I maj tidigare i år möttes för första gången någonsin två lag från samma stad i Champions Leaguefinal. Det slutade med att Real Madrid tog sin totalt 10:e titel i Europacupsammanhang.

För Atlético var det klubbens blott andra final i turneringen. Och kontrasterna mellan rivalklubbarna är tydliga.

– Atlético har det tufft i Madrid. Real Madrids styrka, på alla plan, är ständigt närvarande. Under 80-, 90- och 00-talet ökade avståndet mellan klubbarna. Atlético har alltid varit det ”lilla laget” i Madrid, som tvingats kämpa mot mäktiga Real, berättar Alberto Romero Barbero, journalist på den spanska sporttidningen Marca.

Simeone bakom framgången

De senaste åren har dock avståndet mellan klubbarna minskat, åtminstone sportsligt. Av de totalt 28 officiella titlar som Atlético har vunnit genom historien, har 7 av dem – en fjärdedel – bärgats sedan 2010. Enligt Alberto Romero Barbero är anledningen tydlig.

– Framgångarna för dagens Atlético är tack vare Diego Simeone. Han kom till klubben i december 2011, i ett katastrofalt läge för klubben. Det har inte ens gått tre år, men sedan dess har laget vunnit 5 titlar.

Vad är det han har gjort så bra?

– Han har lyckats få ut maximalt av spelarna. Fått dem att prestera den fotbollen de hade inom sig men inte lyckades visa tidigare. Hur? Det har mycket att göra med Simeones karaktär, sättet han känner klubben på. Men han har också visat att han är en mycket stor tränare, en skicklig taktiker med svar på det mesta.

”Svårt hitta stoltare fans”

Men trots de senaste säsongernas framgångar förblir gapet mellan Atlético och Real Madrid stort vad gäller ekonomi och popularitet. Enligt revisionsbyrån Deloitte är Reals intäkter över fyra gånger så stora som Atléticos.

– Real har fler fans, i staden, provinsen, landet och internationellt. Men kanske just för att de vet att de är färre, skulle jag säga att det är svårt att hitta fans som är stoltare över sitt lag än Atlético Madrids. Det är uppenbart att det är en ojämn fördelning, men det finns ingen arena där hemmalaget har lika starkt stöd från fansen som Atléticos, i alla fall inte i Spanien och framförallt inte jämför med Real Madrid. Så är det, även om någon skulle ta illa upp, menar Alberto Romero Barbero.

”Som en Queenkonsert”

Och nog är de stolta alltid. På en bar i de södra delarna av Madrid träffar vi Juan Antonio Rodriguéz och hans son Mario. De tillhör en minoritet i staden – de är Atléticofans.

– Det är en livsstil. Att vara annorlunda. Som en religion, förklarar Juan Antonio.

De är av uppfattningen att om man inte är så intresserad av fotboll så hejar man på Real Madrid.

– Det enkla i Madrid är att vara Realfan. Det är det vinnande laget, med mest pengar och de bästa spelarna. Men att vara Atléticofan handlar om andra saker, inte om pengarna eller spelarna. Det är mer en känsla, menar Mario.

– För Atlético spelar resultatet ingen roll, det är alltid en fest. Ni kommer få se mot Malmö, det är en ständig fest, säger Juan Antonio och målar upp en egen jämförelse mellan att se en Atléticomatch eller en Realmatch.

– Att gå och se Real Madrid är som att gå på teater, att se Atlético på Vicente Calderón är som att gå på en konsert med Queen.