Det var i augusti i år som 17-åringen greps, misstänkt för mordet vid Resecentrum i Hässleholm där en hemlös man blev dödad. Mordutredningen har dragit ut på tiden och vid förhandlingarna under fredagen begärde åklagaren att förlänga häktningstiden med ytterligare två veckor.

– Sitter man häktad med restriktioner som min klient gör, så betyder det att man sitter inlåst i ett rum på nio kvadratmeter. Sedan får man vara ute på en rastgård i en timme, men även där är man ensam, säger advokat Lars Kruse.

Efterlyser nya regler

Sverige har länge fått internationell kritik för långa häktningstider och långa perioder av isolering. Sedan augusti i år ligger ett förslag hos regeringen för att begränsa häktestiderna för minderåriga till max tre månader.

Men Barnombudsmannen vill gå längre än så. De ser allvarligt på den kritik som har riktats mot Sverige och menar att barn och unga inte borde häktas längre än 30 dagar.

– Sverige är ett av få länder som inte har en sådan tidsgräns, något som även FN:s barnkommitté har kritiserat, säger Julia Nordin Johansson på Barnombudsmannen.

Kan långa häktningstider motiveras vid allvarliga brott?

– Frihetsberövande av barn ska enligt barnkonventionen vara en sista utväg och gäller enbart vid allvarliga brott. Det är där vi menar att en rimlig tid är 30 dagar, säger Julia Nordin Johansson.

Advokaten kritisk

Vid nuvarande lagstiftning finns ingen maxtid på hur länge någon får sitta häktad. Den mordmisstänkte 17-åringen kommer i december att ha suttit häktad i mer än fyra månader. Först vid årsskiftet beräknas åtal att väckas.

– Med tanke på den typ av utredning det är så är fyra månader inte länge, även om jag har förståelse för att det är jobbigt för den person som sitter häktad, säger kammaråklagare Malin Pålsson.

– Tills dess att man blivit dömd ska oskuldspresumtionen gälla. Den borde väga tyngre än åklagarens önskan att hålla en så ung person inlåst, säger Lars Kruse.