Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVTVisa alla (10)
Visa alla (10)

Sommaren vägrade ge sig

Publicerad

Sensommarvädret bara fortsatte och fortsatte i söder långt in i september. Till slut började ändå hösten ta över alltmer, första snön la sig och två regn de avslutande dygnen gjorde att månaden inte blev fullt så extremtorr som den länge var.

Torra sydvindar härskade under stora delar av månaden, vilket gjorde att det sammantaget blev en mycket solig, varm och torr september. Lokalt sattes rekord för såväl hög maxtemperatur och hög månadsmedeltemperatur som för lite nederbörd. Att sensommaren blir alltmer långlivad även i början av september i landets södra delar är något vi lär få räkna med framöver med tanke på de klimatförändringar vi är mitt uppe i. Vädret kommer givetvis kunna variera mycket från år till år, så vi kommer få en del kalla septembermånader också framöver. Men det blir otvivelaktigt så att varmt sensommarväder allt oftare har möjlighet att leva kvar långt in i september, åtminstone i södra halvan av landet.

Rekordvärme

Det blev som sagt en mycket varm september i år. I grova drag lika varm som 2006 eller andra rekordvarma septembermånader såsom 1934, 1949 och 1999. För några platser med minst 100-åriga mätserier sattes nya månadsrekord för medeltemperatur:
15,0 grader i Örebro (startår 1859) mottidigare 14,5 grader 1934 (och normalt 11,4 grader)
15,2 grader i Skövde (startår 1915) mot tidigare 15,0 grader 2006 (och normalt 11,1 grad)
12,4 grader i Malung (startår 1916) mot tidigare 12,1 grader 2006 (och normalt 8,1 grad)

Det blev en tuff toppstrid in i det sista om var i landet september varit varmast, och till slut toppade trion Falsterbo på den skånska sydvästspetsen, Nidingen vid norra Hallandskusten och Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård med 17,0 grader. Lägst septembertemperatur noterades i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen med 6,0 grader. Om man istället ser till månadens temperaturöverskott jämfört referensåren 1961–1990 blev det som störst i Sylarna i södra Jämtlandsfjällen med 4,7 grader över normalt, medan Skarpö i Stockholms uppländska skärgård hade minst överskott med 1,6 grader varmare än brukligt.

Lokalt blev septembers medeltemperatur högre än augustis, vilket är något extremt ovanligt. Historiskt sett har det bara skett vid två tillfällen (1949 och 1961) att den första egentliga höstmånaden september varit varmare än den sista egentliga sommarmånaden augusti. I år var det dock dags igen för följande platser:
Väderöarna vid norra Bohuskusten 16,3 i september mot 15,9 i augusti
Måseskär vid södra Bohuskusten 16,6 i september mot 16,3 i augusti
Göteborg 16,9 i september mot 16,7 i augusti
Vinga vid kusten utanför Göteborg 16,9 i september mot 16,5 i augusti
Nidingen vid norra Hallandskusten 17,0 i september mot 16,6 i augusti
Hanö utanför Blekinges kust 16,3 i september mot 15,9 i augusti

Torrt och soligt

Större delen av landet upplevde en torr eller mycket torr månad. Bara i delar av Norrbotten, Lappland och Jämtland föll mer regn (och blötsnö) än brukligt. Mest i millimeter räknat fick Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen med 107 mm (vilket är 127 % av deras normalmängd på 84 mm) medan Latnivaara i norra Lappland noterade mest i procent räknat med 177 % (74 mm mot normala 42 mm).

Mindre än hälften av normal månadsmängd föll däremot i större delen av Götaland, Svealand och östra delen av södra och mellersta Norrland. Allra minst föll i nordvästra Skåne och västra Blekinge med bara ett fåtal millimeter och cirka 5 % av normal månadsmängd. Allra minst i millimeter räknat fick Degeberga i östra Skåne med 2 mm. Inte långt därifrån ligger Kristianstad, som blev den enda minst 100-åriga mätserie som msatte nytt torr-rekord för september:
3 mm i Kristianstad (startår 1878)mot tidigare 5 mm 1890

Många har nog njutit i det torra vädret, men torkan har även klara avigsidor. Utöver det synbara att växtligheten kämpar i sensommartorkan är kanske svikande grundvattentillgång en på sikt mycket större fara. Grundvattennivåerna är fortsatt mycket under det normala i främst landets sydöstra delar, och det behövs nu i stort sett dubbla normalmängden nederbörd under höst och vinter för att återställa balansen.

Solen var givmild i september. Hela landet fick fler eller många fler solskenstimmar än vanligt, men solen sken inte rekordmycket någonstans. Av landets fåtal solskensmätningar registrerades mest sol vid Ölands norra udde med 245 timmar, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen fick minst med sol med sina 74 timmar, vilket dock är i stort sett vad som är normalt i september för deras del.

Omfattande regn

Månaden inleddes med tämligen normalt septemberväder. Ett omfattande regn- och skurväder passerade över främst södra Norrland den 3, vilket bland annat gav månadens största officiella regnmängd på ett dygn när 30 mm eller mer föll på dessa platser i Medelpad:
54 mm i Stordalen-Midlanda,
50 mm i Höglandsbodarna
och 33 mm i Brämön vid kusten.

Månadens inledande nätter bjöd på minusgrader i främst norra Norrland. Säsongens dittills lägsta temperatur kom natten till den 6 när Latnivaara noterade 6,0 minusgrader som lägst. Den noteringen skulle visa sig stå sig månaden ut, så mer om det senare i denna krönika.

Oj, vilken värme

Med början den 6 började värmen ta över alltmer. Det blev först fem dagar på raken (den 7–11) med högsommarvärme, alltså dagar som bjöd på minst 25 grader någonstans. Den 11–12 blev det tillfälligt lite kallare när ett regn passerade, ett regn som dock främst berörde Lappland och fjällkedjan. Maxtemperaturen i landet den 12 saknade därför några tiondelar till 25-gradersstrecket, men sedan följde ytterligare högsommarvarma dagar den 13–15. Sammantaget fick vi alltså hela åtta högsommardagar i september, nästan lika många som de tio som blev i augusti. Speciellt dagarna den 13–15 blev extremt varma på många håll i Götaland och sydligaste Svealand. Varmare än på många decennier, speciellt för att vara så sent som i mitten av september.

De absoluta septemberrekorden är föga förvånande nästan uteslutande satta under de inledande dygnen av månaden, så det vara bara en plats med lång mätserie som lyckades sätta nytt septemberrekord, vilket skedde den 15 i Västergötland:
26,9 grader i Ulricehamn (startår 1892) mot tidigare 26,5 grader den 2 september 1906.

Bör kanske även nämnas att det blev ett tangerat rekord för den kortare mätserien i skånska Helsingborg (startår 1948) med 27,5 grader där den 13 i år precis som den 1 september 1983.

Söker man bland statistikuppgifter för den 13 (eller senare) kan man lägga till nya värmerekord även för följande platser med långa mätserier:
Örebro 25,8 grader den 13,
Linköping 26,4 grader den 13,
Borås 26,8 grader den 14,
Göteborg 27,4 grader såväl den 14 som den 15,
Växjö 26,8 grader den 15
och Lund 26,9 grader den 14.

För att hitta liknande värme så pass sent i september som i år behöver man backa tillbaka till den 16–17 september 1947. Det var sannerligen ett tag sedan. Värme tidigt i september har däremot förekommit senare än så, exempelvis 1975 och 1983.

Även nätterna var osedvanligt ljumma, eller vad sägs om 18,3 grader i Nidingen och 17,7 grader i Göteborg natten till den 14? Inte tropisk natt enligt definition, för det är ju 20 grader som är gränsen för det. Men trots allt extremt ovanligt med så hög minimitemperatur i mitten av september. Ett varmt väderläge och ett rejält uppvärmt havsvatten är givetvis orsaken till att det inte blev kallare än så. För 1951 och framåt är sista datum som tropisk natt noterats i landet den 5 september 2002 vid Ölands norra udde.

Värmen kulminerade den 15 när småländska Målilla noterade 28,2 grader varmt, vilket är septemberhögst i landet sedan det var 29,0 grader i Hemse på inre Gotland den 1 september 1997. Det svenska septemberrekordet är för övrigt 29,1 grad satt i skånska Stehag den 1 september 1975. Här månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna:
I Götaland 28,2 grader i Målilla den 15,
i Svealand 26,0 grader i Floda i inre Södermanland den 13,
i södra Norrland 23,9 grader i Hudiksvall i Hälsingland den 1
och i norra Norrland 20,9 grader på Umeå flygplats i södra Västerbotten såväl den 1 som den 19.

Hösten på gång, om än väldigt sent

Samtidigt som värmen kulminerade i söder den 15 började kallare luft ta över norrifrån. Det skulle dock dröja några dagar innan den ”inte fullt så varma septemberluften” tagit sig ner över hela landet.

Delvis klara nätter gjorde att Götaland fick sin första frostnatt för säsongen den 22. Den natten noterades för övrigt den lägsta temperaturen i hela landet just i Götaland. Här ser ni månadens lägsta temperatur i olika delar av landet:
I norra Norrland 6,0 minusgrader i Latnivaara i norra Lappland den 6,
i södra Norrland 3,3 minusgrader i Börtnan i södra Jämtland den 5,
i Svealand 0,7 minusgrader i Malung den 5
och i Götaland 0,5 minusgrader i Ljungby i södra Småland den 22.

Hösten gjorde en rejäl rivstart i samband med kyligt väder en bit in i augusti, men sedan stod den still i över en månad. Först den 21–22 tog hösten små kliv vidare söderut över Norrland. Den 29 kan dock bli startdatumet för hösten 2016 i stora delar av resterande Norrland och även Nordvästra Svealand, men det kan slås fast först i efterhand då vi vet om det blev fem dygn med medeltemperatur under 10 grader varje enskilt dygn. Det är det som per definition krävs för att den meteorologiska hösten ska anses kommen, varvid det första av de fem dygnen räknas som startdatum.

”Jippi, äntligen regn!”

Ett första försök att bryta ner det stabila och torra väderläget kom västerifrån den 23. Men det blev en försiktig trevare som inte gav så mycket regn, bara 10–15 mm som mest. Mer krut då när resterna av den tropiska orkanen Karl kom insvepande västerifrån den 27–28, följt av nästa regn den 29–30. Regnen var sannerligen välbehövliga och av många även efterlängtade efter en lång torrperiod.

Lokalt smattrade det på bra när regnen passerade, men bara vid det andra noterades 30 mm eller mer, uppmätt från morgonen den 29 till morgonen den 30:
36 mm i Klöverträsk i södra Norrbotten,
35 mm i Alingsås i västra Västergötland
och 31 mm på Luleå flygplats i Norrbotten.

Regnet den 29–30 följdes av kraftiga västvindar som brakade in över främst norra Västkusten. Vindbandet låg från Skagerack in mot Vänern och vidare österut. Medelvinden till havs kulminerade på kvällen den 29 med lokal storm:
26 m/s i Väderöarna.

Över land rådde mycket hårda vindbyar under kvällen den 29 och tidiga natten den 30:
24 m/s i Såtenäs vid Vänerns strand i Västergötland på sena eftermiddagen den 29,
24 m/s i Axstål vid Vätterns strand utanför Karlsborg i Västergötland på kvällen den 29,
22 m/s i Kilsbergen-Suttarboda i Närke på sena kvällen den 29
och 21 m/s på Visby flygplats på Gotland på kvällen den 29.

Nerblåsta träd, takpannor som slets loss, inställd tågtrafik på Bohusbanan under kvällen och natten var några av konsekvenser som blev av den kraftiga byvinden. Ett tämligen normalt facit efter ett kraftigt höstoväder. Eller om ni hellre vill kalla det för en lättare höststorm, eftersom medelvinden över hav kulminerade på lokal stormstyrka.

Inga andra tillfällen med mycket hårda vindbyar över land har förekommit under månaden. Medelvindar på stormstyrka har dock förekommit, men bara i fjällen. Först kring midnatt den 6–7 med 26 m/s i Stekenjokk och sedan natten till den 12 med 27 m/s i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen. Den natten noterade Stora Sjöfallet även månadens kraftigaste byvind oavsett stationsplacering när det blåste orkanbyar på 35 m/s.

Under efternatten den 30 sjönk lufttrycket i Överkalix-Svartbyn till 963,3 hPa, vilket är det lägsta lufttrycket i landet i september sedan det var 960,8 hPa i Klutmark i Västerbotten den 29 september 1956. Det värdet är för övrigt också svenskt septemberrekord.

Ovädret den 29–30 följdes också av kallare luft. Den 30 blev månadens enda dag där maxtemperaturen i landet hamnade under 20-gradersstrecket, för det blev 18,2 grader som högst.

Slutet för åsksäsongen och början på snösäsongen

Redan tidigare denna höst har det förekommit snö i högre terräng (bland annat i norra Lapplandsfjällen den 10–11 augusti), men i Jämtland la sig den första snön under natten till den 30 september. Än har inga officiella snödjup noterats på någon av landets mätplatser, som det dock är extremt glest mellan i fjällvärlden, och alla som finns där är dessutom belägna i dalgångar. Så att första snön lägger sig långt innan första snödjupsobservationerna kommer för säsongen är snarare regel än undantag.

Det ostadigare vädret i månadens slut gav även de två mest åskrika dygnen i september. Den 23 åskade det som mest med knappt 300 registrerade blixtar i landet, följt av dryga 200 den 29. När vi nu går in i oktober minskar sannolikheten alltmer för åska, så det finns fog att därmed sätta punkt för en inte alltför åskrik säsong.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer