Kärnvapen i världen

Under kalla kriget fanns det cirka 70 000 kärnvapen i världen. Sedan dess har antalet sjunkit år för år.

Det är främst stormakterna USA och Ryssland som står för minskningen. Nu stannar minskningen av och samtliga nio kärnvapemakter rustar.

Här kan du själv se hur arsenalerna förändras.


Kolla själv: Så kraftigt är ett atomvapen


Det finns strategiska kärnvapen. De har ofta lång räckvidd och laddningar på hundratals kiloton. De kan nå strategiska mål som militärbaser och större städer på andra kontinenter.

Det finns även icke-strategiska kärnvapen, så kallade slagfältskärnvapen, med lägre sprängverkan. De benämns även taktiska kärnvapen.

Atombomben ”Little Boy” som detonerade över Hiroshima 1945 var ett taktiskt kärnvapen med en laddning på 15 kiloton.

Så har antalet kärnvapen förändrats sedan 2005

Välj år i menyn eller klicka på staplarna.


Se ländernas kärnvapen i januari 2022

Flera har en kärnvapentriad. Det är robotar och bomber i luften, på marken och till havs.

Källa: SIPRI World Nuclear Forces 2022


Rysk Avangard interkontinental hypersonisk kärnvapenrobot avfyras från fordon på okänd plats i Ryssland. Foto: AP

Överljudsrobotar, drönare och konstgjord intelligens

Samtliga nio kärnvapenmakter satsar enorma summor på att bygga nya och modernare kärnvapen. Det sker i takt med att de gamla kärnvapnen från kalla kriget fasas ut. Trots den generella minskningen ökar sannolikhet antalet stridsspetsar utplacerade i operativa förband.

Omkring 2 000 stridsspetsar hålls i hög operativ beredskap.


Här kommer tre frågor om kärnvapen till Hans M. Kristensen, kärnvapenexpert vid Stockholms internationella fredsforskningsinsitut (Sipri) och Federation of American Scientists (FAS).

Höjd beredskap

Under kalla kriget existerade kärnvapen främst för att avskräcka den motsatta sidan från att använda dem. Det håller dock på att förändras.

Det är en ökad risk att någon använder kärnvapen först. Detta sedan både USA och Ryssland i augusti 2019 lämnade avtalet INF. Det över 30 år gamla avtalet förbjöd båda länderna att ha medeldistansrobotar på marken. Nu utvecklar Ryssland och USA sådana vapen, vilket tidigare var förbjudet enligt avtalet.

I samband med Rysslands militära anfall mot Ukraina den 24 februari 2022 höjde Ryssland beredskapen för kärnvapenstyrkorna.

President Vladimir Putin och andra ryska företrädare har gjort upprepade uttalanden om användning av kärnvapen.

"Rysslands befolkning ska vänjas vid ett scenario där det ska anses vara legitimt för Ryssland att använda kärnvapen”, skriver Sveriges regering i maj 2022 i den analys som ligger till grund för att Sverige ansökt Nato-medlemskap.



Här ser vi att totala mängden kärnvapen minskat. Men i praktiken beräknas de användbara stridsspetsarna i Ryssland ökat sedan 2020. Det beror på att gamla vapen är demonterade och avförda från statistiken, medan nya vapen placerats ut i operativa förband och i militära lager

Samtidigt råder stor ovisshet om exakta tal eftersom Ryssland brister i transparens, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri. Osäkerheten gäller särskilt antalet icke-strategiska (taktiska) vapen där Ryssland bedöms vara överlägset USA i antal.


Vad skulle hända om en atombomb exploderade där du bor?

Fyll i en plats och välj stridsspets.



I vissa typer av skyddsrum kan människor överleva ett kärnvapenanfall. Källor: United states nuclear regulatory comission, Alex Wellestein (nuclearsecrecy.com), atomicarchive.com, SIPRI World nuclear forces 2020, outrider.org


Sverige tänkte bygga kärnvapen – se historien om bomben

Sverige hade långt framskridna planer att skaffa kärnvapen under kalla kriget. Men projektet lades ner på 1970-talet i utbyte mot skydd av USA:s kärnvapenparaply. Det säger forskningsledare Robert Dalsjö på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Det framgår även av dokument som SVT Nyheter hittat i amerikanska arkiv.

År 2019 sade Sveriges försvarsminister att det då inte existerade sådana garantier.


Det händer med "pensionerade" kärnvapnen


När en stridsspets tas ur tjänst placeras den i förvar i avvaktan på nedmontering. Det innebär inte nödvändigtvis att de monteras isär.

Om kärnvapen demonteras kan höganrikat uran som finns i stridsspetsarna användas i civila kärnreaktorer. Mellan 1993 och 2013 hade USA och Ryssland avtalet "Megatons to Megawatts" då USA köpte uran från Ryssland och använde det i sina kärnkraftverk.

Plutonium kan blandas ner i så kallat MOX-bränsle och användas i kärnreaktorer.

USA och Storbritannien har långtidsförvar av det plutonium som blir över från nedmonterade stridsspetsar. Ryssland antas göra detsamma.

Källa: SIPRI

Här kan du se mer från SVT Datajournalistik


Jonas Olsson

Martin Hedström

SVT Datajournalistik

Källa: SIPRI World Nuclear Forces 2022

Uppdaterad: 13 juni 2022