Pojken, som föddes för tidigt, lades in för vård på Akademiska sjukhuset i maj förra året. Under sjukhusvistelsen drabbades han av flera oförklarliga anfall, och personalen började fatta misstankar mot mamman.

Misstänker Münchhausen by proxy

I polisförhör har vårdpersonal uppgett att mamman alltid var ensam med pojken när anfallen inträffade. Det finns även vittnesuppgifter som säger att mamman verkade ”opåverkad” i samband med sonens kramper.

Trots omfattande läkarundersökningar hittade man inget fel på pojken och åklagaren misstänker att motivet för gärningarna är att mamman lider av den ovanliga beteendestörningen Barnmisshandel genom förfalskning av symptom, även kallad Münchausen syndrom by proxy.

För att styrka påståendet har åklagaren bland annat kartlagt kvinnans livshistoria.

Live: SVT Nyheter Uppsala direktrapporterar från rättegången

”En desperation från åklagarsidan”

– Jag har aldrig varit med om något liknande. Förundersökningen fokuserar på henne som person, målet ska handla om de konkreta gärningspåståendena och inte om henne. En desperation från åklagarsidan att man försöker gräva fram saker från hennes bakgrund. I ett försök att visa att hon lider av den här diagnosen, sedan ska den i sin tur styrka brottpåståenden, säger advokat Johan Rainer.

Enligt en av Sveriges främsta specialister på området Björn Lundin är det dock naturligt att utreda en misstänkts historia när det kommer till misstänkta fall av beteendestörningen.

– Det är en beteendestörning som oftas utlöses av något. För att förstå vad grunden till handlingarna kan vara, så är det naturligt att gå tillbaka i en misstänkts persons liv och se vad som kan ligga till grund för de eventuella handlingarna, säger Björn Lundin överläkare vid BUP på Linköpings universitetsjukhus.

Björn Lundin har länge följt fenomenet, och tas ofta in som ämnesexpert i liknande rättegångar. Även denna.

– Jag har gett ett generellt utlåtande kring syndromet.

Alla fall unika

Enligt Björn Lundin är alla kända fall av Barnmisshandel genom förfalskning av symptom, även kallad Münchausen syndrom by proxy individuella och svårgrupperade. Detta eftersom anledningarna till det eventuella handlandet kan vara olika i fall till fall.

– I viss mån kan det triggas av psykiska besvär så som ångest, ensamhet och liknande, men i andra fall kan det röra sig om helt andra anledningar. Det som dock kännetecknar alla är att den drabbade personen åsamkar symptom, antingen fingerade eller reella på en person – oftast ett eget barn – för att få uppmärksamhet från exempelvis vården. Detta gör så att den drabbade personens egen ångest släpper.

Enligt Björn Lundin är beteendestörningen relativt okänd på så vis att dett det uppskattningsvis endast sker ett tiofall per år.

– De som har denna beteendestörning vill ofta inte vara med i studier. Men det man kan säga är att kvinnorna, som det oftast handlar om, oftast vet vad de gör, men inte riktigt förstår konsekvenserna av sitt handlande.

Men de vet om att handlandet eventuellt kan skada personen i fråga?

– Ja. Men oftast är deras drivkraft större, vad den nu må vara.

Fortsatta kramper

Försvaret menar att mycket talar till kvinnans fördel, då flera anfall påstås ha inträffat efter att mamman häktades. Detta berättat av pappan i polisförhör. Men enligt läkarutlåtande på Akademiska sjukhuset har pojken visat tecken på förbättring efter att utredningen drog igång.

Hur ser du på åklagarens bevisning?

– Jag tycker att den ser svag ut och jag har väldigt svårt att se hur de ska förklara anfallen som skett efter att hon häktats. Vid flera fall exakt samma symptom, säger Johan Rainer, kvinnans advokat.

Hur mår din klient?

– Hon mår naturligtvis jättedåligt över att vara skild från sin familj så här länge. Men hon är stärkt av att familjen står på hennes sida. Det är även flera föräldraorganisationer som uttrycker sitt stöd för henne, som har varit med om liknande situationer.

Nekar till brott

Kvinnan, som förnekar brott, har suttit häktad sedan juli förra året.

I en tidigare intervju med SVT Nyheter Uppsala kommenterade kammaråklagaren Annika Bokefors ärendet så här:

– Eftersom jag väckt åtal så har jag gjort bedömningen att bevisläget mot kvinnan är gott.

I bevisningen finns det bland annat övervakningsfilmer, vittnesförhör med personal på Akademiska och sms-konversationer.

Rättegången inleds på torsdagen och beräknas pågå i runt 30 dagar.