Få koll på hur kryptomining går till i klippet ovan. Foto: SVT Grafik

Vad är kryptomining? SVT förklarar

Publicerad 3 maj 2024

Kryptomining kan vara svårt att greppa eftersom det inte går att ta på. Här förklarar SVT hur det går till – med exempel som gör det lättare att förstå.

Att skapa nya kryptomynt kallas för kryptomining. Processen har fått sitt namn efter arbetet med att bryta guld – då guldbrytning och kryptomining påminner om varandra.

Båda innebär att man investerar tid och arbete för att producera en värdefull tillgång. Största skillnaden är att guldbrytning görs av människor i den fysiska världen medan kryptomining utförs av datorer i cyberspace.

Kryptomining

Det finns ungefär 2000 olika sorters kryptovalutor i världen. De populäraste att handla med är bitcoin, tether och ethereum, enligt kryptobörsen Kriptomat.

Drar lika mycket el som 80 villor

Olika kryptovalutor har olika sätt att mina på. Det finns proof-of-work som innebär att massor av datorer försöker lösa en matematisk beräkning samtidigt. Det här sättet använder bitcoin som i dag har ett värde strax över 630 000 kronor per bitcoin, enligt kryptobörsen.

En modern och effektiv utvinning drar cirka 155 000 kilowattimmar för att producera en endaste bitcoin. Det är ungefär lika mycket som årsförbrukningen av 80 eluppvärmda villor.

Energisnålare kryptomining

Ett annat sätt är proof-of-stake. Här försöker en dator lösa en matematisk beräkning och massor av andra datorer ger endast grönt ljus när datorn har hittat rätt lösning. Det här sättet drar uppskattningsvis 99,95 procent mindre el än proof-of-work, enligt Energimyndigheten. Sättet används av kryptovalutan ethereum där ett enda mynt i dag är värd cirka 32 000 kronor.

Lär dig mer om kryptomining i klippet ovan.

KRYPTOLEXIKON

Coins:

Coins är samma som kryptovalutor. De största är bitcoin eller ethereum och kan liknas vid börsens storbolag men det finns även andra typer av kryptovalutor:

• Altcoins är mindre kryptovalutor med större risk. Exempel på en mindre kryptovaluta är BNB eller solana.

• Stablecoins har bundit sitt värde till guld eller en statlig valuta såsom dollarn för att värdet ska hållas stabilt. Tether eller trusttolken är exempel på stablecoins.

Wallet:

Kryptowallets eller plånböcker som det också kallas, är kryptons motsvarighet till ett bankkonto. Plånboken kan vara antingen varm eller kall. En varm plånbok förvaras online, medan en kall plånbok förvaras offline som i en USB-sticka till exempel.

Blockchains (blockkedjor):

Blockkedjan är som en digital dagbok där varje blad eller del är ett block som kopplas till ett föregående block – och bildar en kedja som går att följa. När information läggs till kopieras det till flera datorer istället för en ensam dator.

Blockkedjan är ett sätt att säkerställa affärer och ägande av kryptovalutor. Det är även när ett nytt block läggs till i kedjan som ett nytt kryptomynt skapas – såkallad mining.

Halvering:

För att utvinna kryptovalutor krävs en viss arbetsinsats och ungefär var fjärde år halveras belöningen av arbetet. Man får då hälften så många kryptomynt för samma insats.

Fiatpengar:

Är samma sak som en traditionell valuta, såsom kronor, euro eller dollar.

Källa: Ekonomibyrån, ”Det våras för krypto”

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.