Platser som satte nya solskensrekord i september. Foto: SVTVisa alla (9)
Visa alla (9)

Solig sensommarvärme

Uppdaterad
Publicerad

Sensommarvärmen hängde kvar länge, men till slut slog det om. Vi fick en kännbar försmak av vad som är på gång senare i år när regn, snö, kyla och vind slog till norrifrån.

Sensommarvärme, torka och gott om sol när väl morgondimmorna lättat gällde i nästan tre fulla veckor, men sedan slog vädret om rejält. Stora mängder regn föll och den första septemberstormen på 11 år följdes av köldrekord, vinterns entré och decimeterdjup snö.

Soligt, varmt och torrt
Solen har lyst osedvanligt mycket på många håll i landet, men det varierar en hel del från plats till plats. Det lär delvis ha med morgondimmor att göra, för många var det dagar som inleddes med mer eller mycket morgondimma. Beroende på hur snabbt eller långsamt dimmorna och dimmolnen gav med sig blev solskenstiden därefter. Flera platser satte nya solrekord denna september:
Umeå (startår 1969) 218 timmar mot det tidigare rekordet 203 timmar från 1976,
Borlänge (startår 1987) 241 timmar mot 214 timmar 2002,
Stockholm (startår 1908) 243 timmar mot 238 timmar 2002,
Nordkoster (startår först 2006) 232 timmar mot 223 timmar 2010,
Göteborg (startår 1983) 233 timmar mot 228 timmar 2002
och Hoburg (startår 1985) på Gotlands sydspets 246 timmar mot 243 timmar 2006.

Några kallare dygn i slutet av månaden (främst den 22–25) uppvägde inte den värme som inledde och delvis även avslutade månaden. Sammantaget blev medeltemperaturen 1–3 grader över det normala i landet, med något större avvikelse i norr än i söder. Enskilda stationer avvek aningens mer eller mindre än så. Störst positiv avvikelse jämfört med referensåren 1961–1990 noterades i Sylarna i sydligaste Jämtlandsfjällen med 3,4 grader över normalt, och minst positiv avvikelse i Västerås i Västmanland med 0,4 grader över normalt. I absoluta tal hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen kallast i landet i september med en medeltemperatur på 3,2 grader, medan Hallands väderö i nordvästligaste Skåne och Falsterbo på skånska sydvästspetsen hade varmast med 15,3 grader.

Hade det inte varit för allt regn den 21 hade så gott som hela landet fått en torrare september än normalt. Sammanlagt fick östra Svealand, nordöstra Götaland och enstaka platser i norra Lapplandsfjällen mer nederbörd än normalt, medan övriga landet upplevde en torrare september än normalt. Länge var det extremt torrt i delar av mellersta och norra Norrland. Till slut föll några millimeter överallt i landet. Inga platser med långa mätserier slog dock rekord, för det krävs nästintill uppehåll.

I Latikberg i södra Lappland föll endast 4,6 mm, minst i hela landet i millimeter räknat. Bredbyn i Ångermanland med sina 4,7 mm mot normala 61,7 mm fick minst i procent räknat, endast 7,6 %. Dock ska nämnas att normalmängd saknas för Latikberg då den stationen bara varit i drift sedan juni 2008. Mest i millimeter föll i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen med 128 mm (152 %), medan Film i Norduppland fick mest i procent räknat, 196 % (110 mm). Där föll det mesta under bara ett enda nederbördsdygn, från morgonen den 21 till morgonen den 22.

Högsommarvärme och torka
Två tredjedelar av månaden präglades av relativt odramatiskt, torrt och sensommarvarmt väder. De 20 första dygnen bjöd alla på maxtemperatur över 20 grader, med kulmen den 2–6, och det blev även en högsommarvarm dag. Här månadens högsta temperatur i olika landsdelar:
I Götaland 25,1 grader i Gladhammar den 3,
i Svealand 23,3 grader i Östmark-Åsarna i norra Värmland den 2,
i södra Norrland 24,0 grader i Gävle i Gästrikland den 3
och i norra Norrland 21,5 grader i Boden i södra Norrbotten den 2.

Det var mest uppehåll dag efter dag som gällde. På sina håll i norra och mellersta Norrland föll ytterst lite under de två inledande tredjedelarna av månaden. Enda avbrottet i det soliga och torra sensommarvädret var ett band med regn- och åskskurar som tog sig in från sydväst den 7 och sedan snurrade runt ett varv över södra halvan av landet den 7–10. Inga större mängder föll, inte 30 mm eller mer på någon officiell nederbördsstation i alla fall.

Det gjorde det däremot ett par dagar senare, föll över 30 mm alltså. Då var riktigt sensommarvarm luft söderifrån uppe och nosade på sydligaste Sverige. Värmen nådde inte riktigt in, men regn- och åskskurarna gjorde det vilket ledde till 33 mm i Brösarp i sydöstra Skåne den 13.

I det vindsvaga väderläget som rådde blev en illaluktande doft kännbar i Västerbotten med omnejd omkring den 10. Som förmodad syndabock utsågs gaser från den aningens aktiva vulkanen Bárðarbunga på Island.

Lite mer höstlikt efterhand, i alla fall i norr
Natten till den 13 noterades nytt säsonglägsta med 5,0 minusgrader i Latnivaara i norra Lappland. Den noteringen tangerades sedan den 16 i Pajala i nordligaste Norrbotten.

Vindsvagt väder och soliga dagar var det gott om i början och mitten av månaden. Dagarna inleddes allt som oftast av dimma och dimmoln. De trilskande dimmorna blev efterhand alltmer seglivade, men oftast lättade de under förmiddagarna. Ett par morgnar, bland annat den 18–19, var dimman dessutom så pass tät att det vållade problem för flygtrafiken. Här på SVT Väder har vi denna månad sett många trolskt vackra dimbilder som tittare mejlat in till oss.

Dessutom arbetade sig den meteorologiska hösten (alltså fem dygn på raken med medeltemperatur under 10 grader) långsamt ner över en allt större del av Norrland och nådde även nordvästra Svealand den 15–19.

Första septemberstormen på 11 år
Den 21–22 drog kall luft ner åt sydost över landet och det blev ett kraftfullt omslag. Regnet förstärktes efterhand, och vinden längs ostkusten tilltog alltmer när regnet var på väg bort den 22. I Örskär vid norra Upplandskusten blåste det stormstyrka 26 m/s som mest vid lunchtid den 22. Det är det första stormtillfället i svenska farvatten i september sedan just Örskär hade 26 m/s den 23 september 2003. Över inlandet noterades mycket hårda vindbyar på två platser, först på förmiddagen i Axstål i norra Västergötland med 23 m/s och senare på kvällen på Visby flygplats med 21 m/s. Ovädret orsakade förseningar och inställda turer i färjetrafiken, viss trädfällning och flera tusen abonnenter blev strömlösa.

Det var minst sagt mycket regn som föll, framför allt i norra Uppland. En smått osannolikt stor regnmängd för att vara september föll i Film. Deras 93 mm är landets största dygnsnederbördsmängd i september sedan Ölands södra udde noterade 108 mm den 8 september 2001. I Stockholm föll 44 mm, vilket är mest i september där sedan 1937.

Här samtliga officiella observationer på 30 mm eller mer nederbördsdygnet den 21 (från klockan 8 den 21 till klockan 8 den 22):
Film 93 mm,
Söderby-Karlsäng i norra Uppland 71 mm,
Högemålen i norra Småland 64 mm,
Kerstinbo i nordvästra Uppland 62 mm,
Uppsala flygplats 52 mm,
Gävle 51 mm,
Vattholma i inre Uppland 50 mm,
Vällnora i östra Uppland 50 mm,
Stockholm 44 mm,
Visingsö i Vättern 42 mm,
Örskär vid norra Upplandskusten 42 mm,
Hälleforsnäs i västra Södermanland 42 mm,
Västerås 41 mm,
Nobynäs i norra Småland 41 mm,
Flahult utanför Jönköping 40 mm,
Kolsva i södra Västmanland 40 mm,
Sala i Västmanland 39 mm,
Svanberga i östra Uppland 38 mm,
Uppsala 37 mm,
Lida i södra Västmanland 37 mm,
Mullsjö i östra Västergötland 37 mm,
Sandhamn i Stockholms yttre skärgård 35 mm,
Herrljunga i inre Västergötland 34 mm,
Brovallen i sydligaste Dalarna 34 mm,
Svinhult i södra Östergötland 33 mm,
Avesta i sydligaste Dalarna 32 mm,
Nyhyttan i norra Västmanland 32 mm,
Tomtabacken i norra Småland 32 mm,
Börrum i östra Östergötland 32 mm,
Malmbäck i norra Småland 32 mm,
Hjortkvarn i Närke 31 mm,
Hammarby-Gästrike i Gästrikland 30 mm,
Floda i inre Södermanland 30 mm,
Eskilstuna i norra Södermanland 30 mm
och Långshyttan i södra Dalarna 30 mm.

Det förekom även åska i samband med regnet. Det registrerades 1 942 blixtar i landet den 21, vilket är många blixtar för att vara så pass sent på åsksäsongen.

I och med ovädret tog hösten den 20–22 ett stort kliv till vidare ner över Norrland och större delen av Svealand. Inte nog med det, det blev till och med lokal vinter i norra Lapplandsfjällen. Startdatum för vintersäsongen 2014–2015 kan därmed skrivas den 21 september. Dock finns ingen officiell station som styrker detta, för tyvärr saknas värden från Tarfala under ett halvt dygn under den period som berörs. Med närliggande stationer som stöd kan man förmoda att Tarfala klarade kriteriet (fem dygn på raken med medeltemperatur under 0 grader) och att vintern anlänt dit, men officiellt går det inte att fastställa med fullständig säkerhet.

Köldrekord och första snön
Den 22 blev det nytt säsonglägsta igen, denna gång i Naimakka i nordligaste Lappland med 7,7 minusgrader. Månadens lägsta temperatur uppmättes natten därpå med 11,4 minusgrader i Latnivaara. Det är för övrigt septemberlägst i landet sedan Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen rapporterade 12,5 minusgrader den 29 september 2003.

De olika landsdelarnas hittills lägsta temperatur i september blev:
I norra Norrland 11,4 minusgrader i Latnivaara den 23,
i södra Norrland 8,6 minusgrader i Norrberg-Norrhög i nordvästra Hälsingland den 24,
i Svealand 5,1 minusgrader i värmländska Gustavsfors den 23
och i Götaland 4,0 minusgrader i småländska Hagshult den 23.

Det slogs också ett nytt lokalt köldrekord. Natten till den 25 sjönk temperaturen till 8,5 minusgrader på Umeå flygplats. Det är lägre än det tidigare septemberrekord på 7,3 minusgrader från den 26 september 1968. Mätningarna i Umeå (numera Umeå flygplats) inleddes redan 1858. Andra platser som hade ovanligt låg septembertemperatur var exempelvis:
0,0 grader i skånska Lund den 23 är kallast där sedan 1939,
5,3 minusgrader i Gävle i Gästrikland den 24 är kallast där sedan 1952
och 6,2 minusgrader i Delsbo i Hälsingland den 24 är kallast där sedan 1976.

Första officiella snödjup för säsongen rapporterades på morgonen den 21 till 1 cm i Kiruna-Esrange i norra Lappland. Alla morgnar den 21–27 fanns mätbart snödjup på åtminstone någon officiell station, medan de tre avslutande septembermorgnar förlöpte utan mätbart snötäcke i landet. Månadens största snödjup i olika landsdelar blev:
I norra Norrland 14 cm i Parakka i nordöstra Lappland den 25,
i södra Norrland 3 cm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 24,
i Svealand 1 cm i Lillhamra i norra Dalarna den 24
medan inget snötäcke ännu förekommit i Götaland.

Snön i Parakka och däromkring föll när ett snöväder österifrån drog upp över norra Norrbotten och norra Lappland den 24. När det hade passerat började vädret slå om igen. Milda sydvästvindar laddade upp ute på Atlanten, och ett par blåsiga dygn väntade i främst norra Sverige. Omslaget började så smått i söder redan den 24–25, bland annat med 784 blixtar den 25. Det var dock först den 26 som mildluften brakade in på allvar västerifrån över landet.

Orkanvindar när mildluften återkom
Två vädersystem passerade österut den 26–27 och den 28–29, och i samband med bägge tog vinden i rejält. Vid det första tillfället kulminerade vinden med orkanstyrka 34 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen vid lunchtid den 27. Inga kuststationer noterade stormstyrka i medelvind, men byvinden över inlandet för kraftig. Den 27 var det ett stråk genom mellersta Norrland som fick mycket hårda vindbyar eller till och med stormstyrka, med kulmen på eftermiddagen:
Vajmat i mellersta Lappland 26 m/s (stormstyrka),
Mattmar i inre Jämtland 25 m/s (stormstyrka),
Tjåkaape i mellersta Lappland 23 m/s,
Frösön i inre Jämtland 23 m/s,
Vilhelmina i södra Lappland 22 m/s,
Malå-Brännan i sydöstra Lappland 22 m/s,
Föllinge i inre Jämtland 22 m/s (redan under natten mot den 27),
Hoting i nordvästra Ångermanland 22 m/s,
Buresjön i södra Lappland 21 m/s
och betydligt längre söderut i landet Axstål 21 m/s.

Närmare 9 000 abonnenter blev strömlösa när lördagsovädret drog fram, och träd som föll orsakade olyckor, förseningar och problem för såväl tåg- som landsvägstrafiken. De västra fjällen fick ta emot nästan all nederbörd som föll, och merparten föll som regn. Fyra platser observerade över 30 mm under ett nederbördsdygn:
Hemavan i södra Lapplandsfjällen 32 mm den 26,
Digernäset i södra Jämtlandsfjällen 31 mm den 26,
Katterjåkk 40 mm den 27
och Digernäset igen 35 mm den 27.

Sammanlagt dessa två dygn fick alltså Digernäset 66 mm, och därutöver Hemavan 52 mm, Korsvattnet i Jämtlandsfjällen 48 mm och Storlien-Storvallen i södra Jämtlandsfjällen 47 mm.

Bara ett lugnt dygn följde innan det var dags igen. Vid nästa oväder kulminerade medelvinden i fjällen med stormstyrka 29 m/s i Stekenjokk på förmiddagen den 29. Lite lägre vindstyrka än det första ovädret alltså, vilket märktes på följdeffekterna och även på antalet platser som noterade mycket hårda vindbyar i inlandet:
Lillviken-Roparudden i mellersta Lappland 22 m/s
och Arvidsjaur i mellersta Lappland 21 m/s.

Stabilare och lugnare väder avslutade sedan en septembermånad som lär minnas för den långa sensommarvärmen som präglade två tredjedelar av månaden. Höstdramatiken med snö, kyla och blåst har dock gjort sig lite påmind, och om det blir mer av den varan eller om det är en lugn oktober vi har framför oss återstår att se. I Gladhammar blev det 20,5 grader varmt den 29 september. Kan det möjligen ha varit årets sista 20-gradersdag, eller kan oktober bjuda på en sista gnutta sensommar?

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer