och allra mest i delar av fjällen.

Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961-1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Foto: SVT

Resterna av Xynthia

Månaden inleddes med ett omfattande snöfall, delvis även regn vid syd- och ostkusten. Det var resterna av det mäktiga oväder kallat Xynthia som slagit hårt mot Västeuropa dagarna innan. I skånska Rynge nådde byvinden 22 m/s mitt på dagen den 1 och på många håll i främst södra och östra Götaland vållade snö och blåst stora problem på vägarna och för tågtrafiken. När snöfallet drog vidare norrut längs Norrlandskusten fördes kall luft ner med nordvindar och blöta vägar frös snabbt till och blev rejält hala. Många halkolyckor inträffade i främst västra Götaland under kvällen den 1 och natten mot den 2.

På många håll föll 10-20 cm snö, officiellt fick Övertorneå i Norrbotten mest med 22 cm, antagligen väldigt lätt snö eftersom det var kallt. Vatteninnehållet var säkerligen större i de 18 cm som uppländska Vällnora fick. Efter snöfallet passerat hade Koppom i västligaste Värmland 104 cm snö, månadens största snödjup i Svealand. Det snödjupet uppmättes alla dagar den 1-7. Motsvarande maximala snödjup för olika delar av landet i mars blev för Götalands del 73 cm i Svinhult i sydligaste Östergötland den 4, för södra Norrlands del 97 cm i Storlien-Visjövalen i Jämtland den 18 och för norra Norrlands del 160 cm i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen den 15.

Kallt, milt, kallt

Kalluft följde, bland annat med månadens lägsta temperatur, 34,2 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 4. Nordvinden tilltog och havsisen omfördelades och packades så att mängder av fartyg fastnade i isen på norra Östersjön, Ålands hav och södra Bottenhavet. Kylan var rejäl även söderut i landet och natten till den 7 frös tre personer ihjäl på olika platser i Uppland.

Samtidigt började mildare luft komma in västerifrån. Vasaloppet den 7 blev för många en angenäm (så angenämt 9 mil på skidor kan vara!) upplevelse med inte alltför många minusgrader på morgonen, nollgradigt fram på dagen och en del sol också. Mildluften slog först igenom i norr och det kraftfullt också. Vinden nådde orkanstyrka på 33 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen natten till den 8 och även öster om fjällen blåste det hårt i Lappland. Byvinden nådde nästan storm, med Vajmat 24 m/s, Malå-Brännan 23 m/s, Arvidsjaur 23 m/s och Gunnarn 23 m/s som högsta noteringar. De milda västvindarna fick kvicksilvret att stiga vid södra Norrlandskusten, 9,6 grader i Hudiksvall den 8, månadens dittills högsta temperatur. Natten till den 10 nådde vinden i Stekenjokk åter orkan med 36 m/s. Den 8-10 föll även störa mängder snö och regn i fjällen, främst i de västra Jämtlands- och Lapplandsfjällen.

Samtidigt som mildluften levde livet i norr fanns kalluften kvar i söder. När dimmolnen låg kvar hela dagen över delar av Götaland den 10 orkade varken Göteborgs eller Malmös temperatur över nollgradersstrecket. Kalluften skulle dock återkomma även i norr. Den 11 drog kall luft ner norrifrån över norra Norrland. I exempelvis Umeå sjönk temperaturen 6 grader på bara en timme. Samtidigt, strax söder om kalluften, kulminerade vårvärmen för denna gång med 9,7 grader i Brattmon i norra Värmland och i Brämön vid Medelpadskusten. För att vara mars var kylan sträng i mitten av månaden. Under flera nätter var det 30 minusgrader eller kallare som lägst i landet. Den 16 orkade inte en enda plats i norra Norrland över nollgradersstrecket på dagen, trots rätt soligt väder. Den 15 var det typiskt aprilväder i större delen av landet, alltså kalluft där värmande sol varvades med snöbyar.

Våren tog fart på allvar

Efter en trevande inledning kom våren i gång på allvar under månadens andra halva. Den 18 forsade mildluften in på bred front sydvästifrån över landet. Direkt blev det årets dittills varmaste dag med 11,7 grader i både Lund och Helsingborg. Snöfallet som drog norrut över landets mellersta och norra delar gav 10-20 cm på sina håll. Officiellt fick Boksjö i södra Lapplandsfjällen mest med 23 cm. Den 20 var det dags igen för en ny notering av årets dittills högsta temperatur, denna gång i Dalarna med 12,1 grader i både Avesta och Mora.

Resten av mars förflöt med ganska ostadigt väder. Flera områden med regn och snö svepte in över landet från sydväst och passerade österut och norrut över landet. I söder föll det mesta som regn, men från Svealand och norrut alltmer som snö. Lokalt cirka 20 cm nysnö som mest, i Nyhyttan i södra Dalarna 20 cm den 21 samt i Murjek i norra Lappland 23 cm och Talljärv i Norrbotten 21 cm den 27. Det snöfall som gav Nyhyttan 20 cm snö lyckades även pricka in ett ymnigt snöfall rakt över herrarnas SM-final i bandy på Studenternas i Uppsala.

Av och till var det rejält mild luft som fördes in över södra Sverige. Den 25 blev det 16,9 grader varmt i Lund, men dagen därpå hela 19,3 grader. Det är den högsta temperaturen som uppmätts i Lund i mars månad sedan mätningarna inleddes där 1753! När den varmaste luften förpassades österut över Götaland small det till med mycket åska den 27 och natten till den 28, det rapporterades om blixtnedslag i sju fastigheter.

Mildluften i söder gick hårt åt snötäcket, som snabbt sjönk ihop och smälte bort. Därmed steg nivåerna i vattendragen. Med tanke på all snö denna vinter så var frågan inte <f>om</f> utan <f>när</f> vårfloden skulle vålla problem. Den 24 varnades för höga flöden i många små och medelstora vattendrag i Götaland. Från den 29 skärptes varningen till delvis mycket höga flöden, och lokalt blev det även en del översvämningar. Det var främst flödena i Silverån och Gårdvedaån i norra Småland som nådde mycket höga nivåer under månadens avslutande dagar. Nu i april kan vårfloden bli besvärlig även längre norrut i landet också, men det återstår ju att se.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet