Att skapa nya kryptomynt kallas för kryptomining. Processen har fått sitt namn efter arbetet med att bryta guld – då guldbrytning och kryptomining påminner om varandra.
Båda innebär att man investerar tid och arbete för att producera en värdefull tillgång. Största skillnaden är att guldbrytning görs av människor i den fysiska världen medan kryptomining utförs av datorer i cyberspace.
Det finns ungefär 2000 olika sorters kryptovalutor i världen. De populäraste att handla med är bitcoin, tether och ethereum, enligt kryptobörsen Kriptomat.
Drar lika mycket el som 8 villor
Olika kryptovalutor har olika sätt att mina på. Det finns proof-of-work som innebär att massor av datorer försöker lösa en matematisk beräkning samtidigt. Det här sättet använder bitcoin som i dag har ett värde strax över 630 000 kronor per bitcoin, enligt kryptobörsen.
En modern och effektiv utvinning drar cirka 155 000 kilowattimmar för att producera en endaste bitcoin. Det är ungefär lika mycket som årsförbrukningen av 8 eluppvärmda villor.
Energisnålare kryptomining
Ett annat sätt är proof-of-stake. Här försöker en dator lösa en matematisk beräkning och massor av andra datorer ger endast grönt ljus när datorn har hittat rätt lösning. Det här sättet drar uppskattningsvis 99,95 procent mindre el än proof-of-work, enligt Energimyndigheten. Sättet används av kryptovalutan ethereum där ett enda mynt i dag är värd cirka 32 000 kronor.
Lär dig mer om kryptomining i klippet ovan.