Trots den höga ungdomsarbetslösheten finns det branscher i skriande behov av folk. Det har kommunerna Sjöbo och Ystad tagit fasta på i sin jakt efter fler villiga händer till vården.
Att arbeta inom den kommunala omsorgen fanns ”inte ens på kartan” när byggaren Joakim Schön Levin i Sjöbo blev av med jobbet. Det gör det nu, efter tre månaders praktik på ett LSS-hem.
– Jo, det är mycket roligare än jag trodde. När man ser att de boende tar till sig av det man ger dem och att de har det bra. Då mår man själv bra, konstaterar han.
Joakim är 25 år och en i raden av unga i Sjöbo och Ystad som fått chansen att ta sig in på arbetsmarknaden via en ettårig praktikplats inom de båda kommunernas vård och omsorg. Han trivs utmärkt, både med jobbet och arbetskamraterna – ”de bästa jag någonsin haft”, som han beskriver det.
Har blivit sugen på att plugga igen
Joakim kan redan, till sin egen förvåning, tänka sig att läsa vidare för att få fortsätta inom yrket.
– Skolan var liksom aldrig min grej, men nu känner jag mig faktiskt redo. Det är väl mina nya arbetskamrater som övertygat mig, skrattar han.
Hans positiva upplevelser delas i mångt och mycket av Alexandra och Nathalie, två andra ungdomar i projektet som gått med på att träffa oss.
Nathalie Sundström,33, blev arbetslös efter flera år som frisör och bestämde sig för att pröva något nytt. Via Arbetsförmedlingen fick hon höra talas om projektet.
– Min första tanke var nej. Det brukade jag alltid tänka om ”den typen av jobb”, säger Nathalie.
”Alla förutfattade meningar är borta”
Hon skrattar själv åt ordvalet – och fortsätter.
– Man kan väl säga att alla förutfattade meningar är borta. Detta är ett jättebra jobb, att försöka göra människors dagar så bra som möjligt, säger hon och blickar ut över sin arbetsplats, äldreboendet Sandbäcksgården i Sjöbo.
Alexandra Johansson, 19 är yngst av de tre och gick ut gymnasiet i höstas.
– Ska jag vara riktig ärlig så var det rätt skönt att gå arbetslös några månader. Men till slut kände jag att det var dags att komma ut och jobba. Jobba, inte plugga, säger hon.
Nu jobbar även hon på ett LSS-hem – och kan, även hon, tänka sig att studera vidare.
– Jo, något har hänt. Min plan har hela tiden varit att bli antingen polis eller militärpolis. Å andra sidan, målet var ju att kunna hjälpa människor. Kanske är det därför jag trivs så bra med detta, funderar hon.
Överväger samma modell inom förskolan
Sjöbo kommuns tillförordnade HR-chef Ann Nilsson medger att inte alla unga funnit sig lika väl tillrätta i projektet.
– Kontrakten är skrivna så att bägge parter kan bryta anställningen och visst, det har hänt att folk slutat. Långifrån alla tycker sig ha hittat rätt, och ibland är det vi själva som konstaterar att vissa helt enkelt inte är anställningsbara.
Via projektet hoppas hon på sikt kunna lotsa in arbetslösa ungdomar även till andra kommunala verksamheter, något som dock gått trögare än väntat.
– Vi ser ju gärna att folk utbildar sig både till lärare och förskolelärare, även de utpräglade bristyrken. Men i den processen har vi några steg kvar att ta med fackförbundet Kommunal, säger Ann Nilsson.