I slutet av november och början på december 2015 drabbades Sverige av två stormar med kort mellanrum. Stormen ”Gorm” drog in med full kraft natten mellan den 29 och 30 november, följd av ”Helga” den 4 december. I båda fallen var det främst Götaland som drabbades av kraftiga stormbyar, på enstaka platser vid västkusten förekom även orkanbyar. Träd föll, lador rasade, hustak och andra diverse föremål som inte bör kunna flyga slets iväg i de kraftiga vindarna. Men vad är det som gör att det blir så blåsigt? Hur bildas dessa stormar egentligen? Läs nedan eller titta på klippet ovan så får du svaret!
Temperaturskillnaden är boven i dramat!
Beroende på var i världen man befinner sig finns olika typer av stormar. Kring ekvatorn bildas tropiska stormar eller orkaner (vindstyrkor över 32,7 m/s klassas som orkan), vilka främst drivs igång av varmt havsvatten. Stormar som uppstår på våra breddgrader är egentligen djupa lågtryck som bildas längs polarfronten. Processen är ganska komplicerad, med den viktigaste grundstenen är skillnaden i temperatur mellan den varma tropikluften i söder och den kalla polarluften i norr. (Se bild 1)
Jetströmmar och lågtryck
De olika luftmassorna sträcker sig även högre upp i atmosfären. På högre höjd medför skillnaden i temperatur att det uppstår en kraftig vind. Den här kraftiga vinden är det vi kallar för en jetström. Att vi överhuvudtaget har jetströmmar, hög- och lågtryck samt vind i allmänhet, är att atmosfären ständigt försöker att balansera ut sig själv. Eftersom temperaturskillnaden inte kommer vara lika stor överallt, kommer även jetströmmens styrka att variera mellan olika områden. Där temperaturskillnaden är som störst blir även jetströmmen som starkast och tvärtom. Jetströmmen sliter ofta med sig luft från ett område där vindstyrkan är förhållandevis låg till ett annat område där vindstyrkan är stark (se bild 2). Luften som ”försvinner” från måste ersättas för att det inte ska uppstå ett ”tomrum”. Därför börjar luft strömma upp nerifrån vilket sänker trycket vid markytan och ett lågtryck bildas (se bild 3). I vissa fall kan variationen i jetströmmens styrka göra att lågtrycken intensifieras. Stormen ”Helga” är ett tydligt exempel på detta.
Fallet ”Helga”
Helga-lågtrycket bildades redan ute på Atlanten i anslutning till en jetström som förde det vidare upp mot Skandinavien. Extra mycket luft sögs iväg på hög höjd när jetströmmen förstärktes in över Finland (bild2). Mer luft började sugas upp underifrån vilket innebar att Helga-lågtrycket fördjupades (bild3). Detta ledde i sin tur till att tryckskillnaden mellan högtrycket över Central- och Sydeuropa och Helgas lågtryckscentrum över Svealand blev mycket stort på en yta som är förhållandevis liten. Stor tryckskillnad över liten yta leder alltid till blåsigt väder, eller som i Helgas fall, mycket blåsigt (bild 4).