”Det är stoltare, våga sitt tärningskast, än tyna med slocknande låge. Det är skönare lyss till en sträng, som brast, än att aldrig spänna en båge”, skrev Karlsson, bara minuter efter den presskonferens där han meddelat det dramatiska beslutet att fälla regeringen Lövens budget. Citatet kommer från Heidenstams kända och ökända dikt ”Åkallan och löfte”.

Detta uppmärksammades imorse i nyhetsprogrammet P1 Morgon, där programledaren Johar Bendjelloul frågade Mattias Karlsson vad han ville säga med citatet.

– Jag vill säga att ibland kan det vara så att man måste våga ta risker för att stå upp för det man tror på eller för att få en positiv utveckling i längden, sade Mattias Karlsson i P1 Morgon.

Dikten innehåller strofer som: ”det är bättre att hela vårt folk förgås och gårdar och städer brinna”, och ”Barmhärtiga öde, tänd blixten som slår ett folk med år av elände!”.

Varför valde Karlsson en dikt om krig som sin första Facebookuppdatering efter det stora politiska beskedet, frågade Johar Benjelloul i P1 Morgon.

– Just den här delen av dikten är ofta använd och man hör den i olika sammanhang när man gör någonting som kanske kräver ett visst mod eller som innebär risker. Det innebär inte att man tar ställning för hela inslaget, svarade Mattias Karlsson.

Kontroversiell i ett sekel

”Åkallan och löfte” publicerades för första gången den 22 september 1899 i tidningen Svenska Dagbladet, och provocerade redan i sin samtid. Det berättar Claes Ahlund, som är professor i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi.

­– Dikten innehåller en explicit förhoppning om krig. Heidenstam menar att det vore uppfriskande för folket med prövningar, inte minst av krigets slag. Freden ses som ett passiviserande, negativt tillstånd.

Claes Ahlund menar att det är väldigt sällan ”Åkallan och löfte” citeras i offentliga sammanhang, just på grund av det daterade tankegodset.

– Det är länge sen någon tog upp den i debatten, så det är intressant i sig. Dikten framstår väl mer och mer som ett tidsdokument med värderingar som idag framstår som omöjliga. Den här längtan efter krig, det är väldigt tydligt att den är överspelad.

Vad vill Mattias Karlsson förmedla genom att citera ur ”Åkallan och löfte” tror du?

– Bortsett från att man kanske kan hitta en bra fras, som kanske i och för sig inte är problematisk, så kan man tänka sig att man kanske vill värna om den svenska litteraturen, utan att ha koll på vad den står för. Men det kan också vara ett bejakande av de grumligare inslagen i dikten, som har uppfattats som grumliga i mer än ett sekel.

Greider: Dikten ”mardrömslik”

Göran Greider, själv poet och tongivande debattör, beskriver ”Åkallan och löfte” som ”mardrömslik”. När Kulturnyheterna ringer upp honom funderar han kring huruvida Mattias Karlsson känner till diktens större budskap om kriget och nationen, eller om den vikarierande partiledaren bara lyft ut en strof som låter bra.

– Om det är så att han har läst hela dikten är det ganska ruggigt. Har han inte gjort det så är det exempel på att han inte tar kultur på allvar. Så hur han än gör så har han begått ett misstag, säger Göran Greider.

Han menar att citatet från Heidenstam är ett sätt för Sverigedemokraterna att vinna kulturell status.

– De upplever nog att de lever nära armageddon och står inför stora beslut och har hela nationens öde på sina axlar. Det är som att de peppar upp sig med krigstrummor inför ett slag. Det är som att de vill se sig själva i ett storslaget ljus.

Peppade med Manowar

När Sverigedemokraternas numera sjukskrivna partiledare Jimmie Åkesson klev upp på scenen för att fira Sverigedemokraternas valframgångar efter höstens riksdagsval, gjorde han det till det amerikanska metalbandet Manowars låt ”Call to Arms”. Likt ”Åkallan och löfte” är låten en oförtäckt hyllning till kriget:

”Now we will fight for the kingdom, fighting with steel

Kill all of them, their blood is our seal

Fight till the last of the enemy is dead

Ride through their blood that we gladly have shed”

(Nu ska vi kämpa för kungadömet, kämpa med stål

Döda dem alla, deras blod är vår bekräftelse

Kämpa tills den sista fienden är död

Rida genom deras blod som vi spillt med glädje)

– Sverigevänner! Nu är vi Sveriges tredje största parti, utbrast Åkesson i mikrofonen.

”Bra att dra fram Heidenstam”

Sverigedemokraterna är ett av få partier som tar hjälp av kulturen för att nå ut med sitt budskap, och det tycker Göran Greider är positivt i sig.

Som poet, kan du känna någon glädje över att poesin används av en riksdagspolitiker?

– Ja! Även i det här fallet. Jag är jätteglad också när personer jag ogillar citerar berömda dikter. Det var till och med bra när Volvo använde Karin Boye i en reklam. För poesin  är fullständigt undanskuffad i marginalen, säger Göran Greider.

– Det är bra att dra fram Heidenstam, det gör det lättare för oss som är kritiska att förstå vilka Sverigedemokraterna är.