Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör Hans M. Kristensen, kärnvapenexpert på Sipri, berätta varför risken för ett kärnvapenkrig ser ut att öka. Foto: SVT / Wong Maye-E, AP, TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Trendbrott: Fler kärnvapen i operativa förband

Uppdaterad
Publicerad

Antalet utplacerade kärnvapen i operativa förband har ökat. Omkring 2 000 stridsspetsar hålls i högsta beredskap. Det uppger Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) i en ny rapport på måndagen.

Ända sedan slutet av kalla kriget har världens kärnvapenarsenaler minskat. Men den trenden är sannolikt bruten nu, uppger Sipri i den nya rapporten.

– Det här är en betydande ny trend, som alla länder bör se som en varning: vi måste verkligen akta oss för att återgå till någon slags kapprustning mellan kärnvapenmakter, säger Sipris forskare Hans M. Kristensen i Washington.

Mellan 2020 och 2021 ökade antalet stridsspetsar i de militära kärnvapenlagren med cirka 300 stycken. Det är kärnvapen utplacerade i operativa förband och i militära lager.

Ryssland står för nästan två tredjedelar av ökningen – 180 stridsspetsar. Ökningen har skett främst genom utplacering av landbaserade interkontinentala ballistiska robotar (ICBM) och ubåtsbaserade ballistiska robotar (SLBM).

Omkring 2 000 kärnvapen i världen, vilka till största delen är ryska och amerikanska, hålls i högsta beredskap, uppger Sipri.

Risk för krig ökar

Även de övriga sju kärnvapenstaterna utvecklar eller placerar ut nya vapensystem eller har meddelat att de ska göra det. Sannolikheten att någon stat använder kärnvapen i krig har ökat, bedömer Sipris kärnvapenexpert.

– Vi anser att risken, sannolikheten ökar. Vi ser att länder inte bara utökar sin vapenarsenal, utan när man moderniserar sina styrkor lägger man också större fokus på kärnvapen i sin militära strategi.

Storbritanniens strategiska ubåtar bär landets kärnvapen. Foto: Crown Copyright

Britterna höjer taket

Storbritannien publicerade i mars 2021 en översyn av sin säkerhetspolitik och ändrade den tidigare policyn att minska landets kärnvapenarsenal. Storbritannien höjde i stället det planerade taket för kärnvapen från 180 till maximalt 260, vilket SVT rapporterat.

Kinaär mitt inne i en betydande modernisering och utökning av sina kärnvapenlager. Indien och Pakistan tycks också utöka sina kärnvapenarsenaler.

Toppmöte ledde till rustning

Nordkorea fortsätter att utveckla sitt militära kärnvapenprogram trots två historiska toppmöten om nedrustning med USA då Donald Trump var president.

– Allt detta visar på att det banas väg för potentiell användning av kärnvapen.

Men Hans M. Kristensen betonar:

– Situationen är inte alls lika spänd som under kalla kriget. Det är viktigt att komma ihåg.

Här kan du utforska världens kärnvapenarsenaler.

  • Stridsspetsar utplacerade i operativa förband har ökat till 3 825 i januari 2021, jämfört med 3 720 ett år tidigare.
  • USA och Ryssland beräknas ha ungefär 50 fler stridsspetsar utplacerade i operativa förband i början av 2021, jämfört med början av 2020.
  • Totala antalet stridsspetsar i militärens arsenaler (både utplacerade och i lager) beräknas ha ökat till cirka 9 600 från omkring 9 300 ett år tidigare.
  • De nio kärnvapenstaternas (USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea), totala innehav beräknades i början av 2021 uppgå till 13 080 stridsspetsar.
  • Det är en minskning från 13 400 i början av 2020. Siffran omfattar stridsspetsar som inte längre är i tjänst och avvaktar demontering.
  • Minskningen av totalsiffran beror på att gamla kärnvapen som demonterats avförts från statistiken från föregående år.

Källa: Sipri

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer