– Jag gör okarior och det är stämda lergökar och sedan gör jag också ljudskulpturer, som är en blandning av ljud och skulptur, berättar Dag Hultcrantz och visar upp sina skapelser i ateljén.

Det är stor variation på form och utseende. Här finns både hästar, fiskar och en värmlandkråka. Stora och små. De stora ger mörka, dova ljud medans de små har högre toner.

Är självlärd

Och det är just kombinationen, det gränsöverskridande, som Dag framförallt lockas av. Att det är ett instrument men samtidigt ett konsthantverk.

– Jag är intresserad av både musik och formgivning så det blev ju en väldigt bra kombination, säger han.

Dag är i stort sett självlärd och det har tagit många år. För att få både form och ljud bra krävs många olika moment under tillverkningen. Och vill man bli rik är det inget bra yrke att välja, säger Dan.

– Det tar väldigt lång tid att lära sig yrket och det tar lång tid att tillverka. De är liksom långsamhetens lov så man får se till att hålla utgiftsdelen nere.

Lätt att spela

Men om det är svårt tillverka en okarina är det desto lättare att lära sig spela.

– Det är väldigt lätt faktiskt. När det gäller blåsinstrument är det något av det lättaste. Har du bara två händer och kan blåsa ut så kan du spela.