Visa alla (3)

Ytterligheternas år

Väderåret 2010 blev ett ytterligheternas år. En osedvanligt kall och snörik vinter, en mäktig värmebölja med den högsta temperaturen i landet sedan 1994 och åter snö och kyla i hela landet redan i mitten av november talar sitt tydliga språk. Alla sommarregn minns man också, medan vädret under vår och höst kanske redan fallit i glömska?

2010 blev året som bröt en långvarig svit av varmare år än normalt. Inte sedan 1996 har riket som helhet haft en medeltemperatur under det normala jämfört med åren 1961-190. Man behöver gå tillbaka till 1987 för att hitta ett år där, precis som nu 2010, hela landet hade kallare än normalt. Nu lyfter nog alla petimätrar ett finger och vill protestera, och svar ja, det är nog befogat. Preliminärt är det nämligen åtminstone en plats i nordligaste Norrland som fick aningens varmare än normalt. Det gäller Parkalompolo i nordligaste Norrbotten som troligen slutar på 0,1 grad över det normala. I snitt i landet blev däremot årsmedeltemperaturen nästan 1 grad under det normala.

Nästan hela landet fick mer nederbörd än normalt under 2010, därmed det sjunde blöta året i rad sett till landet som helhet. Mest nederbörd jämfört med normalt föll i Östersjölandskapen med cirka 125% av normal nederbördsmängd. I övriga landet hamnade mängderna nära det normala.

Vintern blev den snöigaste och kallaste sedan mitten av 1980-talet. Trots det blev vårfloden tämligen tam i söder när våren gjorde entré i stort sett enligt normal tidtabell. Våren blev mycket omväxlande. Efter en intetsägande april följde i maj såväl sent snöfall i söder som högsommarvärme i norr och därmed en besvärlig vårflod där. Sommaren blev minnesvärd. En trevande inledning följdes av en lång och mäktig värmebölja från midsommar till mitten av juli. Sedan tog regn och åska över och tidvis vräkte regnet ner. Hösten blev mycket svängig där kallt och milt väder turades om, men efterhand var det kylan som tog över alltmer. Den nya vintersäsongen inleddes tidigt. Redan i mitten av november fick snö och kyla greppet om hela landet och en mycket kall december avslutades ett händelserikt väderår 2010.

Vintern – Oj, vilken vinter!
I stort sett inte sedan 1980-talet har Sverige upplevt en lika kall och snörik vinter som 2009-2010. När väl vintern tog fart i mitten av december 2009 till en bit in i mars 2010 var det snö och kyla som gällde. Sammantaget blev det på många håll den snöigaste och kallaste vintern sedan 1986-1987. Vissa rekord slogs också (där stationens startår anges inom parentes):
Sveg (1875) i Härjedalen hade 84 dygn i rad (13 december 2009 till 6 mars 2010) med enbart minusgrader.
Delsbo (1878) i Hälsingland hade 71 dygn i rad (26 december 2009 till 6 mars 2010) med enbart minusgrader.
Ljungby (1961) i södra Småland hade 64 cm djup snö den 23 februari.
Lysekil (1973) vid Bohuskusten hade 81 cm djup snö den 22-24 februari.
Halmstad (1905) hade 44 cm djup snö den 20 februari, tangerat rekordet med april 1970.
Göteborg-Kållered (1905) hade 53 cm djup snö den 21 februari, tangerat rekord med februari 1967.

Gällande absolut temperatur slogs inga rekord, men Kalmar, Linköping-Malmslätt och Gävle noterade sina lägsta temperaturer sedan 1960-talet. Inga rekord gällande medeltemperatur slogs heller, där är vintrarna i mitten av 1980-talet och även 1993-1994 och 1995-1996 kallare än vintern 2009-2010. Och som vinter räknas då månaderna december, januari och februari.

Januari bjöd på rejält vinterväder. Det blev en övervägande torr månad med snötäcke i nästan hela landet hela tiden. I södra och mellersta Sverige blev det den kallaste januarimånaden sedan 1987. Däremot hade norra Norrland varmare än normalt under månaden och januari maximitemperatur återfinns just i norr med 6,3 grader i Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen den 10 och den 11. Ett omfattande snöfall drog ner åt sydost över landet den 27-28 januari. Det gav uppåt 50 cm snö i Medelpad och Ångermanland, men även på andra håll i landet vållande snö och blåst då problem.

Även februari blev kall, och då även i norra Norrland. I norr blev det den kallaste februarimånaden sedan 1996 och i söder sedan 1994. Dessutom blev månaden snöig med exempelvis 104 cm i Havraryd den 23-25, nytt snödjupsrekord för Halland. Ett första seglivat snöväder drabbade södra och östra Sverige den 2-5 och följdes av en snöstorm i Lapplandsfjällen den 14. För norra Götalands del slog sedan det värsta snöoväder sedan 1995 till. Almanackan visade 20 februari när ovädret gav omfattande trafikproblem och stora störningar i spårtrafiken. Just spårtrafiken fick leva med sviterna månaden ut. Ovädret följdes den 22-24 i södra och mellersta Sverige av en kyla som inte skådats på över 20 år.

Efter två kalla vintermånader bjöd mars på mer normalt väder. Ett snöoväder inledde på månadens första dag, och dagarna därpå fastnade flera fartyg i packisen utanför Upplandskusten. Varmt och kallt väder turades om under månaden och gav ganska ostadigt väder. Mot slutet av månaden blev vädret alltmer vårlikt i söder och våren gjorde entré enligt tidtabell. Vårfloden tog också fart, men blev trots all snö tämligen tam. Den 26 mars var det 19,3 grader i skånska Lund, deras varmaste marsdag sedan startåret 1753.

Våren – Mycket varierande
Från mitten av mars och vidare under våren var vädret tämligen odramatiskt. Men visst hände det ett och annat trots allt, främst under maj. April blev varm och torr medan maj pendlade mellan högsommarvärme och sent snöfall.

Det blev en varm, torr och händelsefattig april. Vädret var milt och varierade över påskhelgen, sedan mest torrt och intetsägande innan kylig luft drog ner över landet. Flera dagar med typiskt aprilväder i månadens mitt följdes den 21-23 av ett bakslag med snö i Östersjölandskapen innan vårvärmen återkom. Det blev så pass varmt i slutet av april att den meteorologiska sommaren anlände till både Malmö och Lund.

Maj blev betydligt mer händelserik än april. Kyla inledde, bland annat med den lägsta majtemperaturen (17,0 minusgrader i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen den 4) i landet sedan 1999 och det första observerade snötäcket i Götaland i maj månad också sedan 1999. Sedan följde högsommarvärme, med 28,2 grader i Haparanda den 15 som högst, innan regn och ostadigt väder avslutade månaden. Värmen satte fart på snösmältningen och vårfloden i norr blev besvärlig med översvämningar och jordskred.

Sommaren – Värmebölja och skyfall
Inledningen av sommaren var blöt och sval, men sedan tog värmen över. Från midsommar och fram till mitten av juli var vädret varmt, mycket varmt. I juli inträffade nästan allt väder som kan tänkas på sommaren: Värmebölja, åskoväder, skogsbränder, skyfall och översvämningar, allt fanns där. Augusti började som juli avslutades, men sensommarvärmen ersattes efterhand av allt svalare luft och höstens första storm drog in.

Juni blev en något kall och blöt månad. Efter en inledande torr junivecka följde regn på regn i söder den 7-10, följt av ett omfattande regn den 11-12 juni. Exempelvis fick Vitsand i Värmland 81 mm den 11. Nästa regn berörde i stort sett hela landet den 17-19 och gav bland annat översvämningar i jämtländska Åre. Under midsommarhelgen blev det sakta men säkert både stabilare och varmare i landet. Juni avslutades med att en mäktig värmebölja tog fart. Ingen 30-gradersdag dock, men det skulle komma i juli.

Sammantaget blev juli varm, och den började torrt men avslutades desto blötare. Värmeböljan från slutet av juni blev allt mäktigare. Årets högsta temperatur, 35,0 grader i småländska Målilla den 11, är den högsta i landet sedan 1994 och Lund och Visby satte nya värmerekord samma dag. Exempelvis Stockholm upplevde fyra tropiska nätter på raken, vilket är mycket ovanligt. Det var också rejält torrt också och många skogsbränder härjade. Sedan blev vädret ostadigare. Hagel stora som golfbollar föll i Västergötland i samband med ett första åskväder den 12-13 och den 17 juli registrerades extremt många blixtar och hela Gotland blev strömlöst. Två mycket omfattande regn från sydost följde. Det första den 24-25 gav som mest 112 mm i småländska Emmaboda och nästa den 29-30 som mest 97 mm i Mariefred i Södermanland. Lokala översvämningar blev följden.

Augusti började med högsommarvärme och skyfall, men avslutades kyligt. Sammantaget blev månaden varm och blöt. Det var gott om häftiga regn- och åskskurar, bland annat i Lund den 6, i norra Värmland den 13 och i Malmö den 14 augusti. En 30-gradersdag blev det också innan den första höstluften gjorde entré i norr. Beddingestrand i södra Skåne fick hela 123 mm den 17, årets största nederbördsmängd under ett dygn. Höstens första storm slog till mot Västkusten den 25 augusti och sval luft följde sedan i hela landet.

Det blev en mycket växlingsrik höst, där kallt och milt väder avlöste varandra. September bjöd på tidigt snöfall i Härjedalen, och i oktober föll första snön också på många andra håll i landet. En ettrig vädersnurra med stormbyar virvlade snabbt förbi i söder i slutet av oktober, men det var först en månad senare som vinterns egentliga startskott fyrades av.

September blev en variationsrik vädermånad, där det varma och blöta till slut övervägde något. Den mest intressanta väderhändelsen under månaden blev ett ganska stillaliggande regn över norra Götaland, Svealand och södra Norrland den 23-25. I norrkanten föll det inte regn utan snö. På morgonen den 25 september låg snön över decimeterdjup i delar av Härjedalen. I Sveg behöver man gå tillbaka till 1954 för att hitta ett större snödjup i september än 10 cm. Månaden avslutades med att kylig luft bredde ut sig över landet.

Även oktober blev en svängig månad. Det började milt och i fjällen även stormigt. Efter en dryg vecka tog kalluften över och första snön föll i Västerbotten den 13, i Dalarna den 19 och i Småland den 21 oktober. Regn, snö och stormbyar svepte kvickt österut över södra Sverige den 21-22. Då rapporterades bland annat den kraftigaste byvinden i Göteborg sedan januaristormen 2005 och cirka 3 000 abonnenter blev strömlösa. Sedan tog mildvädret över igen innan en svängig oktober var till ända.

November blev kall och nederbördsrik, en av de allra kallaste novembermånaderna som uppmätts i landet. Nya rekord för månadsnederbörd sattes också på Öland och i östra Småland, bland annat i Oskarshamn och Kalmar. Inledningen var dock mild, blåsig och ostadig. Vintern tog sedan fart på allvar först den 22-25, när ett oväder slog till i sydost. Det började som mycket regn i sydost med översvämningar i bland annat Kalmar som följd. Det blev efterhand allt kallare och regnet slog över i snö och till slut var hela landet snötäckt. I Götaland rekorddjup snö för att vara november med 85 cm i Kråkemåla mellan Västervik och Oskarshamn den 30 november. Novembers sista dagar bjöd på sträng kyla.

Vintern – Tidig start på den nya vintern
Det vanligaste på senare år har ju varit att vintern på allvar tagit fart först in på det nya året. Men 2010 tog vintern greppet om landet redan i slutet av november. December blev sedan kall och snöig, full vinter i hela landet med andra ord.

Ett fascinerande väderår avslutades med den kallaste decembermånaden sedan 1981 i stora delar av landet. På många håll i söder sattes till och med nya månadsrekord, bland annat i Göteborg, Halmstad, Lund, Växjö och Örebro. Bara två korta mildluftsangrepp i sydväst, den 11 och den 16, avbröt en annars kall månad. Före och över jul gav ostvindar snöbyar på många håll i landet, samtidigt som det i övrigt var extremt kallt. Årets lägsta temperatur inträffade i december, vilket inte är alltför vanligt. Senast det hände var 2000, och då med exakt samma minimitemperatur i mars som i december. Julen blev med råge vit i hela landet och nyåret firades in med ett snabbt passerande busväder i söder.

Väderåret 2010 i statistiken
2010 blev ett år som lär synas och märkas en del i statistiken framöver och kanske framför allt i folks minne. Kallt och snöigt under vintern, eller rättare sagt vintrarna, för både i början och i slutet av året härskade Kung Bore och hans här. Däremellan en sommar som bjöd på såväl extrem värme som extremt regnande.

Det sattes nya väderrekord under nästan alla årets månader. Främst märks februaris snödjupsrekord, julis absoluta temperaturrekord, novembers nederbördsrekord och december månads medeltemperaturrekord.

Några topp- och bottennoteringar under året:
Högsta temperatur: 35,0 grader i Målilla i östra Småland den 11 juli.
Lägsta temperatur: 42,1 minusgrader i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 20 december.
Mest nederbörd: 1297 mm i Havraryd i inre Halland.
Minst nederbörd: 216 mm i Abisko i norra Lapplandsfjällen.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer