USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin vid toppmötet i Helsingfors 16 juli 2018. Foto: Pablo Martinez Monsivais/APVisa alla (9)
Visa alla (9)

Expert: Ökad risk att USA eller Ryssland tar till kärnvapen

Publicerad

Historiskt har kärnvapnen använts för att avskräcka någon från att anfalla. Men det är på väg att förändras. Nu kan både Ryssland och USA tänka sig att anfalla först.
– Det finns en ökad risk att bägge länderna skulle vara villiga att först ta till kärnvapen i en konflikt, säger kärnvapenexperten Shannon Kile på Sipri.

Den ryska markbaserade roboten Iskander blev operativ i Kaliningrad på andra sidan Östersjön i februari 2018. Omvärlden kunde följa upprustningen av den 152:a robotbrigaden via satellit. Där finns de ryska Iskanderrobotarna.

Iskander har kapacitet både för kryssningsrobotar och ballistiska robotar med kärnvapen, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

152:a robotbrigadens fordonsförråd i Chernyakovsk i Kaliningrad. Foto: Google Earth 12 juni 2019

”Självmordsuppdrag”

Ryssland har även flyttat militära fartyg med robotsystemet Kalibr till Östersjömarinen. Det gjordes redan 2016. Även Kalibr kan utrustas med kärnstridsspets.

Och i mars 2019 provsköt en rysk atomubåt av Yasen-klass en Kalibr-robot när ubåten låg förtöjd i ytläge i sin hamn på Kolahalvön, sex mil från norska gränsen. Det är inte känt att något liknande inträffat eftersom det tidigare varit otänkbart.

– Om krig bryter ut blir ubåtarnas första uppgift att lämna basen för att skydda tillgångarna. Istället för att lämna basen, går det här scenariot ut på att avfyra från marinbasen. Om det blir ett krig så är det ett självmordsuppdrag för ubåtarna, säger Petr Topychkanov, expert på ryska kärnvapen vid Stockholm internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. 

En Yasen-klass atomubåt förtöjd i den ryska marinbasen Zapanya Litsa nära Norges gräns. Foto: Google Earth

”Förebyggande anfall”

Enligt FOI har roboten en räckvidd på upp emot 1 500 kilometer. Det innebär att ubåten kan nå fasta mål på marken i nästan hela Skandinavien och Baltikum utan att den lämnar sin kajplats i Zapadnaya Litsa på Kolahalvön.

– De enda möjliga scenarierna kan vara ett förebyggande anfall mot fienden, som inte hinner besvara anfallet, fortsätter Topychkanov.

Ryska kryssningsroboten Kalibr har olika räckvidder beroende på om den ska avfyras mot fasta mål på land eller rörliga mål till havs. Foto: SVT Design

B-52:orna

I mars 2019 skickade USA några av de mest kraftfulla vapen de har till Europa – de strategiska bombflygplanen med kapacitet för kärnvapen.

Det var sex stycken B-52 Stratofortress med förmåga att bära bomber och precisionsstyrda robotar. Kryssningsrobotarna kan utrustas med kärnstridsspetsar.

– Specialstyrkan kommer att operera från Arktis i norr ända ner till Saharaöknen i söder och visa hur USA tillsammans med sina allierade och partner snabbt kan samlas vid den tidpunkt och på den plats vi väljer för att avskräcka och försvara oss mot varje tänkbar aggression, sa generallöjtnant Jeffrey Harrigian, biträdande chef för USA:s flygvapen i Europa och Afrika, när insatsen blev offentlig.

På måndagen uppgav USA:s flygvapen återigen att de skulle skicka bombflygplanet B-52 till Östersjöområdet.

USA har även B-61 kärnvapenbomber på sex militärbaser i fem europeiska länder. De har funnits i Europa sedan kalla kriget, men ska ersättas med nya och modernare B-61 bomber.

Ett B-52 Stratofortress bombflygplan landar på flygbasen i Fairford i Storbritannien 21 mars 2019. Foto: USA:s flygvapen

Shannon Kile, en av världens ledande kärnvapenexperter, anser att den sammantagna bilden visar att det finns en ökad risk att både Ryssland och USA kan anfalla först med sina kärnvapen, vilket var otänkbart under kalla kriget.

– Om man ser på allt sammantaget tror jag att det finns en ökad risk att bägge länderna skulle vara villiga att först ta till kärnvapen i en konflikt. De rör sig allt längre bort från uppfattningen att kärnvapen enbart har till syfte att avskräcka den andra sidan från att använda kärnvapen. Och man ger dem större militär roll i olika uppdrag.

Nyligen testade USA:s marin att avfyra en Trident II (D5) ballistisk robot från atomubåten USS Rhode Island utanför Floridas kust. Foto 9 maj 2019. Foto: USA:s marin/John Kowalski

Ny kärnvapenpolitik

Ryssland och USA innehade 93 procent av världens 13 865 kärnvapen i januari 2019, enligt Sipris nya rapport.

Shannon Kile lyfter bland annat fram USA:s nya kärnvapenpolicy ”Nuclear Posture Review” som presenterades 2018 och som SVT Nyheter rapporterat om tidigare.

Den är en fortsättning på den modernisering av kärnvapenstyrkorna som den tidigare presidenten Barack Obama inledde 2010.

Rysslands president Vladimir Putin och USA:s dåvarande president Barack Obama när de möttes i Kina i oktober 2016. Foto: AP

Kärnstridsspetsar i ”vanliga” krig

Den nya doktrinen innebär att stormakterna kan tänka sig att använda kärnvapen för att bekämpa konventionella vapen, uppger Sipri. USA satsar på nya och mer träffsäkra vapen med mindre kraftfulla kärnladdningar.

– Vi ser att de kanske är villiga att använda kärnvapen för att möta hot från konventionella vapen. Det uppmärksammas i 2018 års Nuclear Posture Review, där man efterlyser en ökad förmåga till avskräckning. Bland de alternativ som nämns finns storskalig konventionell krigföring och till och med cyberkrigföring.

Vilka är konsekvenserna av den här utvecklingen?

– I Rysslands fall har man sedan länge haft en debatt eller diskussion om huruvida kärnvapen kan användas för att, så att säga, dämpa en konventionell konflikt och uppnå gynnsamma villkor för den ryska federationen.

Skulle du säga att risken är större nu än under kalla kriget?

– Jag skulle säga att risken utvecklas, den förändras.

USA:s kryssningsrobot AGM-129A har kapacitet för kärnvapen och används av vissa B-52 bombplan. Räckvidden är över 320 mil. Foto: USA:s flygvapen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer