Kvinnor föder i snitt 1,52 barn per person i Sverige, enligt statistikmyndigheten SCB:s siffror från 2022. Siffran har inte varit så låg sedan 1999 – alltså på över 20 år. 

Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, tror att en förklaring är att många har en mer pessimistisk syn på framtiden. Krig i omvärlden, inflation, arbetslöshet, politiskt extremism, brottslighet och miljöförstöringar har negativ inverkan på planerna att skaffa barn.

– Vi kopplar samman det med de ökade orosmomenten globalt som gör att unga vuxna inte skaffar sitt första barn. För att man ska börja med familjeprojektet måste man ha framtidstro, säger han.

Konsekvenser på lång sikt

Trenden har varit nedåtgående sedan 2010 då den summerade fruktsamheten var 1,98 barn per kvinna, med undantag för pandemiåret 2021 då fruktsamheten ökade något. Gunnar Andersson ser med oro på trenden. 

– Det får stora konsekvenser på lång sikt med åldersstrukturer som blir skeva. Det kommer väldigt få yngre som ska försörja de äldre. 

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige i fjol, vilket är 9 529 färre än 2021. Sist det föddes så få barn var 2005.

Samma trend i Europa

Också i andra länder i Europa minskar barnafödandet. En av förklaringarna är att förstföderskor blir allt äldre och därför inte får lika många barn under sin livstid som tidigare. Sverige har tidigare stuckit ut som ett av fem länder i Europa där barnafödandet har varit högst. Nu kan det ändras.

– Sverige har fungerat som framgångsland. Det är kopplat till familjepolitiken som gör det möjligt att kombinera arbetsliv och familjeliv i större utsträckning. Men med den nya utvecklingen återstår att se vad som händer, säger Gunnar Andersson.

Se professorn lista tre faktorer som påverkar barnafödandet i klippet