Missa inte: Moderaternas partiledare i Utfrågningen i kväll 20.00 i SVT1.

Med det bästa valresultatet sedan den allmänna rösträtten infördes gjorde Fredrik Reinfeldt och Moderaterna ett succéval 2010. Med 30,1 procent fördubblade Moderaterna sitt stöd bland svenskarna jämfört med fiaskot 2002.

Men valet 2010 kom ändå att bli en komplicerad start på mandatperioden. De andra allianskollegorna Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna backade. Samtidigt kom Sverigedemokraterna in i riksdagen och Fredrik Reinfeldt fick en minoritetsregering att styra.

SD röstar mot regeringen

Regeringen har beskyllts för att inte lägga fram förslag där de riskerar motgångar. Och Sverigedemokraterna har på flera prestigeområden röstat med oppositionen mot regeringens politik, som bland annat i frågan om Fas 3, sjukförsäkringen men framförallt skattesänkningar.

Först när Sverigedemokraterna svängde i frågan om regeringens vallöfte om ett femte jobbskatteavdrag kunde förslaget läggas till riksdagen förra hösten. Men Sverigedemokraterna ville inte acceptera sänkt brytpunkt – alltså sänkt skatt för de som tjänar över 35.000 kronor. Oppositionen såg sin chans och med Sverigedemokraternas stöd stoppade de skattesänkningen. Frågan debatterades hätskt under månader i höstas tills det klubbades i budgeten i december.

Läge att spara i ladorna

Men bara några veckor senare lanserade Anders Borg och Fredrik Reinfeldt sitt ”omslag” i politiken. Det  fanns inte längre utrymme för fler skattesänkningar under de närmsta fyra åren efter valet i september.

Finansministern och statsministern såg att konjunkturen vände och att det längre fram skulle gå bättre i ekonomin och att det då var läge att spara i ladorna. Stora skattesänkningar eller utgiftsökningar riskerade statsfinanserna på sikt.

I februari frågade SVT:

Har Moderaterna sänkt skatterna färdigt?

– För den tid vi överblickar framåt, svarade Moderatledaren Fredrik Reinfeldt.

Två ministrar fick avgå

Opinionsmässigt kan man registrera två stora tapp för Moderaterna. Det första var i början av 2012 – samtidigt som Socialdemokraterna fick ny partiordförande. Då kom också avslöjandet om att Sverige hade planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en vapenfabrik. Något  som ledde till att försvarsministern Sten Tolgfors, Moderat, fick avgå.

Tidigare fick också den moderata biståndsministern Gunilla Carlsson lämna efter att det framkommit att hennes lön finansierats med biståndspengar.

Det andra stora tappet i opinionen kom i början av 2014, alltså samtidigt som ”omslaget” om höjda istället för sänkta skatter lanserades. Jobbskatteavdraget som hittils varit regeringens främsta garant för fler jobb och som Moderaterna gått till val på både 2006 och 2010 var inte aktuellt en tredje gång.

Nuon-affären förföljer Reinfeldt

Också Nuon-affären på 97 miljarder förföljde partiets huvudpersoner Reinfeldt och Borg under våren. Frågan gällde om de informerats om köpesumman eller inte. Den förra näringsministern Maud Olofsson hade tidigare uppgett att hon informerat regeringen, men när  Konstitutionsutskottet kallade till utfrågning valde hon att inte komma.

Och när det blev oroligt i Ukraina blev också Sveriges försvarsförmåga starkt i frågasatt. Att Fredrik Reinfeldt tidigare vid en träff med journalister kallat försvaret för särintresse skadade partiets förtroende i försvarsfrågan ytterligare.

Väljarna känner inte igen sig

En anledning till Moderaternas tapp i opinionen kan vara att väljarna inte längre känner igen sig.

– Ta skattepolitiken nu senast, i det så kallade ”omslaget”. Ta försvarsfrågan, som ju är ett väldigt bra exempel. Också flyktingfrågan har ju kommit upp på senare tid, efter Fredrik Reinfeldts sommartal. Och där vet vi genom mätningar att de Moderata väljarna inte riktigt går i takt med partiledningen utan man vill ha en mer restriktiv flyktingpolitik, säger Tommy Möller professor i statsvetenskap.