Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (10)
Visa alla (10)

Onormalt väder, men normal månad

Uppdaterad
Publicerad

Värsta snökaoset någonsin i Stockholm och meterdjup snö vid Västerbottenskusten följdes av milt och blåsigt väder. Årets omvända novemberväder var unikt på många sätt, men sammantaget ändå rätt ordinärt.

November är ganska ofta en höstlig variant av april, alltså en månad som man inte riktigt vet hur den kommer att te sig. Vissa år är det vinterväder som gäller, medan det andra år är mildvädret som härskar och rubrikerna handlar om snöbrist och annat. Årets november bjöd på bägge varianterna, såväl vinterväder långt söderut som mildluft långt norrut. Dock i fel ordning, för månaden inleddes kallt och avslutades mestadels milt.

Sammantaget ganska normalt

I princip var den första halvan av månaden kall och den andra mild, vilket gav tämligen normal medeltemperaturen för november som helhet. Så kan det vara ibland, att ett onormalt väder ger en normal månad. Medeltemperaturavvikelsen i november ligger i stora delar av landet inom en grad från normalvärdet för referensåren 1961–1990. Lite mer avvikelse återfinns i delar av mellersta Norrland, där det lokalt har varit cirka 2 grader varmare än normalt. I absoluta tal var november varmast i Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård med en medeltemperatur på 5,6 grader, medan Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen med råge hade kallast i landet med 11,5 minusgrader. Naimakka i nordligaste Lapplands hade näst kallast med 9,6 minusgrader. Utklippan och Nikkaluokta är för övrigt samma platser som hade varmast och kallast i oktober också.

Även nederbörden blev tämligen normal i november. Lite mer nederbörd än brukligt föll i större delen av Norrland, östra Svealand och östra Götaland. Lokalt mer än dubbla normalmängden, men inte rekordmycket någonstans. Delar av Götaland och Svealand upplevde en torrare november än vanligt, främst i delar av Östergötland. Även nordvästra Lapplandsfjällen hade övervägande torrt väder i november. I millimeter räknat föll mest i Korsvattnet i Jämtlandsfjällen med 143 mm, medan Axstål utanför Karlsborg vid Vätterns västra strand i Västergötland fick minst med 16 mm.

Solen lyste till stor del med sin frånvaro under månaden. Lokalt visade sig solen ytterst sparsamt, som i Luleå i Norrbotten med bara 15 timmar på hela månaden. Det är mindre än hälften av deras normala solskenstid på 34 timmar, men dock ändå klart (så att solen kunde lysa) mer än deras minimirekord för november på 6 timmar från 2000. Solbristen har ett undantag, och det är södra Götalands fastland och ut över Gotland, och speciellt då Skåne och Blekinge som fick mycket mer sol än vanligt under månaden. Nytt novemberrekord sattes också för den korta mätserien i Karlskrona i Blekinge med 86 timmar. Det är en minst sagt rejäl putsning, för det tidigare rekordet löd på 62 timmar från 2011. Det ska dock påpekas att mätningarna inleddes där först 2009.

Alltmer vinter i söder

Månaden inleddes med ett omfattande regn- och snöväder över Svealand och södra Norrland. All nederbörd som föll före klockan 7 den 1 hamnar statistiskt sett på oktobers sista dygn, men eftersom det fortsatte att regna och snöa (främst blötsnö) även den 1 noterade flera platser 30 mm eller mer för dygnet den 1:
41 mm i Djurö öster om Stockholm i sydöstra Uppland,
36 mm i Los i nordvästra Hälsingland,
34 mm i Vagnhärad i södra Södermanland,
32 mm i Dalarö i Stockholms södra skärgård i Södermanland,
32 mm i Stora Spånsberget i södra Dalarna,
31 mm i Svanberga i östra Uppland
och 31 mm i Film i norra Uppland.

Snön föll i Dalarna med omnejd och snödjupet ökade med 10–20 cm på sina håll. Officiellt fick Ställdalen i norra Västmanland mest med 21 cm fram till morgonen den 2.

Nästa regn- och blötsnöväder nådde sent den 3 in över västra Götaland, för att sedan förstärkas alltmer. Snön och regnet alltså, inte Götaland. Åter föll 30 mm eller mer på ett dygn:
53 mm i Krokshult i östra Småland,
47 mm i Orrefors i östra Småland,
43 mm i Uddevalla i sydöstra Bohuslän,
42 mm i Kroppefjäll-Granan i södra Dalsland,
39 mm i Fagerhult i östra Småland,
39 mm i Svinhult i sydligaste Östergötland,
37 mm i Kosta i södra Småland,
35 mm i Nybro-Slättingebygd i östra Småland,
34 mm i Kalmar vid Smålandskusten,
33 mm i Bredåkra utanför Ronneby i Blekinge,
32 mm i Fridlevstad i östra Blekinge,
32 mm i Kristianstad i nordöstra Skåne,
32 mm i Gladhammar vid Smålandskusten,
31 mm i Södra Vi i östra Småland,
31 mm i Lysekil vid Bohuskusten
och 30 mm i Hästveda i nordöstra Skåne den 5
samt
33 mm i Vänge på inre Gotland,
30 mm i Nybro-Slättingebygd
och 30 mm i Oskarshamn vid Smålandskusten den 6.

Krokshults 53 mm blev månadens största dygnsnederbördsmängd. Allt regn i östra Småland den 5–6 gav lokala översvämningar, och de höga flödena kulminerade den 7–9 varefter flödesvarningen strax därefter kunde tas bort. Dessutom blev det efterhand alltmer snöinslag i regnet, främst i norra och inre Götaland. Lokalt föll mycket snö, där följande platser noterade snödjupsökningar på 20 cm eller mer på ett dygn (fram till morgonen som anges):
22 cm i Malmbäck i norra Småland den 6,
21 cm i Bengtsfors i norra Dalsland den 6,
21 cm i Svinhult den 6
och 20 cm i Korkshult den 7.

Tidvis blåste det friska till hårda vindbyar i samband med månadens inledande två regn- och snöväder. Vid två tillfällen noterades till och med mycket hårda vindbyar:
22 m/s i Berga i östra Södermanland på eftermiddagen den 1
och 23 m/s i Axstål under efternatten till den 6.

”Nej, se det snöar…”

De envetna ost- och nordostvindarna bestod i söder under flera dagar, och med alltmer kalluft blev det efterhand alltmer snöinslag allt längre söderut och allt längre österut. Efter två dygn med snöande noterade Visby på morgonen den 8 nytt snödjupsrekord för november. I millimeter räknat föll mycket på Gotland främst dygnet den 7:
46 mm i Sanda på västra Gotland
och 42 mm i Visby.

Den vintriga inledningen av månaden bjöd på flera lokala snödjupsrekord för november (där tidigare rekord anges inom parentes):
31 cm i Visby den 8 (mot 23 cm den 19 november 2004)
39 cm i Stockholm den 10 (mot 29 cm den 30 november 1985 och 28 november 2004)
88 cm i Höglekardalen i Jämtlandsfjällen den 10–11 (mot 66 cm den 2 november 2006)

Snödjupsmätningar inleddes 1905 i Visby och Stockholm, medan Höglekardalens startår är 1962. Stockholms snödjupsrekord kunde dessutom varit ännu större om officiella mätningar utförts på andra tider än enbart morgnar, men mer om det lite senare i denna krönika.

Månadens största snödjupsökning på ett dygn blev 38 cm i Höglekardalen, från 24 cm på morgonen den 6 till 62 cm morgonen därpå. Samma dygn ökade också snödjupet i Härnösand vid södra Ångermanlandskusten med 22 cm.

Nordostvindar härskade inte bara i söder, utan även i norr. Redan den 3 började snön på allvar falla vid Skelleftebukten. Luften var kall och vattnet varmt, så därför fortsatte snöandet i nordostvinden med mer eller mindre intensitet under flera dagar kring allhelgonhelgen. Tyvärr finns ingen officiell snödjupsmätning i exempelvis Skellefteå eller Bureå. Privata mätningar angav dock att det låg uppåt en meter där när snöandet till stor del upphört den 8 november.

Med detta i färskt minne kommer här de officiellt största snödjupen i de olika landsdelarna i november:
I norra Norrland 66 cm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen den 23,
i södra Norrland 88 cm i Höglekardalen den 10–11,
i Svealand 63 cm i Gördalen i norra Dalarna den 21
och i Götaland 31 cm i Visby den 8.

Värsta snöovädret någonsin i Stockholm

Snöovädret som drabbade Stockholm den 9 kan mycket väl betraktas det värsta som någonsin slagit till mot huvudstaden. Det började snöa redan den 6 och sedan ökade det officiella snödjupet från morgon till morgon:
2 cm den 7,
8 cm den 8,
21 cm den 9
och till slut 39 cm den 10.

Snödjupsökningen de två sista dygnen var alltså 31 cm, vilket i Stockholms-mätningarna från 1905 och framåt bara överträffas av de 32 cm som föll på två dygn från den 10 till den 12 mars 1908. Snödjupsökningen då för över hundra år sedan må vara aningens större, men följdeffekterna blir givetvis helt annorlunda i en modern storstad mot då.

Merparten av snön föll dessutom på bara ett dygn, från kvällen den 8 till sena eftermiddagen den 9, och med tyngdpunkt över de centrala och södra delarna av Stockholmsområdet. En extra icke-officiell snödjupsmätning gjordes faktiskt i Stockholm på kvällen den 9, och då var snödjupet 47 cm! Det finns däremot fog för att tro att 30–50 cm föll över huvudstaden på cirka ett dygn. Det var ett sammanhängande snöfall som först passerade sakta norrut under främst kvällen och natten mot den 9, och därefter tog envetna sydvindar över och matade in ett stråk med snöbyar över främst de södra delarna ända fram till sena eftermiddagen.

Om tre, fyra decimeter dimper ner över en modern storstad blir det problem. Det oavsett var det sker, såsom exempelvis i något mindre skala i Göteborg den 19 januari i år. Jag tillhör den skara som ofta, och lite med glimten i ögat, brukar säga att det blir kaos för alla 08:or så fort det kommer en gnutta snö, men denna gång var det befogat med ordet kaos. De stora trafiklederna genom Stockholm blev efterhand långa parkeringsplatser. Inte så konstigt egentligen, för det räcker med att en eller annan långtradare med mer eller mindre dåliga däck måste stanna i en uppförsbacke och sedan inte kommer iväg därifrån för att det därefter ska korka igen helt. På så sätt var det främst de stora vägarna som drabbades av ovädret, och hur lätt är det att snöröja och bärga om vägarna är fulla med parkerade fordon? Nästan all busstrafik ställdes in och även tågtrafiken drogs med stora störningar under ovädret.

Det var mycket och delvis befogad kritik på snöröjningen, men å andra sidan kan man också ställa sig frågan: Var ska all snö ta vägen? Att hålla gator godtagbart snöröjda när det står parkerade bilar överallt är sannerligen inte det lättaste, framför allt inte när man förstår vilka enorma snömassor det handlar om när det kommer 30–50 cm på kort tid i en tätbebyggd stad. Och när ska man hinna röja när det ständigt är fordon i rörelse? Enda lösningen vore att i förväg tömma gator och vägar från fordon, vänta ut själva snöfallet, sedan snabb och effektiv snöröjning och därefter släppa ut alla fordon igen. En praktisk omöjlighet förstås, så det är bara att konstatera: Om det kommer mycket snö på kort tid över en modern storstad blir det stora problem.

Snöfallet över Stockholm fortsatte under långsam försvagning norrut längs Norrlandskusten den 9 och det blev följande officiella snödjupsökningar på 20 cm dygnet fram till morgonen den 10:
25 cm i Sänningstjärn i nordöstra Hälsingland,
23 cm i Åsarna i södra Jämtland,
22 cm i Stordalen-Midlanda i östra Medelpad
och 21 cm i Västerlo i inre Medelpad.

När vindarna österifrån gjort sitt och snöandet upphört följde flera vinterdagar i landet. Snön hade lagt sig långt söderut, och när snöutbredningen var som störst den 10 var stora delar av landet vitt. I södra Götaland är det ovanligt med snötäcke så pass tidigt som i början av november. Exempelvis fanns mätbart snötäcke i Kristianstad den 9–15, och som mest 8 cm den 10.

Tidig vinter i söder

Kylan i början av november fick den meteorologiska vintern (fem dygn på raken med medeltemperatur under 0 grader varje enskilt dygn) att snabbt avancera söderut. Den 7 hade vintern anlänt till stora delar av landet. För många kom därmed vintern flera veckor tidigare än brukligt. Kusttrakterna i Götaland fick dock aldrig vinter, och vinterns läge var sedan oförändrat månaden ut.

Säsongens hittills lägsta temperatur har reviderats flera gånger under månaden, och det har enbart varit i Nikkaluokta. Så inte undra på att man även sammantaget hade kallast i november. Här har ni samtliga nya säsongslägstanoteringar i Nikkaluokta under månaden:
23,2 minusgrader den 5,
26,7 minusgrader den 6,
26,8 minusgrader den 8,
27,4 minusgrader den 9 och tangerat den 24
och till slut 28,4 grader den 25.

I södra och mellersta Sverige blev nätterna till den 11 och den 12 månadens kallaste. Här har ni månadens lägsta temperatur i alla delar av landet:
I norra Norrland 28,4 grader i Nikkaluokta den 25,
i södra Norrland 24,4 minusgrader i Sveg i Härjedalen den 11,
i Svealand 21,5 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 11
och i Götaland 12,1 minusgrader i Horn i sydligaste Östergötland den 12.

Markant omslag och snösmältning

Den 14–15 tog det roliga slut för vintervädret när mildluften tog över västerifrån. Under senare halvan av månaden har många regn- och snöväder passerat revy på väg österut över landet. Inga större nederbördsmängder (30 mm eller mer) har dock rapporterats under andra halvan av november. Delvis beror det på att vädersystemen passerat ganska snabbt, för det var av och till blåsigt också, precis som det kan vara i samband med milt och ostadigt väder på vintern.

Däremot ökade snödjupet med mer än 20 cm på ett dygn vid två tillfällen (fram till morgonen som anges):
20 cm i Klippen i mellersta Lappland den 18
och 21 cm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 27.

Mildluften gick hårt åt snötillgången i söder, där alltmer efterhand övergick i barmarkens gråbruna nyans. Den 18 fanns officiellt ingen mätbar snö kvar i Götaland. I mildvädrets spår blev det även barmark på sina håll vid Norrlandskusten. Mildluften kulminerade den 21–23 med följande högstanoteringar i de olika landsdelarna:
I Götaland 11,8 grader i Oskarshamn den 23,
i Svealand 10,0 grader i Floda i inre Södermanland den 21,
i södra Norrland 8,4 grader i Gävle i Gästrikland den 21 och den 22
och i norra Norrland 6,3 grader på Umeå flygplats i Västerbotten den 22.

I statistikrullarna kommer även Gävles maxtemperatur för den 23 sättas till 8,4 grader. Det beror på att temperaturdygnet inleds redan klockan 19 kvällen innan (den 22 i detta fall), och just då noterades den högsta temperaturen det dygnet, varvid maxtemperatur blir identisk för den 22 och den 23. På dagen den 23 var det inte fullt lika varmt i Gävle, utan som högst 8,0 grader.

Milt och kallt om vartannat gav av och till problem med halka, kanske främst i mellersta Norrland. Dessutom förekom underkylt regn (alltså att det faller regn trots minusgrader i luften) och regn på kalla vägytor, vilket givetvis också orsakade halt väglag. Halkrisken är mest uttalad när temperaturen pendlar fram och åter kring 0-gradersstrecket, vilket den gjorde rätt frekvent på många håll dessa dagar.

Vinterkylan kunde ta tillfället i akt och kortvarigt sippra in över nordligaste Norrland den 23–25, vilket bland annat resulterade i den redan redovisade minimitemperaturen för november. Tillfälligt den 28 återkom även lite kyla till landets södra delar, men det var ack så kortvarigt. Det finns dock en tendens åt det kallare hållet nu när november övergår i december. Om det även innebär starten för den ”egentliga” vintern eller ej denna säsong återstår dock att se.

Nordlig storm

Första advent den 27 blev en mycket blåsig historia, speciellt vid delar av ostkusten. Nordvinden som svepte ner nådde stormstyrka vid Upplandskusten med 25 m/s i Örskär och Söderarm. Byvinden över land kulminerade under sena eftermiddagen och kvällen den 27 med stormbyar på 26 m/s på Visby flygplats och mycket hårda vindbyar på 22 m/s på Uppsala flygplats i Uppland.

I fjällen blåste det av och till stormvindar under månadens avslutande dygn:
26 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen kring midnatt den 25–26,
26 m/s i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen kring midnatt den 26–27,
25 m/s i Stekenjokk på sena förmiddagen den 29
och 26 m/s i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen på förmiddagen den 30.

Värst blåste det dock i Stekenjokk under natten till den 30. Kortvarigt nådde medelvinden då orkanstyrka på 34 m/s. Samtidigt noterades där även månadens högsta byvind oavsett stationsplacering med 39 m/s.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer