Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vem fattar beslut om kärnvapenanfall? Hör experten svara på tre frågor om det ryska kärnvapenhotet. Foto: SVTVisa alla (4)
Visa alla (4)

Putins kärnvapenhot: Tre frågor till internationell expert

Uppdaterad
Publicerad

Att president Putin beordrat höjd beredskap för förband med kärnvapenkapacitet har fått världen att hålla andan. SVT Nyheter reder ut vem som har makt över kärnvapnen i Ryssland och vad den höjda beredskapen innebär.

– Senast något liknande inträffade var förmodligen 1983 när man i Sovjet trodde att en Nato-övning skulle kunna vara en förberedande åtgärd inför ett överraskningsanfall med kärnvapen, säger den internationellt ledande experten William Alberque, vid brittiska IISS.

William Alberque var tidigare chef för militäralliansen Natos center för rustningskontroll och icke-spridningsfrågor och har över 25 års erfarenhet som diplomat och förhandlare.

Nu är han chef för forskning om kärnvapen vid det ansedda brittiska International Institute for Strategic Studies (IISS).

SVT ber honom bedöma sannolikheten att Ryssland använder kärnvapen efter den höjning av kärnvapenberedskap som president Putin kommunicerat på grund av kriget i Ukraina.

– Putin försöker förstärka känslan av oro för att avskräcka väst från att ingripa i krisen. Och med det syftar jag på trupper eller flyganfall. I nuläget ser jag inte en kärnvapenattack som sannolik. Men det här är en tydlig signal om att han är fast besluten att vinna slaget om Ukraina, och att han inte tänker låta väst ingripa.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Så funkar ett kärnvapen

Slagfältskärnvapen

Ryssland är överlägset USA i antal stridsspetsar och då särskilt de taktiska vapnen – slagfältskärnvapen. Man har mindre kraftfull laddning för att begränsa skador, jämfört med strategiska kärnvapnen som kan sättas in mot mål som större militärbaser och städer.

– Om Ryssland överväger att använda kärnvapen i kriget med Ukraina, så skulle det röra sig om ett taktiskt kärnvapen, med en mindre kärnvapenladdning på slagfältet, antingen som ett sätt för Putin att visa sin vilja att eskalera krigföringen eller för att ytterligare avskräcka väst.

Han fortsätter:

– Det är förstås möjligt att de kan använda det mot ukrainska styrkor, men de ukrainska styrkorna lär inte skocka ihop sig på ett sätt som skulle göra det meningsfullt att använda kärnvapen. Och återigen, det är en av anledningarna till att det verkar föga troligt att man verkligen sätter in kärnvapen i det här läget.

Tre beredskapsnivåer

Alberque berättar att Ryssland har tre nivåer av kärnvapenberedskap, förenklat uttryckt.

– Det finns fredstid och det finns kriser, och så finns det krig. Han har gått från fredstidsläge till krisläge, vilket betyder att om han beordrar en kärnvapeninsats, så kan en sådan genomföras väldigt snabbt.

Inför SVT:s intervju har han varit i kontakt med ryska experter, även sådana som var verksamma i Sovjetunionens regering. Slutsatsen är att Kreml inte gjort motsvarande höjning av beredskap på omkring 40 år.

– Senast något liknande inträffade var förmodligen under stora ”Able Archer-krisen” 1983, när man i Sovjetunionen trodde att en Nato-övning skulle kunna vara en förberedande åtgärd inför ett överraskningsanfall med kärnvapen mot Sovjet. Jag tror att det är det närmaste Ryssland har kommit full kärnvapenberedskap.

  • Autentiserings- och tillståndsprocessen kring en kärnvapenavfyrning ska ske enligt en bestämd beslutsordning.
     
  • Beslutet ska fattas samfällt av presidenten, försvarsministern och arméstabschefen.
     
  • Det är med andra ord president Vladimir Putin tillsammans med general Sergej Shoigu och general Valerij Gerasimov som tillsammans kan bevilja ett kärnvapenangrepp.

Källa: William Alberque, IISS

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer