Laddar...

Lägre barnafödande i Sverige innebär färre arbetande i framtiden, samtidigt lever vi allt längre. Hör Guadalupe Andersson, befolkningsstatistiker hos SCB, berätta om vilka konsekvenser det kan få.

Så ser Sveriges framtida befolkning ut

Hur många bor det i Sverige? Och hur kommer befolkningen se ut i framtiden?


Vi lever allt längre i Sverige. Och vi blir allt fler.


SVT har med data från SCB tittat in i framtiden för att se hur landets befolkning utvecklas. I riket och i alla kommuner.


Den befolkningsframskrivning vi använder sträcker sig till år 2070. Då beräknas Sverige ha en total befolkning på 12,7 miljoner. En ökning med 21 procent från 2023 – det senaste året med faktiska befolkningssiffror.


Mellan år 2000 och 2023 ökade Sveriges befolkning från knappa 8,9 miljoner till 10,5 miljoner. En ökning på nästan 19 procent.

Med hjälp av befolkningsframskrivningar från SCB kan vi se hur Sveriges befolkning kan förändras i framtiden.

År 2050 beräknas vi ha en total befolkning på 11,8 miljoner. År 2070 beräknas vi nå 12,7 miljoner.

Vi blir fler och fler, men om vi delar upp befolkningen i åldersgrupper ser vi att alla grupper inte beräknas öka lika mycket.

Den enda åldersgruppen vars andel av befolkningen ökar är de över 65 år.

Vi blir alltså allt äldre – samtidigt som takten befolkningen fylls på med avtar.


Det finns ett mått som kallas demografisk försörjningskvot – alltså hur många en person som är i den arbetsföra åldern, 20–64 år, behöver försörja utöver sig själv.

Klicka här för att se hur räknas ut

År 2023 var försörjningskvoten 0,77. För varje 100 personer som är i arbetsför ålder går det alltså 77 personer som inte är det.

År 2070 beräknas samma siffra ha ökat till 89.


Demografisk försörjningskvot år 2000 till 2070

Det finns såklart både yngre och framför allt äldre som arbetar. Den demografiska försörjningskvoten är trubbig och uppgifterna bygger på beräkningar som utgår från att dagens förutsättningar gäller även i framtiden.

Men det ger en bild av en åldrande befolkning och en minskande andel som ska försörja en ökande andel.

Det här gäller Sverige i stort och kommunerna i synnerhet.

Så ser det ut i kommunerna

De enda kommuner som enligt befolkningsframskrivningarna går mot trenden och får en minskande försöjningskvot är kommuner i den norra delen av landet.

Dorotea i Västerbotten är den kommun där försöjningskvoten minskar mest enligt befolkningsframskrivningen. Den procentuella förändringen minskar med nio procent mellan år 2024 och 2070. Samtidigt så minskar befolkningen i Dorotea med åtta procent och försörjningskvoten är fortsatt hög jämfört med riket i stort.

Här kan du se hur befolkningen beräknas utvecklas i Sveriges kommuner. Använd rullistan för att byta kommun. Klicka i diagrammet eller dra i reglaget för att byta år.

Vi jämför hela tiden med värdet för 2024.


I tabellen nedan ser du hur utveckling av befolkning och förändring av försörjningskvot beräknas förändras över tid.

Så är det räknat

Den demografiska försörjningskvoten räknas ut genom att summera antalet personer 0–19 år med antalet personer som är äldre 65 år och äldre och dividera den summan med antalet personer i åldrarna 20–65.

Resultatet är en siffra på hur många personer den arbetsföra befolkningen ska försörja utöver sig själva. Ju högre tal desto högre försörjningsbörda.

Källor

Alla uppgifter kommer från SCB, för åren 2000–2023 används befolkningsstatistik på kommun och på rike. För åren 2024–2070 används SCB:s befolkningsframskrivningar.

Visa

Relaterat

Martin Hedström

SVT Datajournalistik

Publicerad: 22 mars 2024

Uppdaterad: 18 juni 2024