En stor del av de flyktingar som kom till Sverige under 2015 var barn under 18 år, och det är något man märkt av på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala.

– Det är jätteviktigt att komma ihåg att både enligt lag och barnkonventionen så ska de här barnen ha precis samma rätt till vård och omhändertagande som alla barn. Och det försöker vi absolut att ge, säger Johan Kaarme, barnläkare och biträdande verksamhetschef på barnakuten.

Begär miljoner

Barnsjukhuset är inte den enda verksamheten som märker av effekterna av det ökade flyktingmottagandet. Faktum är att de flesta av sjukhusets verksamheter märker av det, på olika sätt. Det konstateras i Akademiska sjukhusets delårsrapport.

Medan barnsjukhuset ansökt om 1,15 miljoner kronor extra för att klara av flyktingmottagandet, har psykiatrin begärt 7 miljoner kronor extra. En summa som enligt prognosen låg i underkant. Även primärvården, folktandvården och hälsa och habilitering märker av det växande patientunderlaget, vilket leder till bland annat sämre tillgänglighet och ett större behov av sjukvårdstolkar.

Även om de pengar man får från staten inte täcker alla kostnader som uppstår på grund av det ökade flyktingmottagandet, så tycker Vivianne Macdisi (S) att de räcker långt. Hon menar att flyktingar trots allt utgör en väldigt liten del av det totala patientunderlaget, och att de nya invånarna i längden kommer att bli en tillgång.

– Ett ökat antal personer i vårt län innebär också ett ökat antal personer som kommer att jobba, betala skatt, och som blir medborgare i Uppsala län och det ser vi som en stark tillgång, säger hon.

Läs mer: Nordquist (L): ”Pengar finns”

Patienter försvinner

Det är inte bara flyktingar i Uppsala län som söker vård på Akademiska barnsjukhuset. Eftersom det är ett specialistsjukhus tar man även emot patienter från andra län. Men att nå ut med rätt vård är inte alltid helt lätt. För trots att många kommer på en första hälsoundersökning så kan uppföljningen bli svår.

– Ofta så flyttar man runt både inom ett landsting och till andra landsting, så svårigheten har varit att nå de här personerna. Eftersom vi inte haft tillgång till mobilnummer eller kontaktuppgifter, så kan man flytta och under tiden faller man mellan stolarna. Det gör också att man kan ha svårt att förstå det svenska vårdsystemet och veta precis vart man ska ta sig vid olika tillstånd och så.

Johan Kaarme menar att det finns mycket som kan förbättras utan mer pengar till verksamheten. Ett ökat samarbete och ökade möjligheter att nå ut till patienterna, genom att få tillgång till deras kontaktuppgifter, skulle kunna göra skillnad.

– Det kan göra att den här gruppen lättare kan ta sig till rätt instans.

Lägga krut på psykiatrin

Inför framtiden betonar Johan Kaarme vikten av att satsa på det psykologiska omhändertagandet.

– Man behöver lägga mycket krut kring det. Många av de här barnen har varit med om saker som satt spår i psykiska hälsan. Och det kan få långtgående effekter om man inte hanterar det på rätt sätt. Där kan det vara klokt inför framtiden, att den hjälpen ges.