Tyska tv-kanalen ZDF skriver på sin webbsida att EU-kommissionen nästa månad lägger fram förslag om hur flyktingmottagandet inom EU ska förändras. 

– Det är helt uppenbart att Dublinsystemet inte fungerar, sa Juncker vid presskonferensen.

Enligt nyhetssajten Europaportalen väntas kommissionen under året att lägga fram tre konkreta förslag på asyl- och migrationsområdet. 

Juncker gav inga detaljer vid presskonferensen men sa att syftet med förändringarna är att se till att asylsökande inte längre ska kunna välja vilket medlemsland de ska till. Enligt Dublinkonventionen måste asylsökande lämna in ansökan i det EU-land de först komnmer till, vilket lett till ”överbelastning” i framför allt Italien och Grekland.  

I flera fall har flyktingar vägrat att bli omflyttade till vissa medlemsländer.

– Vi kan inte ha en situation där de som kommer till Europa arrogant väljer var de vill bo. Det är inte möjligt. Inga flyktingar har en inneboende rätt att bestämma vart de vill eller vägra att skickas till ett visst land, sa Juncker

– Europa är en invandringskontinent. Människorna måste komma genom ingången inte genom ett sidofönster, sa han vidare.

Missnöjd med fördelning

Kommissionsordföranden är också mycket missnöjd med hur den beslutade fördelningen av flyktingar fungerat hittills.

Hiitills har medlemsländerna bara omfördelat 272 flyktingar av utlovade 160.000.

– Jag accepterar inte att vissa medlemsländer säger att de inte är villiga att ta emot flyktingar. Vi måste fortsätta med omfördelningen. Jag kommer inte att tillåta medlemsländerna att göra som de vill, sa han.

– Vi rör oss mot en allvarlig förtroendekris om vi under 2016 inte lyckas utföra det vi juridiskt och politiskt har lovat att göra. Det finns inte på bordet att ett beslut av denna typ inte genomförs. Jag kommer inte att ge upp.

Dock framgick inte vid presskonferensen hur kommissionen tänker agera mot de länder som vägrar genomföra det de lovat.

”Utan Schengen ingen inre marknad”

Också framtiden för Schengensamarbetet och den fria rörligheten oroar kommissionsordföranden. Att allt fler länder inför gränskontroller kan få långtgående konsekvenser.

– Schengen är en av EU-integrationens största framgångar. Utan Schengen, utan den fria rörligheten, är euron inte meningsfull. Vad gör det för nytta att ha en gemensam valuta om man inte kan resa över kontinenten? De som gör sig av med Schengen, gör sig även av med den inre marknaden, sa Jean-Claude Juncker.

Kostnad för gränskontroller ifrågasätts

Enligt Juncker har kostnaderna bara för gränskontrollerna vid Öresundsbron redan nått 300 miljoner euro.

Denna summa, som motsvarar drygt 2,8 miljarder kronor, ifrågasätts dock starkt. Siffran baseras sig inte på någon officiell EU-beräkning. Den är hämtad från en artikel i den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung som i sin tur fått den från danska tankesmedjan Cepos.

Summan bygger bland annat på att pendlarnas resor blir längre och avser ett helt år. Siffran från Cepos är dessutom egentligen bara hälften så stor som Junckers. Junckers siffra förutsätter nämligen att Danmark också inför samma typ av kontroller som Sverige.

– Det är på ett helt år och det inkluderar även färjor. Dessutom är den verkliga summan 150 miljoner euro och inte 300 miljoner om det fortsätter med endast svensk gränskontroll som nu, citeras Cepos-forskaren Otto Brøns-Petersen av TT.

Andersson kritisk

Finansminister Magdalena Andersson (S) är minst sagt skeptisk till Junckers framslängda siffra.

– Jag tycker att det är viktigt att man är noggrann med vilka siffror man använder och noggrann med källorna till de siffrorna och att man också har god kvalitetskontroll på de siffror som man uppger, inte minst när man är en person i en sådan position, säger Andersson.

Regeringen har ännu inte gjort någon egen beräkning av vad gräns- och id-kontrollerna kostar samhället. Samtidigt anser man att åtgärderna ändå var – och är – nödvändiga för att hantera flyktingsituationen.

– Självklart är det så att det är en ekonomisk kostnad i detta. . . Det är en konsekvens av de här besluten, men som vi har bedömt vara helt nödvändiga, säger finansministern.