Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Milt och blött

Väderåret 2011 blev milt, blött och dessutom åskrikt. Vintern var inte alls så kall som många vill minnas, och följdes av rekordvärme i april och en mycket varm höst. Flera stormar svepte förbi och det svenska vindrekordet tangerades i mars. Snöbristen långt in i november saknar motstycke, och just snöbristen blev 2011 års mest extrema händelse.

Vintern blev snörik och lång, men inte så kall som många kanske minns den. Det var bara en period i mitten av februari som var riktigt kall. Vårvärmen kom snabbt och april blev rekordvarm i stora delar av landet, men sedan följde en ostadig maj. Sommaren blev en besvikelse för en del. Den var visserligen varm, men också väldigt ostadig med mycket regn, skurar och åska. Visst fanns där glädjeämnen också, med två värmeböljor och ganska torrt i Östersjölandskapen. Hösten blev mild och snöfattig. Dessutom stormig, med Dagmar på annandag jul som den värsta av flera stormar. Den nya vintersäsongen var trögstartad, men till slut under decembers andra halva började snön och kylan att blir alltmer etablerad i norr.

Temperatur: Rekordvarmt
Det blev ett mycket varmt år, med störst avvikelse i norr. Lokalt blev 2011 det varmaste året sedan mätningarna inleddes, exempelvis i Östersund-Frösön med mätningar sedan 1860. Där blev årsmedeltemperaturen 5,1 grader mot det tidigare rekordet 4,8 grader från 1938. I ett riksgenomsnitt blev 2011 ett av de allra varmaste åren som uppmätts sedan regelbundna mätningar infördes i Sverige på 1860-talet. 2011 ser ut att hamna på delad tredjeplats tillsammans med åren 1990 och 2000, och fortsatt med 1934 och 1938 som varmast.

Nederbörd: Blött
Mer nederbörd än normalt föll i stora delar av landet. Även här är avvikelsen störst i norr, främst i norra Norrland. Lokalt föll närapå dubbelt så mycket som normalt och lokalt slogs nya rekord. Exempelvis fick Jokkmokk i mellersta Lappland 966 mm och krossade därmed det gamla rekordet på 737 mm från 1935. Jokkmokk har mätt nederbörd sedan 1862 och får 509 mm ett normalt år.

Solskenstid: Visby slog rekord
Solen har lyst mer än normalt under året, undantaget delar av Götaland. Visby satte nytt rekord med 2312 timmar sol under 2011 jämfört med det tidigare rekordet på 2225 timmar från 2005. Visby har mätt solskenstid sedan 1952.

Vintern – Långlivad, men bara februari var kall
Under en lång period i februari var kylan bitande, men i övrigt under vintern dominerade mildluften även om det svängde mycket och ofta mellan milt och kallt. Efter en tidig, kall och snörik inledning på vintern 2010-2011 blev därför januari, februari och mars också snörika och gav därmed en mer vintrig känsla än vad själva temperaturstatistiken visar. Osedvanligt mycket sol i mars och stormen den 7-8 februari var vinterns mest intressanta väderhändelser.

Januari blev en mild månad. Efter en tidig och kall start på vintern 2010-2011 var nog många inställda på en kall januari. Men så blev det alltså inte. Temperaturen svängde ofta och mycket, och i skiftena var det stundtals svår halka, inte minst den 9 och den 16 januari. Första halvan av månaden var ostadig med flera snöfall, i söder delvis även regn, som passerade åt nordost över landet. Den 7 januari låg snön 132 cm djup i Härnösand i södra Ångermanland, nytt januarirekord för deras del och bara 3 cm mindre än månadens största snödjup i hela landet. Mildluft och snösmältning i söder vållade översvämningar i främst Skåne med kulmen omkring den 18 januari.

Februari bjöd på vinterkyla. Visserligen inleddes månaden med milt och ostadigt väder de första dagarna, men sedan tog kylan över. I övergången drog den värsta stormen på tre år förbi. Omkring 30 000 abonnenter blev strömlösa när stormbyar på uppåt 31 m/s svepte över Halland och Skåne den 7-8 februari. Ett snöoväder den 10-11 februari slog sedan hårt mot Gotland, östra Svealand och sydöstra Norrland. Årets lägsta temperatur blev 42,6 minusgrader, uppmätt i såväl Naimakka i nordligaste Lappland den 15 februari som i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 24 februari. Innan månaden tog slut gav kylan vika och det blev milt igen, framför allt i norr.

Mars växlade mellan kallt och milt. Månaden var till stora delar torr, och solen sken som aldrig förr i Kiruna, Luleå, Umeå och Borlänge. Våren gjorde en rivstart i söder i och med månadens milda inledning. Under natten till den 3 mars tangerades det svenska vindrekordet på 44 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen. Lika mycket som det blåste där den 11 januari 2005. Vintervädret gav inte upp så lätt. Månadens mest omfattande snöfall gav ett bakslag med uppåt 25 cm blötsnö i söder den 17-19 mars, och den 24 mars var det nästan full snöstorm i fjällen och många vägar stängdes av. Årets största snödjup blev 198 cm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 27 mars.

Våren – Rekordvärmen som kom av sig
Efter den rekordvarma aprilmånaden kom värmen av sig och maj blev visserligen lite varmare än normalt men också rejält ostadig. Det kändes nästan som om sommaren kom redan i april, följt av våren i maj. Värmen i april slog ut många gamla värden ur rekordrullarna. Även om maj var varm, så var månaden en besvikelse, inte minst med tanke på allt regnande. Till slut inleddes ändå sommarens första värmebölja.

April är den enskilda månad som sticker ut mest under 2011. Värmen var rekordartad på många håll i landet. Varmast var det i Göteborg med en medeltemperatur på 10,4 grader, tangerat svenskt aprilrekord. Dessutom var månaden mestadels solig och torr, så vintern följdes nästan av sommar direkt kändes det som. Först ut i landet att få meteorologisk sommar var Örebro redan den 17 april. Den 7 april blåste det storm vid Upplandskusten. Storm i april är ovanligt och det har inte hänt sedan 2003. Cirka 38 000 abonnenter blev utan ström och på Stockholms central rådde kaos när tågtrafiken stod still i timmar. Påsken blev solig och varm, och sedan närapå högsommarvarmt den 26 april.

Maj månads svala och ostadiga inledning gav kortvarigt snötäcke i bland annat Dalarna den 3 maj och i Härjedalen och Jämtland den 6 maj. Den 4 maj var det 3,8 minusgrader i skånska Kristianstad, nytt köldrekord för maj för deras del sedan mätningarna inleddes där 1878. En vecka in i månaden blev det varmt, med årets först högsommardagen den 9 maj. Nästan hela månaden ut var det sedan ostadigt väder med passerande regn- och skurområden. Även åska förekom, och maj blev sammantaget en mycket åskrik månad. Sommarens första värmebölja inleddes redan i slutet av månaden, bland annat tangerade Örebro sitt värmerekord för månaden på 29,0 grader den 31 maj.

Sommaren – Blött, men ändå varmt
Sommaren 2011 bjöd på tre värmeperioder, en i början av juni, en i skiftet juni-juli och en i skiftet juli-augusti. I övrigt var vädret tämligen varmt och ostadigt. Som alltid går åsikterna isär om hur bra eller dåligt semestervädret var, dels beroende på vilka förhoppningar och förväntningar man har, dels beroende på var i landet man befunnit sig. Om man med bäst semesterväder menar varmt, torrt och soligt i juli så gick Uppsala och Stockholm (med varmt och torrt väder) och Luleå (med varmt och soligt väder) segrande ur den striden. Förloraren blev utan tvekan ett rejält blött Lund.

Juni inleddes med en värmebölja som kulminerade med årets högsta temperatur 33,5 grader i Markusvinsa i norra Norrbotten den 10 juni. I östra Sverige var det torrt i markerna och flera skogsbränder härjade. Kraftiga fallvindar och tromber vållade stor skada i Norrland den 4 juni och den 7-8 juni var det extremt mycket åska i landet. Efter midsommar kom värmen tillbaka i hela landet. Natten till den 30 juni blev tropisk i Gällivare i norra Lappland, alltså att temperaturen aldrig sjönk under 20 grader. Det är ovanligt med tropiska nätter i inlandet, speciellt så långt norrut.

Juli blev varm, men alla regn- och åskskurar drog ändå ner semesterbetyget rejält i större delen av landet. Södra Skåne drabbades värst och exempelvis satte Falsterbo nytt nederbördsrekord för juli. Mycket av väderrapporteringen under juli handlade om regn, skurar och åska och följdeffekter. Enligt en privatperson föll det 120 mm i Bestorp i Östergötland den 2 juli. När kraftig åska slog till mot Hälsingland och Medelpad den 12 juli föll centimeterstora hagel och bildade drivor på vägarna. Åska över Gotland gjorde hela ön strömlös natten till den 22 juli. Två omfattande regnväder avslutade månaden, det första berörde hela landet den 20-25 juli och det andra sydöstra Götaland den 28-30 juli.

Augusti blev även den blöt och varm. Flera platser slog sina gamla nederbördsrekord för månaden, bland annat Skara i Västergötland. Flera kraftiga regn varvat med regn- och åskskurar gjorde att det sammanlagt gjordes 153 observationer runtom i landet på 40 mm eller mer på ett dygn. Sex varma inledande dagar la grunden för en varm månad. Redan då förekom regn- och åskskurar. Det skulle komma mer från ovan när det sedan blev lite svalare. Efter häftig nattåska över Göteborg den 15 augusti följde lokala översvämningar. Månadens största officiella dygnsnederbörd kom den 16 augusti med 85 mm i Leipikvattnet i nordligaste Jämtlandsfjällen och den 27 augusti var en mycket åskrik dag.

Hösten – Extrem snöbrist
Hösten var mycket mild, med oktober som den månad med minst temperaturöverskott jämfört med det normala. Till en början var vädret relativt odramatiskt. Visserligen var vädret till stora delar ostadigt, undantaget november som till stora delar av en torr månad. Säsongens första stormtillfälle dröjde till slutet av november och följdes sedan av flera stormar i december. Dagmar på annandag jul blev den klart värsta med kanske uppåt 200 000 strömlösa abonnenter och mycket stormfälld skog. Snöbristen var extrem och långt in i november sken barmarken hånfullt mot alla som längtade efter snö och kyla.

September blev en varm och blöt månad, framförallt i norr och bland annat Jokkmokk och Piteå satte nya nederbördsrekord. Månaden präglades av en strid ström av regn- och skurområden som från sydväst drog upp över landet. Allt regn följdes av översvämningar i bland annat Bohuslän, Halland och Ångermanland. I månadens mitt var vädret tillfälligt stabilare och kallare. Hösten gjorde då ett ryck söderut över Norrland. I slutet av september var flera vägar avskurna och underminerade i främst Norrbotten efter fortsatt regnande. Den 29 september vällde värmen norrut och i Hudiksvall blev det 25,6 grader varmt. Högsommarvarmt så sent på året som den 29 september är nytt rekord i landet.

Oktober blev till stora delar mild, torr och odramatisk. En mycket varm dag inledde månaden, den varmaste oktoberdagen i landet sedan 1995 med Kristianstads 23,2 grader i topp. I bland annat Lund, Örebro och i Sveg i Härjedalen har det inte uppmätts så hög oktobertemperatur tidigare. Säsongens först egentliga snöfall den 7 oktober bäddade in Kiruna i cirka 20 cm av vinterns vita guld. Snön låg i delar av Svealand och Norrland ett tag i månadens mitt, men en mycket mild avslutning gjorde att all snö i landet smälte bort. Trots höstens mildluft så förekom inga stormar i vare sig september eller oktober. Vid några få tillfällen nådde vinden dock lokal stormstyrka i fjällen.

November blev till stora delar mycket varm och torr. Så sent som den 17 november fanns inget observerat snötäcke alls i landet, vilket är helt unikt. I november sattes nya rekord för såväl värme (i bland annat Umeå) som torka (i bland annat Lund), men även rekord för mycket nederbörd lokalt i norra Lapplandsfjällen. 16,0 grader i Hudiksvall den 1 november är den högsta novembertemperaturen i landet sedan 1968. En första av många stormar som avslutade väderåret slog till mot Götaland på första advent den 27 november. Byvinden över land nådde lokalt orkanstyrka 33 m/s och stormen vållade störningar för tåg, flyg och färjor, träd föll och som mest var omkring 80 000 abonnenter strömlösa.

December bjöd på vinterväder i hela landet. Sedvanliga problem i trafiken kom i samband med det första rejäla snöfallet i söder den 5 december. En första storm orsakade bland annat översvämningar i Göteborg den 9 december. Samtidigt föll omkring en halv meter snö i delar av Ångermanland. Bredbyns 89 mm den 9 december är 2011 års största dygnsnederbördsmängd i landet. Julvädret blev milt, på annandagen extremt milt. Stormbyar, och lokalt orkanbyar på uppåt 34 m/s, slog till med full kraft natten mot annandag jul, Dagmar hade anlänt. Åtminstone 170 000 abonnenter blev utan el och röjnings- och reparationsarbetet blev långdraget. En ny storm natten därpå och ännu ett stormtillfälle den 29 december satte punkt för ett milt och stormigt år.

Väderåret 2011 i statistiken
2011 går till historien som ännu ett milt och blött år, till skillnad mot sin föregångare 2010 som ju stack ut rejält åt det kalla hållet. Den extrema snöbristen långt in i november och en stormig avslutning med Dagmar som värsting lär nog leva kvar i statistiken och i folks minne länge. Det sattes en del nya väderrekord under året. Främst märks den rekordvarma aprilmånaden, men även den varma hösten med extrem snöbrist långt in i november.

Några topp- och bottennoteringar under året:
Högsta temperatur: 33,5 grader i Markusvinsa, Norrbotten den 10 juni.
Lägsta temperatur: 42,6 minusgrader i Naimakka, Lappland den 15 februari och i Nikkaluokta, Lappland den 24 februari.
Mest nederbörd: 1431 mm i Leipikvattnet, Jämtland.
Minst nederbörd: 385 mm i Abisko, Lappland.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer